Glad vår och gott nytt år! Från Newroz, det kurdiska och persiska nyåret, 21 mars sänker vi priset på årets almanacka med 50%.
På bilden ovan syns mars-uppslaget som handlar om hur memman rört sig och blivit en del av det persiska nyårsfirandet i Sverige och Finland. Hela texten (faktiskt lite mer än i pappersalmanackan) finns att läsa här!
Köp almanackan till halva priset i vår webbshop. Från den 21 mars är det alltså halva priset, då kostar den 74,50 kr + frakt.
Onsdag 1 Internationella dagen mot diskriminering, FN
Khāne-takānī, Vårstädning inför Nouruz
Torsdag 2 Minnesdagen för segern vid Adwa, etiopisk
Fössta tossdan i mass; smålänningar
Fredag 3 Världsböndagen för fred och kristen enhet
Lördag 4 Nolltaxedagen
Söndag 5 Vasaloppet
v 10
Måndag 6 Läsveckan, Åland, Finland
Purim, judar
Māgha Pūjā Den buddhistiska gemenskapens dag, theravada-buddhister
Holi, hinduer
Hola Mohalla, sikher
Tisdag 7 Fullmåne
Laylat al-Bara’at förlåtelsens natt; muslimer
Onsdag 8 Internationella kvinnodagen, FN
Mors dag, Afghanistan, Ukraina och många fler länder
Torsdag 9
Fredag 10
Lördag 11 Europeisk dag för terrorismens offer, EU
Söndag 12 Världsdagen mot cybercensur, Reportrar utan gränser (RSF) och Amnesty International
Nationaldag för republiken Jamtland; jämtar
Nationella syntolkningsdagen, US – Unga med synnedsättning
v 11
Måndag 13 Källkritikens dag, Viralgranskaren/Metro
Tisdag 14 Matematikens dag/Pi-dagen, Nationella kommittén för matematik
Broania de fem vita dagarna, mandéer
Sikhiska nyåret och sikhiska miljödagen, sikher
Eldfesten, Chaharshanbe Suri, iransk tradition
Onsdag 15 Internationella dagen mot polisvåld, Black Flag och COBP
NPF-dagen
Torsdag 16 Halabja-dagen, Minnesdag för gasattacken mot kurder i irakiska Kurdistan 1988
Kvänfolkets dag, kväner i Norge och Sverige
Fredag 17 Sankt Patricks dag, Irlands nationaldag
Kollektivavtalets dag;
Lördag 18
Söndag 19 Minna Canth-dagen, Jämställdhetsdagen, Finland och Åland
Korsets högtid, tewahedo- och koptisk-ortodoxa
v 12
Måndag 20 Världsberättardagen
Vårdagjämning
Tisdag 21 Nymåne
Nouruz/ Newroz, Nyår för iranier, kurder, afghaner mfl
Internationella Newroz-dagen, FN
Internationella Downs syndromdagen
Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering, FN
Världspoesidagen, Unesco
Onsdag 22 Ramadan inleds, muslimer
Internationella vattendagen, FN
Chaitra Navratri, Festival till vårens och det nya månårets ära, hinduer
Hinduiskt nyår
Torsdag 23 Nordens dag, Till minne av Helsingforsavtalet 1962
Fredag 24 Tranafton
Lördag 25 Våffeldagen
Marie bebådelsedag, katoliker och protestanter samt samisk flaggdag
Earth hour, jordtimmenkl 20.30-21.30,WWF
Söndag 26 Khordad Sal, zoroastrer
v 13
Måndag 27
Tisdag 28
Onsdag 29
Torsdag 30 Dagen för högtidlighållande av Ålands demilitarisering och neutralisering, Åländsk flaggdag
Palestinska landdagen
Rama Navami Guden Ramas födelsedag,hinduer
Fredag 31 Transsynlighetsdagen, HBTQI
Den samiska nationaldagen firas i år för trettionde gången. Den firas i hela Sápmi, samernas traditionella bosättningsområde som omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det var på en samisk konferens i Helsingfors 1992 som det beslutades att 6 februari skulle vara samisk nationaldag. 1993, som var FN:s urbefolkningsår, firades den för första gången.
