Almanackan i ettornas klassrum

Mångkulturella almanackan hänger längst fram vid whiteboardtavlan i ettornas klassrum på Midsommarkransens skola i södra Stockholm.

– Jag har samling på morgonen och går igenom skoldagen, säger läraren Kajsa Larsson. Efter det brukar jag presentera någon minnesdag eller högtid. Så nu enda dagen som det inte har varit någonting så har mina elever sagt ”ska vi inte prata om någon person, har det inte hänt något speciellt idag?”.

I samband med Minnesdagen för Förintelsens offer 27 januari har eleverna lyssnat på boken Historien om Bodri skriven av Hédi Fried. Sedan har eleverna ritat bilder till berättelsen. Några föreställer krigsscener medan andra fokuserar på hunden i berättelsen.

När Kajsa tar upp högtider eller minnesdagar brukar hon använda almanackan som grund och se leta upp Youtube-klipp, filmer eller böcker som kan kopplas till dagen. Hon tycker att Mångkulturella almanackan öppnar för bra samtal med eleverna om högtider som firas. Även hur barnen kan förstå sin omgivning. I undervisningen har Kajsa försökt ta upp svåra ämnen för förstaklassare. Martin Luther King-dagen och Fadimedagen  till exempel. Hon tror att en del lärare kan tycka att det är svårt att ta upp sådana dagar i undervisningen med mindre barn. Själv försöker Kajsa lyfta såna dagar för att eleverna ska förstå omvärlden bättre.

– Även om jag inte har känt till de här dagarna innan så har det varit enkelt att få information om dem.

Det är mycket en lärare ska hinna med, men Kajsa säger att hon tycker att arbetet med Mångkulturella almanackan i undervisningen är viktigt, bland annat för att minska risken  att inte alla känner sig representerade.

– Så vill jag inte att någon av mina elever ska känna. Att man får se bilder av barn som ser likadana ut, har samma typ av familj eller härkomst. Då tycker jag att Mångkulturella almanackan fyller en viktig funktion i det. Att enkelt kunna komma åt sådana saker.

 

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskol

Odlingssäsongen inleds med tomatfilm

Fredag 6 mars bjuder Mångkulturella almanackan in till filmvisning och fröbyte! Mat och odling är ju vårt tema 2020.

Se filmen When tomatoes met Wagner. Den handlar om en grupp människor i en liten utdöende by i Grekland som börjar odla tomater av frön som funnits i byns ägor i hundratals år. För att tomaterna ska må bra och växa sig frodiga spelas Wagner för dem. Det är en varm och bitterljuv berättelse om att både tänka nytt och bevara traditioner.

Filmvisningen ingår i Tempo dokumentärfestival som pågår den veckan. Fri entré. Ingen biljettbokning, bara att dyka upp.

Se trailer:

Ta gärna med fröer, efter filmvisningen blir det fröbyte! Nu är det ju snart tid att börja så tomater och annat inne inför odlingssäsongen.

Det kommer också att finnas ett litet blad med mumsiga tomatrecept att ta med hem.

Tavernan är öppen för den som är sugen, de serverar vegetariska rätter med extra mycket tomater den dagen, och det går att ta ett glas vin eller öl om en så vill.

Var: Hörsalen, Mångkulturellt centrum

När: Fredagen den 6:e mars från kl. 18.00 med filmvisning kl. 19.00

https://mkcentrum.se/kalender/

Yemanja vid Huvudsta strand

Vad var det för vacker liten flotte med blommor som flöt vid Huvudsta strand andra februari? Isabel Rozada gjorde sin egen lilla Yemanjá-ceremoni. Isabel har rötter i, och har bott i, Uruguay. Hon bor i Tensta med sin tioåriga son och i söndags tog hon tunnelbanan till Huvudsta strand.

– Det är en plats jag badat mycket på och är ändå nära västerort. I ritualen brukar en även bada och sen kliva upp ur vattnet utan att ge Yemanjá ryggen, alltså backa upp ur vattnet. Men det är för kallt – så inget bad. Kanske hade varit möjligt med bastu innan.

I Uruguays huvudstad Montevideo brukar många tusentals människor samlas varje år 2/2 vid Ramirez-stranden för att ge gåvor till Yemanjá (Yemayá, Jemanjá, Yemanyá), havets gudinna. Dagen är en av Uruguays största Umbanda-folkfester.  Umbanda är en blandreligion som utvecklats ur yorubareligionen från Västafrika, ursprungsfolkens religioner i Brasilien och Uruguay, och olika kristna traditioner.

– Jag använde bara organiska offergåvor. Vita rosor och blå bivaxljus, det är Yemanjás färger. Folk ger ofta pärlor, smycken, guld och parfym, men jag tog mina finaste snäckor och fyllde dem med skatter från naturen, berättar Isabel.  Yemanjá fick också kaffe, palo santo, örter, tobak i musselskal och snäckskal, för utan vatten växer inget så hon får det tillbaka. Jag band en flotte av pinnar från skogen med lite hampatråd. På den la jag allt och skickade iväg ut i vattnet.

I Uruguay finns många sånger till Yemanjá, och det brukar spelas candombe på stränderna.

– Jag sjöng lite bara. Men mer trummor och sång hade varit nice. Några gick förbi i å sa titta en häxa! Det blir nog fler nästa år som vill fira det, några har redan hört av sej och blev nyfikna eller nostalgiska. Vi spelar candombe, ett gäng vänner ihop, om jag är i Sverige nästa år vore det kul att spela den dagen.

