Förstamaj-minnen

Maja Johansson har intervjuat sin pappa om Första maj. Så länge jag kan minnas har första maj, eller arbetarrörelsens internationella dag, alltid firats i min familj och varit den högtid som är viktigast för oss. Det är en av de två sekulära helgdagar vi har i Sverige (den andra är Sveriges nationaldag den 6 juni) men är en helgdag även i många andra länder runtom i världen. Första maj har sedan år 1890 varit en arbetarhögtid där fokuset på den tiden var kampen för 8 timmars arbetsdag, och är än idag en dag för firande samt kamp och demonstrationer kopplade till ojämlikhet, klass och arbetsvillkor.

Jag har intervjuat min pappa Per Erixon om första majs ursprung, betydelsen av arbetarrörelsens dag och inkludering. Han är 66 år gammal, pensionerad och har varit politiskt aktiv sedan början av 1970-talet. Enligt Per var startskottet för första maj som högtidsdag i Chicago 1886, men det sågs inte som en högtidsdag förrän några år senare.

– Det hölls en demonstration i Chicago i början av maj 1886, några arbetare hade skjutits av polisen någon dag innan. Lokala anarkister samlades för att protestera mot det här, det kastades en bomb mot polisen och det var några anarkister som blev arresterade för det men det finns inga bevis för att det var de som kastade. Det är det egentliga ursprunget, så småningom blev det ju utropat till arbetarrörelsens dag officiellt men det kom lite senare, berättar Per.

Hans eget firande av första maj är inget han fick från hemmet utan något han hittade själv.

–När jag var liten hade jag knappt hört talas om första maj, farsan var ju bondgrabb och mamma var från någon slags liberal kulturell medelklass. Sen blev jag mer och mer intresserad under tonåren, och då var ju den stora konflikten Vietnamkriget, det höll på för fullt 1972. Det var första gången jag var på en första maj-demonstration, alla demonstrationståg samlades vid Norra Bantorget och höll ett gemensamt firande som bara var inriktat på att stoppa kriget i Vietnam. Olof Palme talade minns jag. Sen 1975 har jag firat dagen med syndikalister eller anarkister varje år. 

Nuförtiden ser ett vanligt första maj-firande för Per ungefär likadant ut varje år. Dagen börjar tidigt vid La Mano, minnesmärket i Stockholm för de svenskar som dog i det spanska inbördeskriget, där han möter upp vänner och andra kamrater från den syndikalistiska fackföreningen SAC. De tar sig sedan till Sergels torg och går i ett demonstrationståg till Stortorget i Gamla stan. där det hålls tal och allsång, och efter det fortsätter festen och sångerna i ett kollektivägt hus på Södermalm. Men några av de firanden som Per har deltagit i under åren minns han extra väl.

Syndikalisternas första maj i Stockholm, 2011. (Bild Wikipedia)

– Ett år, jag tror det var 1983, så höll vi på att fira när vi hörde att nazister skulle ha en demonstration i Humlegården, så vårt första maj-tåg blev ett antinazist-tåg. Jag tror vi var 5000 personer som blockerade deras tåg den dagen, inte bara anarkister. Ett annat år var jag i Paris och firade med syndikalisterna där, jag har också firat i Barcelona. År 1996 firade jag första maj i Istanbul, det hölls en demonstration med hundra tusen människor så det var speciellt. Tre demonstranter blev ihjälskjutna av polisen och det blev enorma kravaller. Just det här året inföll första maj på en helg och alla oberoende fackföreningar hade bestämt sig för att vara med gemensamt så det blev jättestort.

Det märks under intervjuns gång att första maj är en viktig högtid för Per, det har inte gått ett år sedan 1975 utan att han har firat dagen på något sätt. Han har inte heller haft någon vana av att fira valborgsmässoafton, som infaller dagen innan första maj, sedan han var liten då han tycker det känns viktigt att komma till firandet den första maj respektabel. Jag frågar honom varför dagen betyder så mycket för honom.

– Jag känner att första maj är mycket mer betydelsefullt än många av de andra högtiderna. De andra, som julen och midsommar, är tillfällen att träffa familjen mest, annars känner jag inte något för de dagarna. Första maj känns betydelsefullt på ett större plan för mig. Det är symbolisk på nåt sätt, en del folk träffar jag inte förutom första maj så det blir ett sätt att samla ihop sig och visa att vi finns kvar. Det är väldigt viktigt för mig, att en gång om året samla styrkorna och se att det finns människor kvar som kämpar för det slags samhälle som vi vill ha.

Arbetarrörelsens dag är en högtid som inte alla känner till, trots att det är en röd dag i Sverige. Och det är heller inte en dag som alla har anledning att fira, menar Per.