Dagen är vald till minne av 6 februari 1917 då den första samiska kongressen hölls. Det var första gången som samer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma frågor. Elsa Laula Renberg, samisk feminist och aktivist, var en av de drivande bakom mötet som hölls i Trondheim i Norge. En stor del av mötesdeltagarna var kvinnor.
Onsdag 1 Imbolc två dagar wiccaner
Högläsningens dag Litworld
Interreligiös vecka för harmoni inleds FN
Torsdag 2 Kyndelsmässodagen/Herrens frambärande i templet katoliker, ortodoxa protestanter
Internationella våtmarksdagen
Yemanjá Umbandatradition från Brasilien och Uruguay
Jokkmokks marknad börjar (tre dagar)
Fredag 3 Setsubun Vårens ankomst japansk tradition
Imam Alis födelsedag shiamuslimer
Lördag 4 Världscancerdagen FN
Söndag 5 Fullmåne
Runebergsdagen finländsk tradition
Lyktfesten Avslutar nyårsfirandet kinesisk, koreansk, vietnamesisk tradition
Māgha Pūjā Den buddhistiska gemenskapens dag theravada-buddhister
Tu bi-shevat Trädens nyår judar
v 6
Måndag 6 Ninevefastan (tre dagar)ortodoxa, julianska kalendern
Samernas nationaldag
Tisdag 7
Onsdag 8
Torsdag 9
Fredag 10
Lördag 11 Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap FN
Söndag 12 Mors dag Norge
v 7
Måndag 13
Tisdag 14 Alla hjärtans dag
Vändagen Finland
Onsdag 15 Herrens frambärande i templet (kyndelsmäss)ortodoxa, julianska kalendern
Parinirvana Nirvanadagen buddhister
Torsdag 16 Litauens självständighetsdag
Fredag 17 Laylat al-Mi’raj profetens himmelsfärd muslimer
Lördag 18 Maha Shivaratri Guden Shivas natt hinduer
Söndag 19 Fastlagen Fastlagssöndagen katoliker, protestanter
v 8
Måndag 20 Nymåne
Världsdagen för social rättvisa FN
Maslenitsa Pannkaksveckan inleds rysk tradition
Stora fastan inleds tewahedo- och koptisk-ortodoxa
Tisdag 21 Internationella modersmålsdagen Unesco
Fettisdagen katoliker, protestanter
Tibetanska och mongoliska nyåret
Onsdag 22 World Thinking Day – en dag för internationell vänskap scouter i hela världen
Askonsdagen inleder påskfastan katoliker, protestanter
Torsdag 23
Fredag 24 Sverigefinnarnas dag
Estlands självständighetsdag
Lördag 25
Söndag 26
v 9
Måndag 27 Meänkielidagen tornedalingar och kväner
Stora fastan inleds ortodoxa, julianska kalendern
Tisdag 28 Kalevaladagen Finska kulturens dag finsk tradition
Februari är en kort månad men i almanackan händer det mycket! Välj de övningar och tips i Pedagogiska pärlorna som passar er grupp – kanske fokuserar ni på språk? Eller känslor? Eller historia? Här finns faktiskt allt.
Pedagogiska pärlorna för februari 2023 som PDF
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
Är det några som rör på sig hela arbetsdagen så är det de som jobbar i hemtjänsten. De har ett mycket viktigt jobb, de hjälper de som är gamla och sjuka i deras eget hem.
Det spelar ingen roll vad det är för väder. Det kan storma, snöa, regna, hagla, åska eller vara sträng kyla i flera dagar. De tar sig fram ändå. Personalen cyklar, går, kör bil, båt eller skoter.
Ofta har de stressiga scheman och hinner inte göra allt som de skulle vilja vid varje besök.
Hemtjänstens dag 27 januari uppmärksammar alla som arbetar i hemtjänsten.
Första pedagogiska pärlorna för det nya året kommer här. Gott nytt år! Och hoppfullt! (Läs om Kaninens år). Flera nyår firas i januari. Gissa hur många och räkna sedan efter på januarisidorna i Mångkulturella almanackan! Här kommer 2023 års första Pedagogiska pärlor. Årets tema i almanackan är rörelse, det kommer att återspeglas i pärlorna hela året.