 

Candombe

Candombe är trum-musik som har sina rötter hos den afro-uruguayanska befolkningen och har spridits i Uruguay, Argentina och Brasilien. Den uruguayanska candomben är den mest praktiserade och finns med på Unescos lista över världskulturarv.

Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Februari 2020

Lördag 1 Internationella hijabdagen

Söndag 2 Kyndelsmässodagen, katoliker, protestanter

Herrens möte i templet, ortodoxa

Imbolc, wiccaner

Yemanjá, havets gudinna, umbandatradition från Uruguay

 

Vecka 6

Måndag 3 Setsubun. Vårens ankomst, japansk tradition

Tisdag 4 Vargens dag, Nordulv och Svenska rovdjursföreningen

Världscancerdagen, FN

Sri Lankas nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 5 Runebergsdagen, finlänsk tradition

Torsdag 6 Samefolkets nationaldag

Jokkmokks marknad börjar

Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning, FN

Fredag 7

Lördag 8 Lyktfesten till andarna. Avslutar nyåret. Kinesisk, koreansk tradition

Söndag 9 Fullmåne

Sanghadagen, theravada-buddhister

 

Vecka 7

Måndag 10 Heliga Annas dag, ortodoxa

Ninevefastan (3 dagar), syrisk-ortodoxa

Tu bi-shevat, Trädens nyår, judar

Tisdag 11 Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, FN

Hizirfastan (3 dagar), aleviter

Japans nationaldag. Nationens grundande

Onsdag 12 Internationella dagen mot utnyttjande av barnsoldater

Darwindagen, International Darwin Day

Högtiden för Ninevefastan, syrisk-ortodoxa

Torsdag 13

Fredag 14 Alla hjärtans dag

Vändagen, Finland

Lördag 15 Herrens möte i templet, ortodoxa, julianska kalendern

Paranirvana. Nirvanadagen, buddhister. Vissa firar den 8 februari

Serbiens nationaldag

Söndag 16 Litauens nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 8

Måndag 17 Kosovos nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 18 Gambias nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 19

Torsdag 20 Världsdagen för social rättvisa, FN

Fredag 21 Internationella modersmålsdagen

Guden Shivas natt, hinduer

Lördag 22

Söndag 23 Nymåne

Heliga Annas dag, ortodoxa, julianska kalendern

 

Vecka 9

Måndag 24 Sverigefinnarnas dag

Estlands nationaldag. Självständighetsdagen

Laylat al-Ragha’ib. Ångerns och förlåtelsens natt, sunnimuslimer

Maslenitsa. Pannkaksveckan, rysk tradition

Mongoliskt och tibetanskt nyår, Losar

Tisdag 25 Fettisdagen, katoliker, protestanter

Onsdag 26 Askonsdag, katoliker, protestanter

Torsdag 27 Meänkielidagen, tornedalingar, kväner

Fredag 28 Kalevaladagen, finsk tradition

Lördag 29 Skottdagen

Pedagogiska pärlor för februari 2020

Årets almanacka har mat som genomgående tema. I februari månads Pedagogiska pärlor får vi läsa om piroger, möta vänskapens och kärlekens grenar, så jordgubbar och ha ett semmelsamtal.

:: Hämta Pedagogiska pärlorna för februari som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Halva betyder sött

Halw (حلو‎) betyder sött på arabiska. Ur det ordet har sötsaken halva (eller helva) fått sitt namn. Halva tros ha ursprung i Indien och spreds till arabisktalande områden där den fick sitt nuvarande namn. Det första nedskrivna receptet på halva är från 1200-talet på arabiska.

Halva görs oftast på tahini dvs. sesampasta. Den kan vara smaksatt med pistage, choklad, vanilj eller russin. Det finns också halva som är gjord på andra sätt, t.ex. med vetemjöl.

Med islam spreds halvan över världen och finns idag i de flesta områden med muslimsk befolkning, men också i Grekland (där äts den bland annat under påskfastan), Östeuropa och Ryssland. Via Ryssland kom den till Finland under tidigt 1800-tal. Det är ofta via jiddisch som ordet har spridits i Europa.

Det finns också en iransk variant som kan vara smaksatt med rosvatten och saffran.

Halva månaden på ett uppslag, och den andra halvan på nästa. I år provar vi det upplägget och hoppas det funkar bra. Ett sött nytt år!

Pedagogiska pärlor för januari

God fortsättning! Här är årets första Pedagogiska pärlor.  Årets almanacka har mat som genomgående tema och bland årets övningar här kommer det också finnas ätbara inslag och odlingstips. Vi börjar med att bjuda fåglarna på något gott.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Sött nytt år

Ett nytt år med Mångkulturella almanackan börjar nu. Det här året kommer vi att berätta mycket om mat. Det blir berättelser och intervjuer om måltidstraditioner och fester, recept och odlingstips! Många finns med i pappersalmanackan för 2020, men här på hemsidan kommer ännu mer.

Mångkulturella almanackan brukar innehålla ungefär trettio nyårshelger, det går att räkna på olika sätt. Vid Rosh Hashana, det judiska nyåret, är det brukligt att äta en bit äpple, doppat i honung, för att önska ett sött välsignat år. (Rosh Hashana inleds i år den 18 september).

Ett sött nytt år passar också bra att önska vid 2020 års början!

Den 25 januari inleds firandet av det vietnamesiska m.fl nyåret. I vietnamesiskt firande kan ingå olika sorters plättar – läs mer om dem vår pappersalmanacka på marsuppslaget där det handlar om pannkakor!