Pedagogiska pärlor för januari 2022

Här är 2022 års första Pedagogiska pärlor. Martin Luther Kings dag, Fadimedagen och Internationella dagen till minne av Förintelsens offer ger oss anledning att tala om svåra och viktiga frågor.

I de mer praktiska övningarna fokuserar vi den här månaden på skräp. Något kan vara skräp för en, men användbart för en annan. Vad som är skräp beror på var vi tittar.

Hämta Pärlorna som PDF!

Bild till texten om Bodhiträd. Bild Iréne Thisner.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Många bodhiträd och tre Bodhidagar

Bodhiträdet är buddhismens mest kända träd och det viktigaste. Tempelfikus heter det på svenska. Bodhi är sanskrit och betyder upplysning eller uppvaknande.

Enligt berättelsen satt Siddharta Gautama under ett bodhiträd när han uppnådde inre frid och upplysning och blev Buddha.

För att fira Bodhidagen här i Sverige så tar en del en annan fikus, kanske en benjaminfikus. Det går att använda en lätt elektrisk ljusslinga för att efterlikna de kulörta lamporna och pärlslingorna som brukar användas för att symbolisera hur allt förenas.

Till Bodhidagen hör bodhikakor. Trädets blad är avlångt hjärtformade, så hjärtformade pepparkaksformar fungerar utmärkt för att göra bodhikakor.

Det finns faktiskt två Bodhidagar varje år. Den japanska Bodhidagen firas på ett fast datum, 8 december (åttonde dagen i tolfte månaden). Japan antog den gregorianska kalendern på 1800-talet, då fick många högtider fasta datum. Men det finns också en bodhidag baserad på månkalendern. I år är 10 januari den åttonde dagen i den tolfte månaden i månkalendern. Många kallar månens Bodhidag för den riktiga.

Ett nytt månår börjar vid nymånen första februari 2022. Därför blir det i år möjligt att fira Bodhidagen hela tre gånger, eftersom månkalenderns 8/12 infaller en gång till före årsskiftet, närmare bestämt 30 december. Månkalenderns månader är ju kortare.

Nymåne. Bild ur Mångkulturella almanackan 2021.

För att skilja dessa åt har vi använt det japanska namnet, Rohatsu, för Bodhidagen som infaller åttonde december och Bodhidagen för de datum som baseras på månkalendern.

Vi börjar med roten

Träd (och skog och eld) är vårt genomgående tema 2022. Och vi börjar med rötterna. Trädens rötter har två superviktiga funktioner. De grova rötterna förankrar trädet i marken. De tunnare rötterna suger upp vatten och näringsämnen.

Det går att använda rötter till mycket t.ex. att göra korgar. Rotslöjd talar vi då om. Ofta används björkrötter, men också gran- eller tallrötter. Rotslöjd har varit vanligt i norra Sverige, i Sápmi.

Ett träd med rot, stam och krona kan vara en grafisk bild för hur vi hör ihop med andra – genetiska släktingar och andra. Släktforskningens dag infaller 15 januari.

Det kommer mer om rötter och underjordiskt liv under året 2022 när Mångkulturella almanackan har träd, skog och eld som tema. Alla illustrationer i almanackan är gjorda av Iréne Thisner.

Januari 2022

v 52                                   

Lördag 1 Nyårsdagen      

Maria, Guds moder Bön för världsfred, katoliker

Shogatsu Japanska nyåret (3 dagar)      

Söndag 2 Nymåne             

v 1                                     

Måndag 3                          

Tisdag 4 Punktskriftens dag Synskadades riksförbund

Onsdag 5 Trettondagsafton katoliker, protestanter

Torsdag 6 Trettondedag jul (Theofania/Epifania)  katoliker, protestanter

Theofania/Epifania Kristi dop och Guds uppenbarelsedag ortodoxa, gregorianska kalendern

Julafton  ortodoxa, julianska kalendern

Fredag 7 Juldagen Kristi födelse  ortodoxa, julianska kalendern

Lördag 8                            

Söndag 9  Guru Gobind Singhs födelsedag sikher

v 2                                     

Måndag 10 Bodhidagen infaller 2 gånger 2022  mahayana-buddhister

Seiji no hi Myndighetsdagen, japansk tradition

Tisdag 11                                                

Onsdag 12 Yennayer Nyårsafton för ursprungsbefolkningen i Nordafrika           

Torsdag 13 Maghi Minnet av 40 martyrer sikher

Tjugondag Knut              

Fredag 14 Nyårsdagen  ortodoxa, julianska kalendern

Vasilica Det gamla nyåret romer från Balkan

Makar Sankranti Solens inträde i Stenbockens tecken, hinduer

Lördag 15 Släktforskningens dag  Sveriges släktforskarförbund

Söndag 16  Världsreligiondagen bahá’íer

v 3                                     

Måndag 17 Martin Luther Kings dag  USA

Tu bi-shevat Trädens nyår, judar

Tisdag 18 Fullmåne         

Nyår mahayanabuddhister

Onsdag 19 Theofania/Epifania/Timket Kristi dop och Guds uppenbarelsesdag  ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 20                                              