– Det hålls ju många olika demonstrationståg, Vänsterpartiet har sitt, Socialdemokraterna har sitt och vi har vårt bland annat. Det är en väldigt blandad skara av människor men det är ju inte precis vem som helst som deltar, det bygger ju på att man har någon slags medvetenhet om ojämlika förhållanden i samhället och tanke om arbetare, arbetsförhållanden och att det finns en motsättning mellan arbete och kapital i samhället.

Han fortsätter prata om de som ändå firar första maj och deltar i demonstrationstågen, vilket är både vuxna och barn. Han tror dock att det demonstrationståg han brukar delta i är mer homogent än några av de större tågen.

– Det är nog ungefär lika många kvinnor och män som går med i vårt tåg, och en massa barn. Men jag tycker nog att det finns en obalans hos oss, det är fler vita än icke-vita som deltar men alla är ju välkomna. Jag tror det är för att SAC är ganska litet, men nu har de börjat med ett stort arbete för migrantarbetare, de hjälper dem att höja sina löner och arbeta för sina rättigheter. De har också börjat samarbeta med organisationer som jobbar i Husby för att svara på folks frågor kring sina anställningar. Så de börjar bli mer inkluderande, det har ju inte med första maj att göra men man kommer nog kunna se fler deltagare från de hållen nästa firande. Jag ser väldigt mycket fram emot att covid-19 ska få ett slut så vi kan fira ordentligt nästa år.

Maja Johansson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Maj 2021

Lördag 1 Första maj Arbetarrörelsens dag

 Påskafton ortodoxa

Beltane wiccaner

Söndag 2 Påskdagen Kristna ortodoxa

Regnbågsfamiljernas dag RFSL

Vecka 18

Måndag 3 Annandag påsk ortodoxa

Internationella dagen för pressfrihet FN

Tisdag 4

Onsdag 5 Barnens dag japansk tradition

Torsdag 6 Al- Khidr Sankt Göransdagen, vissa sunnimuslimer

Sankt Georgsdagen Helgondag, koptisk, etiopisk, eritreansk ortodox tradition

Đurđevdan/Ederlezi Vårfest, balkan-romsk tradition

Hıdırellez Vårfest, aleviter

Fredag 7

Lördag 8 Laylat al Qadr Allmaktens natt, sunnimuslimer

Världsdagen för flyttfåglar FN

Söndag 9 Europadagen EU

Världsdagen för rättvis handel

Mors dag Finland, Åland, Island, Danmark, Turkiet med fler länder

Vecka 19

Måndag 10

Tisdag 11 Nymåne

Onsdag 12

Torsdag 13 Eid al Fitr Ramadans avslutning, sunni- och shiamuslimer

Kristi himmelsfärdsdag katoliker, protestanter

Folknykterhets dagen Nykterhetsrörelsen

Fredag 14 Teckenspråkets dag Sverige

Lördag 15

Söndag 16 Romska upprorets dag Minnesdag för de romska fångarnas uppror i Auschwitz II-Birkenau 1944

Vecka 20

Måndag 17 Syttende mai Norges nationaldag

Internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi

Shavuot Veckofesten, judar

Tisdag 18 Dihwa ad Yamana mandéer

Internationella museidagen Unesco

Onsdag 19

Torsdag 20 Förskolans dag Lärarförbundet

Världsbidagen, FN

Fredag 21 Internationella mångfaldsdagen FN

Lördag 22 Pingstafton katoliker, protestanter

Biologiska mångfaldens dag

Söndag 23 Pingstdagen katoliker, protestanter

Bábs deklaration bahá’íer

Vecka 21

Måndag 24 Nationalparkernas dag

Tisdag 25

Onsdag 26 Fullmåne och supermåne

Mors dag Polen

Vesakdagen FN

Torsdag 27 Mors dag Bolivia

Fredag 28 Internationella mensdagen WASH united

Lördag 29

Söndag 30 Mors dag Sverige med fler länder

Vecka 22

Måndag 31 Internationella dagen mot tobak WHO

Pedagogiska pärlor för maj 2021

Många skolor och förskolor planterar under våren. Passa på att tänka på insekterna också på Biologiska mångfaldens dag! Prata om att familjer kan se ut på olika sätt i samband med Regnbågsfamiljernas dag och fira Förskolans dag så som ni tycker att den firas bäst.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Månen styr påskfirandet

Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på, eller närmast efter, vårdagjämningen. Den regeln fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. Det var ett möte där biskopar från hela det romerska riket ville skapa en gemensam troslära. Men i praktiken använder man förenklade beräkningar som stämmer ungefär med fullmånen.

Katoliker och protestanter använder gregorianska kalendern, och ortodoxa använder den julianska. Därför firas påsk vid flera olika tider. Katolikers och protestanters påskdag är rörlig mellan 22 mars och 25 april, den ortodoxa påskdagen är rörlig mellan 4 april och 8 maj.