Pedagogiska pärlorna för januari 2023 som PDF
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
Söndag 1 Nyårsdagen
Maria, Guds moder Bön för världsfred katoliker
Shogatsu Japanska nyåret (3 dagar)
v 1
Måndag 2
Tisdag 3
Onsdag 4 Punktskriftens dag Synskadades riksförbund
Torsdag 5 Trettondagsafton katoliker, protestanter
Fredag 6 Trettondedag jul katoliker, protestanter
Theofania/Epifania Kristi dop och Guds uppenbarelsedagortodoxa, gregorianska kalendern
Lördag 7 Juldagen Kristi födelse ortodoxa, julianska kalendern
Nyår laylatabuddhister
Fullmåne
Söndag 8
v 2
Måndag 9 Seiji no hi Myndighetsdagen japansk tradition
Tisdag 10
Onsdag 11
Torsdag 12 Yennayer Nyårsafton för ursprungsbefolkningen i Nordafrika
Fredag 13 Maghi Minnet av 40 martyrer sikher
Tjugondag Knut Sverige, Finland och delar av Norge
Lördag 14 Nyårsdagen ortodoxa, julianska kalendern
Vasilica Det gamla nyåret romer från Balkan
Makar Sankranti Solens inträde i Stenbockens tecken hinduer
Söndag 15 Världsreligiondagen bahá’íer
v 3
Måndag 16 Martin Luther Kings dag USA
Tisdag 17
Onsdag 18
Torsdag 19 Theofania/Epifania Kristi dop och Guds uppenbarelsesdag ortodoxa, julianska kalendern
Fredag 20
Lördag 21 Fadimedagen Glöm Aldrig Pela och Fadime
Nymåne
Söndag 22 Kinesiska, koreanska och vietnamesiska nyåret Kaninens år
v 4
Måndag 23
Tisdag 24 Alasitas Festen till Ekekos ära (3 veckor) andinsk tradition
Internationella dagen för utbildning FN
Onsdag 25 Vasant Panchami hinduer
Laylat al-Raghāʾib Önskenattensunnimuslimer
Torsdag 26
Fredag 27 Internationella dagen till minne av Förintelsens offer FN
Hemtjänstens dag Kommunal
Lördag 28
Söndag 29
v 5
Måndag 30
Tisdag 31
Varje månad i Mångkulturella almanackan 2022 presenterade vi ett träd som växer i Sverige. Här finns de allihop och några av Iréne Thisners bilder.
Tall eller fura är ett träd som finns i hela Sverige. Det ett av de första träd som invandrade till Sverige söderifrån efter senaste istiden. Tallen kan bli 40 meter hög. Lingon och renlav brukar trivas under träden i tallskogar. Tallar kan också växa vid havet eller på myrar och då blir de inte alls höga, kanske bara någon meter. Tallar kan bli många hundra år gamla, den äldsta som hittats i Sverige var 757 år, men ofta avverkas de när de är 90-150 år. Virket, som kallas furu, används bland annat till pappersmassa, bräder, bränsle.
Rönn är vanlig i hela Sverige. Den blir inte särskilt stor och inte heller särskilt gammal, kanske 50-60 år. Bären äts av många fåglar. Det går också att koka gelé på dem. De innehåller mycket C-vitamin. Veden ger bra slöjdvirke. På våren, när rönnen savar, är det lätt att göra visselpipor av raka skott, precis som av sälg. Ibland växer en liten rönn i en grenklyka på ett större träd. Då är det någon fågel som spridit fröet. Sådana små rönnar kallas flogrönnar. Rönn stod ofta som vårdträd på skogsfinska gårdar.
Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.
Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.
I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.
Det finns många olika körsbär, men de två stora grupperna är sötkörsbär och surkörsbär. De kan korsa sig med varandra.
Sötkörsbär kallas också fågelbär. Det blir ett stort träd, men inte särskilt gammalt, inte mer än 100 år. De blommar i maj-juni. De växer vilt från Skåne till Uppland.
Surkörsbär är ett litet träd eller buske och den får många rotskott. Den är odlad, men finns förvildad. Kallas också klarbär eller morell. Båda sorterna går att göra saft och sylt på, men också äta färska på sommaren.