Fredag 21 Fadimedagen GAPF

Lördag 22                          

Söndag 23                         

v 4                                     

Måndag 24 Alasitas Festen till Ekekos ära (3 veckor) andinsk tradition

Internationella dagen för utbildning FN

Tisdag 25                          

Onsdag 26                         

Torsdag 27 Internationella dagen till minne av Förintelsens offer FN

Hemtjänstens dag  Kommunal

Fredag 28                          

Lördag 29                          

Söndag 30                         

v 5                                     

Måndag 31                        

Ugandisk jul i Sandsborg

Lydia Nanono har intervjuat Jessica, 22 år, som bor i Sandsborg i södra Stockholm år om hennes julfirande. Jessica studerar statsvetenskap.

Lydia: Ja okej. Var kommer du att fira jul i år? Och vilket datum firar ni jul och varför?

Jessica: I år kommer jag att fira jul hemma hos mig med min familj, mina kusiner, bröder och mamma. Vi firar jul den 25 december för att det är då jul egentligen är, universellt är det på juldagen.

Lydia: Så det är inte svensk jul?

Jessica: Nej exakt det är faktiskt därför. Vi är inte svenskar, vi är ugandier, och det är därför vi firar jul den 25:e som resten av världen. Det är inte julen i sig som vi firar utan det är mer som en ursäkt att samlas som en familj.

Lydia: Vad äter ni på juldagen och tycker du att det är viktigt med julklappar? Utveckla ditt svar.

Jessica: Oh my gosh vad äter vi inte! Vi (förutom mig som är pescetarian) äter ugandisk mat som chapati, jordnötssås med fisk, ris, kyckling, kött, matoke. Och jag kommer i år att ha vegansk lasagne, linser, sötpotatis … Mycket bakelser också.

Matoke, matbananer. (Bild Wikipedia)

Jag tycker inte det är viktigt med julklappar speciellt nu som vuxen. Det är inte alltid man kan ge julklappar. Alltså jag är så van vid att klapparna inte är det jul handlar om. Det har handlat om min familj, mina kusiner. Har alltid fått något litet alltså men det har aldrig varit bilden generellt som man har, du vet julen julklappar.

Lydia: Vad ser du extra fram emot denna juldag? Finns det något som du inte ser fram emot?

Jessica: Denna jul ser jag fram emot maten. Haha, jaa stressen, min ångest som kommer då och då.

Lydia: Har du ett speciellt minne som du vill dela med dig av?

Jessica: Haha alltså när jag var liten trodde jag så, så mycket på tomten. Mina föräldrar bad oss att ställa fram kakor och mjölk till tomten i vardagsrummet. Nästa dag när vi kom ned såg jag att glaset var tomt och kakorna var uppätna. Vi hade ställt fram ingefärskakor och chokladkakor och tomten hade druckit upp mjölken och ätit chokladkakorna. Alltså vet du mitt hjärta, jag var så här: jag höll glaset och sa ”tomten har druckit från det här glaset” haha alltså jag var helt så här ooh my gosh! Han hade bara ätit chokladkakorna men inte ingefärskakorna. Så jag sa till mamma ”tomten gillar inte ingefärskakor”.

Lydia Nanono studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Påtvingad jul

Julafton, kanske den största traditionsbundna högtid som vi har i Sverige. Frågor som varför julen firas och vad den faktiskt har för funktion är tankar som väcktes tidigt hos Jonathan, vars berättelse jag har fått ta del av.

– Julen är mycket förberedelser för liten njutning, typ. Det känns mer påtvingat än något som jag vill göra. Jag gör det mest för att min familj gör det och för att det är något man ska göra, men jag värdesätter det inte speciellt mycket. Jag hade inte blivit ledsen om den inte fanns.

Hur har era jular sett ut?

– Ganska tidigt var vi bortresta för min morfar var alkoholist. Då fanns det en anledning till att vi inte kunde bjuda honom. Så största delen har det bara varit min familj, mamma, pappa och min syster. Förra året var vi i Spanien. Vi ser på Kalle Anka, för det ska man ju se… Det har alltid varit på i alla fall. Då äter vi julgodis, mamma brukar göra Rocky Roads, men inget mer än så.

Berätta mer om när ni firade jul med morfar, hur såg det ut då?

– Jag minns inte så mycket av det. Jag vet bara att mamma alltid blev helt förtvivlad, för min morfar blev alltid så full så han somnade vid bordet åh… det var väldigt… väldigt stökigt. Sen nu de senare åren så har vi firat med kusinerna, och då har min morbror tagit över morfars jobb, typ. Han blir den som blir alldeles för full istället, sitter och sover… men nu är vi så vuxna så vi klarar av det. Det är okej att han blir det, mamma blir frustrerad och arg bara. Så ganska mycket alkoholistgrejer blir det.

Tror du att det kan vara den större anledningen till att du inte tycker om att fira jul?