Enligt den judiska kalendern firas pesach den fjortonde dagen i vårmånaden Nisan då det alltid är fullmåne. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition fick nytt innehåll.

Här finns en mycket mer detaljerad förklaring om hur månen styr påsken gjord av matematikprofessor Svante Janson i Uppsala.

April 2021

Torsdag 1 Första april En dag att luras på!

Kha b-Nisan/Akitu Assyriska nyåret

Skärtorsdagen

Fredag 2 Långfredagen, katoliker, protestanter och finsk-ortodoxa

Sizdah bedar Trettondagen av nouruz, iransk och kurdisk tradition

Världsautismdagen, FN

Lördag 3 Påskafton katoliker, protestanter och finsk-ortodoxa

Söndag 4 Påskdagen katoliker, protestanter och finsk-ortodoxa

Vårblot vid Uppsala Högar Samfundet Forn Sed

Qingming Gravstädningsdagen, kinesisk tradition

Vecka 14

Måndag 5 Annandag påsk katoliker, protestanter och finsk-ortodoxa

Tisdag 6

Onsdag 7 Jungfru Marie bebådelsedag ortodoxa

Världsdagen till åminnelse av offren för Rwandas folkmord FN

Torsdag 8 Romernas internationella dag

Fredag 9 Mikael Agricola-dagen Finska språkets dag

Lördag 10 Internationella koltdagen samisk tradition

Söndag 11

Vecka 15

Måndag 12 Nymåne

Tisdag 13 Ramadan inleds sunni- och shiamuslimer

Songkran (3 dagar) Thailändska nyåret

Mesha Sankranti/Vaisaikhi Hinduiskt nyår

Onsdag 14 Baisakhi & Khalsa Nyår och församlingens grundande, sikher

Torsdag 15 Världens konstdag

Fredag 16

Lördag 17

Söndag 18 Hilja Byströmdagen Den meänkielispråkiga litteraturens dag

Vecka 16

Måndag 19

Tisdag 20 Kinesiska språkets dag FN

Onsdag 21 Rama Navami Guden Ramas födelsedag, hinduer

Grounation day rastafari

Torsdag 22 Internationella dagen för Moder jord FN

Fredag 23 Barnens dag turkisk tradition

Sankt Georgsdagen katoliker, syrisk-ortodoxa & scouterna

Världsbokdagen Unesco

Engelska & Spanska språkets dag FN

Lördag 24 Sakura Matsuri Körbärsblomningen, japansk tradition

Söndag 25 Ålands flaggas dag

Palmsöndag ortodoxa

Vecka 17

Måndag 26

Tisdag 27 Fullmåne

Nyår theravada-buddhister

Onsdag 28 Internationella ledarhundsdagen

Världsdagen för arbetsmiljö ILO

Torsdag 29 Dansens dag ITI

Fredag 30 Valborgsmässoafton

Långfredag ortodoxa

Lag Baomer judar

Vårdagjämning, nyår och halva priset

Nu kommer vårdagjämningen och vi går mot ljusare tider. Perser, kurder, aleviter, bahá’íer, uzbeker, afghaner med flera har nyår. Hinduer firar vårfest med Holi.

En ny tid är på ingång. Det firar vi genom att sänka priset på årets almanacka med 50%. Nu kostar den 66 kronor.

Om du inte redan har den tryckta Mångkulturella almanackan så är detta tillfället att skaffa den. Ännu återstår ju 75% av årets spännande högtider.

Köp i vår webbshop!

Den kurdiska solen

Solen har en viktig symbolisk betydelse i den kurdiska historien. Det finns flera olika kurdiska flaggor, men den mest använda, alaya rengin (den färgglada flaggan), med solen i mitten, är irakiska Kurdistans officiella flagga sedan 1999. Den började användas under 1920-talet, då av kurder i Turkiet. Solen i mitten av flaggan har 21 strålar. Yezidiernas flagga har en likadan sol.

kurdernas flagga Alaya Rengîn

Siffran 21 har en viktig betydelse i alla ursprungsreligioner i Kurdistan. Den står för reinkarnation och återfödelse av såväl människor som idéer. Ofta tolkat som idén om självständighet för kurder.


Solen har många namn på kurdiska. På den största kurdiska dialekten, kurmanji (nordkurdiska) heter solen roj. På sorani (sydkurdiska), heter sol däremot xor (خۆر). Roj (ڕۆژ) betyder dag på både sorani och kurmanji.

Vid newroz, det nyår som firas vid vårdagjämningen av många folk, firas vårens ankomst och livets pånyttfödelse.

För kurder har newroz kommit att få ytterligare en betydelse: firandet av kurdiskhet.

Det finns en folksaga om smeden Kawa, det kurdiska folkets födelse och om kampen för ett fritt Kurdistan.

