Den samiska nationaldagen firas i år för trettionde gången. Den firas i hela Sápmi, samernas traditionella bosättningsområde som omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det var på en samisk konferens i Helsingfors 1992 som det beslutades att 6 februari skulle vara samisk nationaldag. 1993, som var FN:s urbefolkningsår, firades den för första gången.
Dagen är vald till minne av 6 februari 1917 då den första samiska kongressen hölls. Det var första gången som samer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma frågor. Elsa Laula Renberg, samisk feminist och aktivist, var en av de drivande bakom mötet som hölls i Trondheim i Norge. En stor del av mötesdeltagarna var kvinnor.
Februari är en kort månad men i almanackan händer det mycket! Välj de övningar och tips i Pedagogiska pärlorna som passar er grupp – kanske fokuserar ni på språk? Eller känslor? Eller historia? Här finns faktiskt allt.
Är det några som rör på sig hela arbetsdagen så är det de som jobbar i hemtjänsten. De har ett mycket viktigt jobb, de hjälper de som är gamla och sjuka i deras eget hem.
Det spelar ingen roll vad det är för väder. Det kan storma, snöa, regna, hagla, åska eller vara sträng kyla i flera dagar. De tar sig fram ändå. Personalen cyklar, går, kör bil, båt eller skoter.
Ofta har de stressiga scheman och hinner inte göra allt som de skulle vilja vid varje besök.
Hemtjänstens dag 27 januari uppmärksammar alla som arbetar i hemtjänsten.
Första pedagogiska pärlorna för det nya året kommer här. Gott nytt år! Och hoppfullt! (Läs om Kaninens år). Flera nyår firas i januari. Gissa hur många och räkna sedan efter på januarisidorna i Mångkulturella almanackan! Här kommer 2023 års första Pedagogiska pärlor. Årets tema i almanackan är rörelse, det kommer att återspeglas i pärlorna hela året.
Varje månad i Mångkulturella almanackan 2022 presenterade vi ett träd som växer i Sverige. Här finns de allihop och några av Iréne Thisners bilder.
TALL Pinus sylvestris
Tall eller fura är ett träd som finns i hela Sverige. Det ett av de första träd som invandrade till Sverige söderifrån efter senaste istiden. Tallen kan bli 40 meter hög. Lingon och renlav brukar trivas under träden i tallskogar. Tallar kan också växa vid havet eller på myrar och då blir de inte alls höga, kanske bara någon meter. Tallar kan bli många hundra år gamla, den äldsta som hittats i Sverige var 757 år, men ofta avverkas de när de är 90-150 år. Virket, som kallas furu, används bland annat till pappersmassa, bräder, bränsle.
RÖNN Sorbus aucuparia
Rönn är vanlig i hela Sverige. Den blir inte särskilt stor och inte heller särskilt gammal, kanske 50-60 år. Bären äts av många fåglar. Det går också att koka gelé på dem. De innehåller mycket C-vitamin. Veden ger bra slöjdvirke. På våren, när rönnen savar, är det lätt att göra visselpipor av raka skott, precis som av sälg. Ibland växer en liten rönn i en grenklyka på ett större träd. Då är det någon fågel som spridit fröet. Sådana små rönnar kallas flogrönnar. Rönn stod ofta som vårdträd på skogsfinska gårdar.
EK Quercus robur
Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.
Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.
I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.
KÖRSBÄR Prunus
Det finns många olika körsbär, men de två stora grupperna är sötkörsbär och surkörsbär. De kan korsa sig med varandra.
Sötkörsbär kallas också fågelbär. Det blir ett stort träd, men inte särskilt gammalt, inte mer än 100 år. De blommar i maj-juni. De växer vilt från Skåne till Uppland.
Surkörsbär är ett litet träd eller buske och den får många rotskott. Den är odlad, men finns förvildad. Kallas också klarbär eller morell. Båda sorterna går att göra saft och sylt på, men också äta färska på sommaren.
BJÖRK Betula
Björken har vit stam med svarta fläckar. I Sverige finns tre olika arter. Det är ett av de mest nordliga träden på jorden och växer på fjäll. Björkved är vanlig som brasved, men virket används också till möbler, golv och massaved.
Björklöv kan användas till växtfärgning och som tvättmedel. De innehåller ett tvålämne. I bastu har man ofta björkris.
På våren, innan bladen slår ut, kan man tappa sav.
