All tradition är förändring. Sedan 1990 har Mångkulturellt centrum givit ut Mångkulturella almanackan.
Kontakta oss på almanackan@mkcentrum.se eller genom vår Facebook-sida.
Följ oss på Instagram.
Se alla tidigare års almanackor!
Varför Mångkulturella almanackan?
Vi vill beskriva och synliggöra ett viktigt kulturarv, nämligen firande av högtider och minnesdagar i det mångkulturella Sverige. Och hur detta förändras över tid. Och om hur möten i Sverige ger idéer till variationer och nya lösningar, som när finsk memma ersätter samanu på haftsin-bordet till Nouroz för att ta ett exempel. Nouroz/Newroz är förresten en högtid som nu tagit sin plats direkt i den svenska offentligheten, särskilt Eldfesten, där elden under påverkan av valborgsfirande blivit större till formatet, samtidigt som firandet flyttat från förortsparker in till centrala Stockholm, Göteborg och Malmö.
Kunskapen om när högtider infaller har praktisk betydelse i vardagen för andra än firarna själva, t.ex. skolor, förskolor och offentlig verksamhet. Det är också i vissa fall intressant för handeln.
Hur görs Mångkulturella almanackan?
Vi samlar under våren in datum och sammanställer kommande års kalendarium. Varje år tillkommer några nya dagar, och ofta stryks några gamla. Det händer också att vi får tillfälle att rätta till något missförstånd och fel som blivit året innan.
Hela året skriver vi texter om firanden och intervjuar personer om deras högtider och firanden. Dessa texter har ackumulerats till en ganska stor samling nu. Den tryckta almanackan brukar ha ett särskilt tema för varje år (t.ex. ”Ord och tecken”, ”Mat och odling” eller ”Månen och solen”) och då blir det särskilt fokus på dessa.
Stor vikt läggs vid att den tryckta almanackan ska vara användarvänlig och fungera såväl i förskolor som hemma i köket. Grafisk form och bilder är viktiga.
Två gånger om året besöker vi A-studenterna i etnologi på Södertörns högskola och berättar om Mångkulturella almanackan på deras delkurs Berättad kultur. Studenterna får i uppgift att göra en intervju om firanden, och de som vill får också lämna sin text till oss. Flera av dessa har kommit till användning i almanackan och på almanackans hemsida. Alla arkiveras på Mångkulturellt centrum. Vi har också flera gånger haft studenter från fortsättningskursen (och andra utbildningar) som gjort sin praktik med Mångkulturella almanackan.
Mångkulturella almanackan har också sin egen namnlängd med fler namn som speglar den svenska befolkningen och de namn som faktiskt bärs av vuxna och ges till barn i Sverige idag.
Hur började det?
Sedan 1990 har den Mångkulturella almanackan producerats av Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Arbetet inleddes i slutet av 1989 genom ett brev till riksförbunden. Det är skrivet från Sveriges Invandrarinstitut och Museum (som senare blev Mångkulturellt centrum). Med riksförbunden menades de organisationer som invandrare var organiserade i, det fanns t.ex. Chilenska riksförbundet, Italienska riksförbundet, Grekiska riksförbundet osv. Just 1989 hade 10 riksförbund slagit sig samman i Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige, SIOS.
I brevet skrev de:
”Vi skulle vilja ha Er hjälp att ange de dagar som av särskild vikt bland just Ert förbunds medlemmar. De dagar vi skulle vilja ha med i kalendern är
- religiösa helger
- nationaldagar
- nationella högtids- eller minnesdagar av annat slag”
På den tiden blev centret ofta uppringt av skolor som ville veta till exempel när ramadan började – då fanns ju inget internet. Däremot fanns det andra likheter med dagens situation: en stark polarisering och många nyanlända. Ur allt detta föddes idén om en mångkulturell almanacka.
Almanackan kom ut i början av 1990 under namnet Mångkulturell almanacka. Och har sedan dess kommit varje år.
All tradition är förändring
Under de 30 år som gått sedan dess har almanackan utvecklats och utökat sina kontaktytor. Nuförtiden spelar sociala medier en viktig roll i kontakten med användarna. Genom dem får vi veta saker vi inte visste förut.
Innehållet, dvs. urvalet av relevanta datum, har också förändrats över tid. Nu finns till exempel dagar för funktionsvariationer, dagar för de nationella minoriteterna, dagar för hbtq-frågor med. Det gjorde det inte från början. Det finns också med fler dagar som är gemensamma för alla som bor i Sverige (t.ex. Första maj, Vasaloppet, älgjakten). Nationaldagar finns med i mindre utsträckning än från början, bara de nationaldagar vi har dokumentation på att de uppmärksammas i Sverige är med.
Sedan 2018 samarbetar Mångkulturella almanackan med Ålands landskapsregering som är medutgivare. Därför finns tre specifika åländska högtider med (Dagen för högtidlighållande av Ålands demilitarisering och neutralisering, Ålands självstyrelsedag och Ålands flaggas dag), och också fler dagar som uppmärksammas i svensk- och finsktalande Finland.
År 2020 och 2021 är också Studieförbundet Bilda medproducent.
Mångkulturellt centrum finns i Fittja. Genom forskning, utbildning och konstnärliga uttryck ger vi mångfalden en mötesplats och en röst.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 