När solen kom tillbaka

Den kurdiska myten om frihetskämpen Kawa är aktuell varje vår inför nyårsfirandet. Kurderna styrdes en gång av en ond kung vid namn Jemshid. Han såg sig som förmer än alla andra. Han tyckte sig till och med stå över solguden! När solen inte längre var den högsta guden var det fritt fram för onda krafter att ta över.

En ond varelse såg till att Jemshid försvann, och i hans ställe fick en ännu ondare kung, Zahhak, ta över. Det berättas att Zahhak hade två ormhuvuden som växte ut från axlarna. Solen vägrade från och med denna dag att skina på himlen. Allt var mörkt och kallt. Det var ständigt vinter och blev aldrig vår. Zahhak förslavade kurderna. Dessutom ville han ha alla kurdiska barn.

Smeden Kawa var förtvivlad, sexton av hans barn hade blivit bortrövade av Zahhak. Nu hade Kawa bara ett barn kvar. Kawa låg vaken en hel natt och funderade över hur han skulle kunna rädda sitt sista barn. Han tittade på stjärnorna och månljuset och såg äntligen en lösning! Han såg att bergen var deras vän, och skickade sin dotter till bergskedjan Zagros. När andra såg detta gjorde de likadant och skickade sina barn till bergen.

Bland bergen fick barnen växa i frihet. Där lärde de sig dansa och slåss för sina rättigheter. En dag vid vårdagjämningen samlades alla barn, som nu hade blivit vuxna, och under ledning av Kawa gjorde de uppror mot den onde kungen. För att signalera till folket att den onde kungen nu var borta tände Kawa en stor eld. Flera gjorde likadant.

Alla dansade runt eldarna för att fira friheten. Snart såg människorna solens strålar, och våren hade kommit till Kurdistan.

berg och sol, illustration Irene Thisner

Mars 2021

Vecka 9

Måndag 1 Khaneh takani Vårstädning inför Nouruz

Internationella dagen mot diskriminering FN

Tisdag 2

Onsdag 3 Världsnaturdagen FN

Torsdag 4 Fössta tossdan i mass smålänningar

Fredag 5 Världsböndagen för fred och kristen enhet

Lördag 6

Söndag 7

Vecka 10

Måndag 8 Internationella kvinnodagen

Mors dag, 15 länder, bla. Afghanistan, Rumänien, Ukraina och Belarus

Maslenitsa Pannkaksveckan inleds, rysk tradition

Tisdag 9

Onsdag 10 Laylat al-Miraj Profetens himmelsfärd, sunnimuslimer

Torsdag 11 Guden Shivas natt hinduer

Fredag 12  Nationella syntolkningsdagen Unga med synnedsättning och Syntolkning nu

Lördag 13 Nymåne

Källkritikens dag Viralgranskaren/Metro

Söndag 14 Matematikens dag/Pi-dagen Nationella kommittén för matematik

Vecka 11

Måndag 15

Tisdag 16 Halabja-dagen Minnesdag för gasattacken mot kurder i irakiska Kurdistan 1988

Kvänfolkets dag kväner i Norge och Sverige

Eldfesten Chaharshanbe suri, iransk nyårstradition 

Onsdag 17 Sankt Patricks dag Irlands nationaldag

Kollektivavtalets dag

Torsdag 18

Fredag 19 Sankt Josefs dag katoliker

Fars dag, Bolivia, Honduras, Italien, Liechtenstein, Portugal, Spanien

Minna Canth-dagen Jämställdhetsdagen, Finland

Lördag 20 Vårdagjämningen

Nouruz Nyårsfirande, afghaner, iranier, zoroastrer, bahá’íer

Världsberättardagen WSD

Söndag 21 Newroz Nyårsfirande, kurder, aleviter m.fl

Internationella Newroz-dagen FN

Internationella Downs syndromdagen EDSA

Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering FN

Världspoesidagen Unesco

Internationella skogsdagen FN

Vecka 12

Måndag 22 Internationella vattendagen FN

Tisdag 23 Nordens dag

Världsmeteorologidagen FN

Onsdag 24 Tranafton tradition i södra och västra Sverige

Torsdag 25 Internationella dagen till minne av slaveriets offer FN

Våffeldagen Sverige och Finland

Marie bebådelsedag kristna

Fredag 26 Khordad Sal zoroastrer

Lördag 27 Earth Hour Jordtimmen Klockan 20:30 till 21:30

Laylat al-Bara’at Förlåtelsens natt, sunnimuslimer

Söndag 28 Fullmåne

Palmsöndagen

Pesach judar

Sommartid

Vecka 13

Måndag 29 Holi Färg-och vårfest, hinduer

Hola Mohalla (3 dagar), sikher

Tisdag 30 Dagen för högtidlighållande av Ålands demilitarisering och neutralisering  

Onsdag 31 International Transgender Day of Visibility