– Egentligen inga traditioner, eller som jag … jag tycker bara att det är ett påhitt. Det kan väl vara något fint som man alltid har gjort och sådär, men jag tycker det är mycket pill och trix för något som ändå inte kommer ge mig något. Det är väl mysigt att sitta med familjen och bara vara men … jag kanske har blivit traumatiserad för att det alltid har blivit kalabalik typ, jag vet inte. Det har aldrig blivit så bra som man har tänkt att det ska vara. Det har mest blivit jobbigt, typ. Det är klart att det stundtals har varit mysigt också… men det är inget som jag längtar till. Efter att jag blev tio kanske så är det väl kul att få presenter men allt annat är jobbigt bara. Det ger mig inte nått.

Så du tycker att vi klarar oss bra utan de traditionella högtiderna?

– Jag tycker att man ska göra saker för att man vill göra det, inte för att det står skrivet i en bok för 100 år sen. Jag är ganska anti allt sånt här, meningsfulla traditioner för mig är något helt annat. När folk säger till mig vad jag ska göra så blir jag anti bara. Jag vill kunna bestämma det själv.

Vad är en meningsfull tradition för dig?

– Något som jag själv väljer som betyder något för mig, som inte är påtvingat. Och med någon som jag bryr mig väldigt mycket om.

Astrid Karlflo studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. Texten skrevs i december 2019.

Månbokstäver och solbokstäver

Ni vet när det står al- framför arabiska ord. Som t ex i Tv-kanalen Al-Jazeera. Det betyder att ordet står i bestämd form. Ibland när ord har lånats från arabiska till andra språk har artikeln som visar att ordet är i bestämd form, följt med som en del av ordet. Två exempel: algebra och alkohol. Algebra och alkohol heter nämligen djebr och kuhul.

Det arabiska alfabetet delas upp i två grupper: Månbokstäver och Solbokstäver. Formen för artikeln al- styrs av om ordet börjar med en solbokstav eller en månbokstav.

När ordet börjar på en solbokstav så drar man ihop det med al. När det börjar på en månbokstav så står al kvar för sig.

Ordet för sol på arabiska är shams. Det stavas sh () – m () – s () Om man vill säga shams i bestämd form (solen) uttalas artikeln al- inte som al-, utan dras ihop med nästa ljud, som i det här fallet är sh. Al-shams uttalas alltså ash-shams.

Arabiska språkets dag uppmärksammas 18 december.


ordet sol på arabiska
ordet måne på arabiska

December 2021

Onsdag 1 Rosa Parks dag USA

Internationella aidsdagen FN

Torsdag 2 Internationella dagen för avskaffande av slaveri FN

Fredag 3 Internationella dagen för funktionshindrade FN

Lördag 4 Nymåne

Söndag 5 Andra advent

Nationell manifestationsdag mot främlingsfientlighet och rasism 5i12-rörelsen

Vecka 49

Måndag 6 Finlands nationaldag Självständighetsdagen

Tisdag 7

Onsdag 8 Bodhidagen mahayana-buddhister

Torsdag 9

Fredag 10 Mänskliga rättigheternas dag FN

Nobeldagen

Lördag 11

Söndag 12 Tredje advent

Julfasta inleds koptisk-ortodoxa

Vecka 50

Måndag 13 Lucia

Tisdag 14

Onsdag 15

Torsdag 16

Fredag 17 Shab-e Arus Poeten och sufihelgonet Rumis dödsdag, muslimer

Lördag 18 Internationella migrationsdagen FN

Arabiska språkets dag Unesco

Söndag 19 Fullmåne

Fjärde advent

Vecka 51

Måndag 20 Internationella dagen för mänsklig solidaritet FN

Tisdag 21 Vintersolståndet

Shab-e Yalda Födelsens natt, perser, kurder, zoroastrer

Onsdag 22

Torsdag 23

Fredag 24 Julafton

Lördag 25 Juldagen

Söndag 26 Annandag jul

Vecka 52

Måndag 27

Tisdag 28 Värnlösa barns dag katoliker, protestanter

Onsdag 29

Torsdag 30

Fredag 31 Nyårsafton

Samarbete med ABF

Mångkulturella almanackan har inlett ett samarbete med studieförbundet ABF.  ABF arbetar aktivt med inkludering och det är där Mångkulturella almanackan kommer in. Till att börja med får alla distrikt och avdelningar inom ABF ett exemplar var av Mångkulturella almanackan 2022.

– Vi hoppas att den kan ge inspiration i det fortsatta arbetet med den ökade inkluderingen och breddad verksamhet, säger Somar Al Naher som är nationell samordnare på ABF-förbundet.

Under 2022 fortsätter vi att utveckla samarbetet.

Pedagogiska pärlor för december 2021

 Nu är det dags för våra pedagogiska tips för nästa månad. I december finns många dagar för mänskliga rättigheter och dem uppmärksammar vi. Vi letar arabiska låneord på arabiska språkets dag och vi föreslår återanvändning av årets almanacka i vinterpyssel som leder tankarna till nästa års almanacka. Sammanfatta sedan året som gått i din egen årskrönika!

Hämta pdf här!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor