Kinesiskt nyår

Kina nyårNyår är för många människor en speciell högtid på året. Har man haft ett dåligt år finns det nu en chans att börja om på nytt. Har man haft ett bra är det bara att hoppas att nästa år går i samma tecken. Hur det än har varit är det dags att fira att nu börjar vi om.  Den 10 februari firas kinesiska nyåret.

Diana Wong är 24 år och bor i Sverige med sina syskon och föräldrar som flyttade hit från Hongkong innan hon föddes. Eftersom Kina är så stort firar man ganska olika beroende på var i landet man befinner sig. Grundidén är dock densamma överallt. Då nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet har det inget fast datum.

– Vi har ju en kinesisk almanacka men den är ju inte så bra, då den är väldigt komplicerad så det blir svårt att räkna ut. Andra generationens kineser använder den inte så vi kan inte läsa den. Just nu är det Drakens år men 2013 blir Ormens, berättar Diana.

Redan två veckor innan nyår börjas det förberedas lite smått. Man plockar i ordning, gör det fint och pyntar det med bland annat apelsiner, mandariner och persikoblommor. Men man varken städar eller sopar då man inte vill sopa bort allt bra man har samlat på sig under året.

– Apelsiner och mandariner liknar guld och därför både äter man det och dekorerar med det, det representerar rikedom. Persikoblommorna har man för att de symboliserar kärlek. Har man till exempel döttrar så vill man att de ska gifta sig så fort som möjligt. Lägger man fram blommorna så hoppas man att de ska hitta kärleken, säger hon.

Något som också har en fast plats inom det kinesiska nyåret är de röda kuverten. Rött står för lycka så genom att ge någon ett rött kuvert ger man dem lycka. För att kunna ge bort ett sådant kuvert måste man vara något äldre och även gift. Är man ogift så kan man ta emot dem hur gammal man än är. För att få ta emot dem krävs det också att man säger något snällt. Vanligt är att man säger saker som ”Jag hoppas att du blir vackrare/rikare för varje år som går”. Det gäller alltså att ha kreativitet för att få ta emot ett kuvert.

– Senare på kvällen äter man en stor middag. Fisk är en rätt som måste vara med på bordet. Fisk är symboliskt på flera sätt. Förr i tiden ville man ha fisk på bordet för att det ska ge bra fångst nästa år. Det kinesiska ordet för fisk liknar också ordet för överflöd. Att ha fisk visar på överflöd, fortsätter Diana.

Efter maten går man ut för att träffa vänner och se fyrverkerier.

– Inne i städer är fyrverkerier förbjudna, det sköter istället regeringen. Fyrverkerierna var från början till för att skrämma bort till exempel rovdjur som skulle kunna äta upp fångst. Det brukar även finns lejonmasker för att skrämma bort onda andar, avslutar hon.

Samiska nationaldagen

henrikblind

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum i Trondheim denna dag 1917.

Henrik Blind är renägande same och bor i Jokkmokk som ligger strax norr om polcirkeln.

Hur firas dagen i Jokkmokk?

– I år sammanfaller den samiska nationaldagen med den officiella invigningen av Jokkmokks marknad som har hållits på orten sedan 1605, dvs. i 408 år. Troligen kommer nationaldagen att uppmärksammas under invigningsceremonin. I övrigt brukar dagen firas med att den samiska flaggan vajar på de officiella flaggstänger och på sameskolan brukar det bjudas på tårta till skolbarnen. Jag själv brukar inte fira dagen på något speciellt sätt.

Finns det någon annan helgdag som är särskilt viktig i det nutida samiska året?

– Då samer lever på olika sätt så finns det ingen speciell dag som är särskild viktigt för alla samer. Det är olika sedvänjor och traditioner i respektive familj/släkt som avgör.

Är det fler människor som är intresserade av sitt samiska arv nu än förr?

– Det har hänt något under de senaste åren då fler och fler söker sig tillbaka till sina samiska rötter. Det är allt vanligare att möta samer som i vardagen har på sig sina samiska attribut såsom sjalar, broscher eller skoband. Det tycker jag är bra eftersom kulturen synliggörs och man slipper stämpel av exotism ju mer det samiska syns i det offentliga rummet.

Februari 2013

1 F

2 L

3 S Vårens ankomst, Setsubun Japan

 

Vecka 6

4 M

5 Ti

6 O Samernas nationaldag

Dagen, som är gemensam för alla samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland, firades första gången år 1993, under FN:s internationella urbefolkningsår.

7 To

8 F  Parinirvana, Nirvanadagen, buddhister

Till minne av Buddhas död, när han vid 80 års ålder uppgick i nirvana. En dag för reflektion kring döden. Enligt buddhismen är detta inte någon sorgtyngd dag. För trots att döden är obegriplig, är den inte något att frukta. (firas även 15 februari)

9 L

10 S Kinesiska nyåret, Yuandan eller Chunjie

Den största högtiden för kineser. Alla som kan reser hem till sina familjer – ingen vill missa släktmiddagen på nyårsafton. Man storstädar, köper nytt och klarar upp konflikter. Äter dumplings och hoppas få det lyckobringande gömda myntet. Barnen får pengar i små röda kuvert – rött symboliserar lycka.

Vietnamesiska nyåret, Têt

Koreanska nyåret, Seollal

Mors dag, Norge

Nymåne

 

Vecka 7

11 M Japans nationaldag

Tibetanska nyåret, Losar

Hemmets husaltare dekoreras med blommor och offergåvor. Årets sista kväll äter man tibetansk nudelsoppa med handgjorda knyten i nio olika former. Man tillverkar en häxa som representerar det gångna årets illvilja och olycka. När häxan lämnar huset tar hon med sig alla problem.

Mongoliska nyåret, Tsaagan Sar

12 Ti Fettisdagen, Mardi gras, katoliker, protestanter

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, den svenska motsvarigheten till karneval – ”farväl till köttet”. Namnet Mardi gras syftar på att man skulle äta mycket och fet mat, även mjölmat som exempelvis semlor.

13 O Askonsdagen, katoliker, protestanter

14 To Alla hjärtans dag, många länder

Att denna dag särskilt uppmärksamma kärlek och vänskap är en ganska ny tradition i Sverige. I engelsktalande länder har dagen firats sedan medeltiden. Den har sina rötter i traditioner kring helgonet S:t Valentin, som dödades för sin kristna tros skull.

15 F Vasant Panchami, hinduer

Saraswatis dag, kunskapens gudinna. Men också en fest för att fira våren. Dagen går i den gula färgens tecken. Man klär sig i gult, äter saffranskryddad mat och bjuder på gula sötsaker. Många barn får också lära sig skriva sina första ord denna dag, som ett steg på kunskapens väg.

Kyndelsmässodagen, rysk-ortodoxa

Serbiens nationaldag

16 L   Litauens nationaldag

17 S

 

Vecka 8

18 M

19 Ti

20 O

21 To Internationella dagen för modersmål,  FN

22 F

23 L

24 S Purim, judar

Glädjehögtid till minne av när judarna räddades från att bli utrotade på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta blir det maskeradfest med massor av mat och dryck och presenter

Lyktfesten till andarna, Yuan-Xiao, Kina, Sydkorea

 Estlands nationaldag

Sverigefinnarnas dag

Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Ställningen som nationell minoritet innebär bland annat rätten att i 26 kommuner prata finska med svenska myndigheter. Dagen firades för första gången 2011.

 

Vecka 9

25 M Fullmåne

26 Ti

27 O

28 To Kalevaladagen, finska kulturens dag

Karnevalstid

Dagarna före fastetiden är det i katolsk tradition karneval, då man ”sa farväl till köttet”. Men karnevalsfirandet rymmer också element ur äldre vårfester. Och det erbjuder ett tillfälle att i skydd av karnevalsmasken överträda gränser och protestera mot orättvisor.

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, semlorna har vi kvar från den traditionen. I år infaller Fettisdagen den 12 februari. Det är nu man ska äta sin första semla om man vill vara traditionalist.

Fettisdag dag heter Mardi Gras på franska. På den dagen avslutas den stora karnevalen med det namnet i New Orleans i USA, som då har pågått sedan trettondagen. Karnevaler före påskfastan firas i många länder i Europa, Syd- och Nordamerika. En stad som är minst lika berömd för sin karneval som New Orleans, är Rio de Janeiro i Brasilien. Det är till den brasilianska traditionen som många svenska karnevaler (som kan äga rum när som helst på året, men oftast på våren och sommaren) ansluter sig. Sambadansen som har ett afrobrasiliansk ursprung är ett viktigt inslag.

Mardi Gras
Mardi Gras

Den som befinner sig i Stockholm och gillar karnevaler bör inte missa Medelhavsmuseets intressanta programkväll den 8 februari. ”Under antiken, medeltiden och renässansen var karnevalen ett sätt att släppa alla hämningar, vända upp och ned på rådande hierarkier och slå sig lös. Karnevalen kretsade kring mat, sex och våld och kunde ibland utvecklas till rena folkresningar”, skriver de, och på museet får man såväl höra föredrag av idéhistoriker, som göra masker och festa själv.
:: Medelhavsmuseets programkväll

Karnevalen i Venedig
Karnevalen i Venedig

Tre snabba med Helena Ruschmeyer

Tre snabba med Helena Ruschmeyer som är enhetschef för Serviceboende och Mobila teamet i Botkyrka.

Varför köpte du den mångkulturella almanackan?

– Jag har jobbat på Mångkulturellt centrum, så jag har vetat om den länge. När jag bytte till mitt nuvarande jobb 2009 köpte jag den direkt för att visa att ”det här är jag”. Sen dess har jag köpt den. Nu har min chef börjat köpa den till sin ledningsgrupp.

Hur använder ni den?

– Vi har mycket personal som är till exempel ortodoxa och de firar ju på helt andra dagar. Almanackan visar att det inte behöver vara så stor sak att alla är olika. Min kollega har satt upp den på väggen men det har inte jag hunnit göra.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, jag fortsätter som förut.  Varför ändra på ett vinnande koncept?

Helena R

Tre snabba med Leif Gustafsson

Tre snabba med Leif Gustafsson som är biträdande rektor på Tomtbergaskolan i Huddinge.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Nu har vi köpt den i fem år. De första gångerna vi köpte den var det som present till lärarna, sen fortsatte vi. Vi har även köpt den till förvaltningschefen och bara för att ha hos oss.

Hur använder ni den?

– Just nu sitter den mest på väggen för nöjes skull. Det är kul att diskutera vad som händer och lärarna brukar komma hit för att titta. Men man kanske skulle börja med någon slag högläsning så folk informeras om vad som händer.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja, vi kommer köpa den.

SONY DSC

Januari 2013

Vecka 1                                                                                                              

1 Ti Nyårsdagen

En helgdag i nästan hela världen.

Japanska nyåret, Shogatsu

Enligt japansk tradition är nyårsfirandet ett tillfälle att tacka gudarna som vakar över skörden, och att välkomna förfädernas själar som skyddar familjen. Sedvänjan att smycka husets entré med tallkvistar, bambu och vassdekorationer är ett sätt att välkomna dessa gudar och andar.

2 O

3 To

4 F

5 L Guru Gobind Singhs födelsedag, sikher

Sikhismen uppstod på 1400-talet i Indien. Grundarens födelsedag är en glädjens fest, med processioner, musik och gemensamma måltider.

6 S        Trettondedag jul,  katoliker, protestanter

Epifania, Día de los Reyes, katoliker

Dagen när Jesus uppenbarade sig för världen beskrivs i berättelsen om de tre vise männen som besökte Jesusbarnet i stallet med gåvor av guld, rökelse och myrra. Det är därför många barn i katolska länder får sina juklappar på denna dag. I Spanien ställer barnen ett par gamla skor på fönsterblecket kvällen innan, och morgonen därefter, på El Dia de los Reyes, är skorna borta och istället ligger det julklappar där.

Herrens dop, Theofania, vissa grekisk-ortodoxa

Julafton, rysk-ortodoxa m.fl.

Vecka 2

7 M Juldagen, Kristi födelse, rysk-ortodoxa m.fl.

Majoriteten av de ortodoxa kyrkorna firar jul och andra högtider tretton dagar efter de katolska och protestantiska kyrkorna. Den ortodoxa julen är en kyrklig helg. På juldagen bryter man fastan och äter en festlig måltid med hemgjorda korvar, ost och rökt kött. Man gör extra mat för att ge bort till grannar. Dagen tillägnas också förfäderna genom en ritual när man bjuder anhöriga till avlidna att äta mat för den dödes själ.

8 Ti

9 O

10 To

11 F

12 L Berbiska nyåret

Vid denna tid på året pågår olivskörden i Algeriet, ett av de länder där berberna lever. Många firar nyåret med picknick i bergen.

13 S Nyårsafton, rysk-ortodoxa

I Ryssland, där kyrkoåret följer den julianska kalendern, innebär denna helg mat, julgran och presenter, som Farfar Frost och Snöflickan kommer med. Ortodoxa firar nyår både den första januari (gregorianska kalendern) och den 13 januari (julianska kalendern). Nyåret den 13 jan är framförallt en fest för ungdomar som firar högtiden i stora sällskap. Man har fester, går på restaurant och vistas utomhus på gator och torg.  Den första januari firas ungefär som en västerländsk jul. Man har nyårsgran och gubben frost (motsvarigheten till jultomten) kommer med nyårspresenter. Man klär sig festligt, äter god mat och tittar på TV som har speciella nyårsprogram.

Vecka 3

14 M Solens inträde i Stenbockens tecken, Makar Sankranti, hinduer

För hinduer är solens rörelser över himlavalvets olika vändkretsar betydelsefulla. Ett kalenderår rymmer 12 passager, sankranti. Den viktigaste,är inträdet i Makar, Stenbockens tecken, firas på skilda sätt över hela Indien. I södra Indien sammanfaller tidpunkten med skördetid och monsunens slut. På många håll ingår drakflygning i traditionerna – ett uttryck för önskan att närma sig ljuset.

De vuxnas dag, Seiji no hi, Japan

För japanska ungdomar är detta dagen med stort D. Alla som fyller 20 under skolåret firas. Dagen inleds med officiella ceremonier där de unga hälsas välkomna till vuxenvärlden med tal och presenter. Sedan går resten av dagen – och kvällen – i festens tecken. Vid fyllda tjugo år i Japan får unga människor rösta, röka och dricka alkohol – men de måste också uppfylla det ansvar det innebär att vara vuxen. ”De vuxnas dag” är en modern nationell helgdag, införd 1948, men den hämtar sin inspiration från urgamla ritualer. I ceremonier runt om i hela landet får unga män och kvinnor som fyllt tjugo under det gångna året gemensamt motta hyllningar från lokala politiker. Ungdomarna svarar på hyllningarna genom att en talesman uttalar gruppens medvetenhet om vad det innebär att bli en bra vuxen och deras önskan om att bli bra samhällsmedlemmar.

Kristi omskärelse, rysk-ortodoxa m.fl.

15 Ti

16 O

17 To

18 F

19 L      Theofania     ortodoxa

20 S

 

Vecka 4

21 M Martin Luther King-dagen, USA

”Den yttersta måttstocken för en människa handlar inte om var hon står då hon har det tryggt och bekvämt, utan var hon står i stunder av utmaningar och konflikter.” Pastor King, förgrundsgestalt i den amerikanska medborgarrättsrörelsen, mottog Nobels fredspris 1964. Han mördades 1968.

22 Ti

23 O

24 To Profeten Mohammeds födelsedag, Mawlid al Nabi el Mevlid kandili, muslimer

Profeten Muhammeds födelsedag. Den språkliga likheten mellan kandili och kyndelsmäss är inte slumpmässig – även om man firar skilda saker så hör ljuständning till uttrycken i båda fallen.

Festen till Ekkekkos ära, Alasitas (tre veckor), Bolivia

Populär festival till överflödets och rikedomens gud, Ekkekko. Man köper små miniatyrer av det man vill få under det kommande året: bilar, hus, mat eller varför inte pengar, och fäster dem på en Ekkekkoskulptur iklädd poncho. Att inkaguden Ekkekko uppfyller ens önskningar är självklart!

25 F

26 L Trädens nyår, Tu bi-Shevat, judar

I Israel en dag för trädplantering och skolutflykter

27 S Nyår mahayanabuddhister

Internationella dagen till minne av förintelsens offer, FN

Denna dag år 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Förintelsen är benämningen på det systematiska folkmord på över sex miljoner judar som nazisterna begick under andra världskriget. Deras mål var att utplåna hela det judiska folket.

Fullmåne

 

Vecka 5

28 M

29 Ti

30 O

31 Ti

Ryskt julfirande

Julhelgen närmar sig med riktigt stora steg. Snön har tagit över Sverige och nu ber vi till de vikarierande vädergudarna som tillfälligt tagit över tyglarna för vårt öde. Vi längtar efter att få umgås med våra nära och kära. Att få äta god mat och titta på Kalle Anka. Vi vet alla hur vi själva firar jul och nyår men hur gör andra?

Irina Järvinen kommer från Ryssland och bor nu i Södertälje sedan 10 år tillbaka. Hon bor med sin make och sedan hon flyttade hit har hon firat jul enligt svenska traditioner.