Björken har vit stam med svarta fläckar. I Sverige finns tre olika arter. Det är ett av de mest nordliga träden på jorden och växer på fjäll. Björkved är vanlig som brasved, men virket används också till möbler, golv och massaved.
Björklöv kan användas till växtfärgning och som tvättmedel. De innehåller ett tvålämne. I bastu har man ofta björkris.
På våren, innan bladen slår ut, kan man tappa sav.
Linden växer upp till södra Norrland. Den kan bli 30 meter hög. Av blommorna som kommer i slutet av juli kan man koka te. Förkolnad lind kan användas som ritkol. Virket är lätt att snida och svara, snidade detaljer på möbler är ofta gjorda i lind.
Det svenska namnet lind har samband med orden lin och lina. Bast är det som finns mellan barken och veden. Det går att utvinna bast ur olika slags träd, men lind ger den allra lenaste sorten. Den kan användas till att göra rep, säckar, dörrmattor, korgar och blomsterbast.
Mariehamn kallas lindarnas stad.
Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.
Asp används som massaved men också till tändstickor.
Det finns två arter av al, klibbal som mest växer i Götaland och Svealand, och gråal som växer i Svealand och Norrland. Klibbalens blad är klibbiga. Al trivs i blöt mark och växer ofta vid stränder. Al har kvävefixerande bakterier i rotknölarna och kan binda luftens kväve. Alens frukter är kottar.
Klibbalens virke användes förr till trätofflor. Sedan 1950-talet har elgitarrer byggts i ale.
Fynd av äppelrester har gjorts vid stenåldersboplatser i Centraleuropa. På Åland har äppelkärnor hittats på en 5000 år gammal boplats.
Äppelträd (kallas också aplar) växer både vilt och odlat. De förädlade äppelträden har långt tillbaka i historien sitt ursprung i Kina och Kazakhstan. I Persiens fruktträdgårdar utvecklades de odlade träden.
Många äpplen tas tyvärr inte om hand utan ruttnar bort i trädgårdarna. Men det börjar bli bättre med den saken! Nu finns det musterier som gör äppelmust igen. Många trädgårdsägare delar också med sig av frukt genom att ställa utanför grinden.
Gran är det vanligaste trädet i den svenska skogen.
En gran kan bli över 400 år gammal men ofta avverkas den när den är 75-150 år.
Världens äldsta nu levande träd sägs vara Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna. Old Tjicko har haft många stammar genom åren. Men delar av rotsystemet är enligt tester 9 550 år. De nedersta grenarna slår rot när de pressas mot marken av snötäcket och då växer nya skott och stammar upp. Det är viktigt att de nu får stå i fred där för att fortsätta leva och bli ännu äldre.
Askens blad påminner om rönnens, de är parbladiga, men trädet är mycket större. De kan bli över 30 meter höga. Lövsprickningen sker sent på våren. Askens virke som är hårt och segt används i bandyklubbor och träskor. Det används också i parkettgolv och möbler. Många askar är nu drabbade av en svampsjukdom som kallas askskott-sjukan. Forskare arbetar med att hitta motståndskraftiga träd och uppföröka till plantor.
Yggdrasil, världsträdet i den nordiska mytologin, beskrivs ofta som en ask (men ibland som en idegran eller ek).
En är oftast en buske, men kan också vara ett träd eller krypande. Den är en vintergrön barrväxt, väldigt stickig. En är vanlig i hela Norden, den växer i skogar, backar, betesmarker och hedar.
Veden är seg och luktar gott. Därför är det vanligt att göra smörknivar av ene. Torkade enbär kan användas som krydda.
På serbiska kallas julafton för Badnje veče (Бадње вече) och juldagen för Badnji dan (Бадњи дан). Det betyder ekafton och ekdagen. Det finns en tradition att elda några ekgrenar på julen.
Eken symboliserar det ekträ som Josef la i den kalla grottan för att få lite värme när Jesus var bebis. Det sägs också att Kristi kors var av ek. När eken tänds markerar det slutet på julafton och början på julen.
Några serbiska församlingar i Sverige hämtar torr ek från Serbien och då får alla en kvist i kyrkan under julfirandet.
Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.
Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.
I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 