– Det finns ryska kyrkor dit man kan gå, men det gör inte jag, säger hon.

I Ryssland är det dock annat som gäller. Nyårsafton är den första dagen av firandet. Man börjar förbereda runt en månad innan genom att köpa julklappar och slå in dem. På dagen samlas man sedan hemma hos någon där barnen kan dansa runt en klädd gran och få presenter och godis. Förr i tiden brukade man även ge varandra mandariner bara för att det var brist på dem. På nyårsafton kommer även Ded Moroz.

Ded Moroz är Rysslands motsvarighet till tomten. På svenska översätts han till Farfar Frost. Enligt ryska folksagor är han sträng men mycket rättvis och omsorgsfull. Han är klädd i en lång röd fårskinnspäls, ett par röda stövlar, en stor mössa och en vandringstav. Antingen kommer han gående eller så åker han en släde med tre hästar. Han har sällskap av Snegurotjka, snöflickan. Hon är en symbol för frusna vatten och floder.

– Efter det så träffas man på kvällen och säger farväl till det nya året. Då äter man mat och dricker champagne. Det är som en tradition att bordet ska vara fyllt med väldigt mycket att äta. Klockan tolv går man ut och samlas på ett gemensamt ställe där man firar med musik, dans och fyrverkerier, berättar Irina.

Julafton firas i Ryssland den 7 januari. Den 6 januari går man till kyrkan på en mässa som börjar elva på kvällen och slutar vid två på natten. Dagen efter samlas man och äter julbord. Är man troende så fastar man i 40 dagar innan. Då äter man ingenting som kommer från djur, så som kött, mjölk och smör.

– När Ryssland var Sovjetunionen var julafton förbjuden att fira. Jag tror att det är därför vi firar på nyår nu, avslutar hon.

symbols-ded-moroz

Intervju: Malin Jönsson

Mayaledare dementerar jordens undergång

Carlos Barrios, språkrör för mayarådet i Guatemala dementerar, i tidningen El Tiempo i Colombia, att världen skulle gå under på fredag. Det finns en kollektiv hysteri i världen på grund av mayakalendern och dess påstådda beräkning att jorden går under 21 december. Det har spridits via internet och till och med på bio. Enligt Barrios beror den på att Hollywood, för att tjäna pengar, har spridit missuppfattningar och blandat ihop mayakalendern med den kinesiska.

I Colombia har människor som tror på profetian byggt underjordiska skyddsrum där de lagrar mat och vatten. Enligt El Tiempo är det så många som var femte person i USA som tror att de inte kommer att få uppleva en lördag denna vecka. I Serbien är hotellen i Monte Rtanj, där det påstås vara säkert, fullbokade.

Men den goda nyheten är att världen inte går under, säger Carlos Barrios, språkrör för Consejo de Ancianos (de äldres råd) i Guatemala.

– Den 21 december avslutas en lång kosmisk cykel på 5200 år och en ny inleds.

– Vad kommer att hända med jorden då?

– Det kommer att ske en energiväxling. Vi kommer att börja vibrera i ett nytt medvetande i harmoni med Moder Jord.

I Guatemala blir det istället för jordens undergång en stor konsert med U2, Plácido Domingo och Elton John den 20 december.

maya

Store hövding det finns bara plats fram till 2012!!!
Ha! Låt det vara, det kommer att skrämma skiten ur några i framtiden
 
 

Mayaindianer i nutid är oftast katoliker, men i Mexiko finns många som konverterat till islam.

Tre snabba med Petra Bunsop & Tove Möller

Tre snabba med Petra Bunsop och Tove Möller på Swedavia som driver och utvecklar verksamhet på elva svenska flygplatser, bland annat Arlanda.

Varför köpte ni Mångkulturella almanackan?

– Vi hittade den på nätet och tyckte att den verkade intressant. Dessutom kändes den väldigt relevant på en flygplats. Ett ställe där människor från hela världen möts. Det är ett bra sätt att lyfta fram vad människor firar och vad de äter till exempel.

Hur använder ni den?

– Vi brukar berätta vissa saker på vår facebooksida för de som följer den. Annars tycker vi att det är roligt och lärorikt sätt att få reda på vad som händer i världen. Dessutom får man alltid en ursäkt att fira.

Kommer ni köpa den till nästa år?

– Ja det kommer vi.

SONY DSC

Intervju: Malin Jönsson