LIND Tilia cordata
Linden växer upp till södra Norrland. Den kan bli 30 meter hög. Av blommorna som kommer i slutet av juli kan man koka te. Förkolnad lind kan användas som ritkol. Virket är lätt att snida och svara, snidade detaljer på möbler är ofta gjorda i lind.
Det svenska namnet lind har samband med orden lin och lina. Bast är det som finns mellan barken och veden. Det går att utvinna bast ur olika slags träd, men lind ger den allra lenaste sorten. Den kan användas till att göra rep, säckar, dörrmattor, korgar och blomsterbast. Mariehamn kallas lindarnas stad.
ASP Populus tremula
Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.
Asp används som massaved men också till tändstickor.
AL Alnus glutinosa, Alnus incana
Det finns två arter av al, klibbal som mest växer i Götaland och Svealand, och gråal som växer i Svealand och Norrland. Klibbalens blad är klibbiga. Al trivs i blöt mark och växer ofta vid stränder. Al har kvävefixerande bakterier i rotknölarna och kan binda luftens kväve. Alens frukter är kottar.
Klibbalens virke användes förr till trätofflor. Sedan 1950-talet har elgitarrer byggts i ale.
ÄPPELTRÄD Malus domestica, Malus sylvestris
Fynd av äppelrester har gjorts vid stenåldersboplatser i Centraleuropa. På Åland har äppelkärnor hittats på en 5000 år gammal boplats.
Äppelträd (kallas också aplar) växer både vilt och odlat. De förädlade äppelträden har långt tillbaka i historien sitt ursprung i Kina och Kazakhstan. I Persiens fruktträdgårdar utvecklades de odlade träden.
Många äpplen tas tyvärr inte om hand utan ruttnar bort i trädgårdarna. Men det börjar bli bättre med den saken! Nu finns det musterier som gör äppelmust igen. Många trädgårdsägare delar också med sig av frukt genom att ställa utanför grinden.
GRAN Picea abies
Gran är det vanligaste trädet i den svenska skogen.
En gran kan bli över 400 år gammal men ofta avverkas den när den är 75-150 år.
Världens äldsta nu levande träd sägs vara Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna. Old Tjicko har haft många stammar genom åren. Men delar av rotsystemet är enligt tester 9 550 år. De nedersta grenarna slår rot när de pressas mot marken av snötäcket och då växer nya skott och stammar upp. Det är viktigt att de nu får stå i fred där för att fortsätta leva och bli ännu äldre.
ASK Fraxinus excelsio
Askens blad påminner om rönnens, de är parbladiga, men trädet är mycket större. De kan bli över 30 meter höga. Lövsprickningen sker sent på våren. Askens virke som är hårt och segt används i bandyklubbor och träskor. Det används också i parkettgolv och möbler. Många askar är nu drabbade av en svampsjukdom som kallas askskott-sjukan. Forskare arbetar med att hitta motståndskraftiga träd och uppföröka till plantor.
Yggdrasil, världsträdet i den nordiska mytologin, beskrivs ofta som en ask (men ibland som en idegran eller ek).
EN Juniperus communis
En är oftast en buske, men kan också vara ett träd eller krypande. Den är en vintergrön barrväxt, väldigt stickig. En är vanlig i hela Norden, den växer i skogar, backar, betesmarker och hedar.
Veden är seg och luktar gott. Därför är det vanligt att göra smörknivar av ene. Torkade enbär kan användas som krydda.
På serbiska kallas julafton för Badnje veče (Бадње вече) och juldagen för Badnji dan (Бадњи дан). Det betyder ekafton och ekdagen. Det finns en tradition att elda några ekgrenar på julen.
Eken symboliserar det ekträ som Josef la i den kalla grottan för att få lite värme när Jesus var bebis. Det sägs också att Kristi kors var av ek. När eken tänds markerar det slutet på julafton och början på julen.
Några serbiska församlingar i Sverige hämtar torr ek från Serbien och då får alla en kvist i kyrkan under julfirandet.
EK Quercus robur
Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.
Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.
I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.
I ett stråk från Bjärehalvön i nordvästra Skåne/södra Halland, södra Småland/norra Skåne ända bort till Blekinge finns en gammal tradition med julträd. De är som en blandning mellan julgran och adventsljusstake och ställs fram i början av december och står framme över jul. Lisa Samuelsson är uppvuxen i Blekinge. – Javisst, vi har julträd hemma, mormor och morfar hade med. Visste dock inte att det var blekingskt. Vårt julträd är av trä, och så är det som små trääpplen som man sätter på pinnarna, men när vi var små satte vi riktiga äpplen.
Lisa minns att de sparade äpplen från trädgården till julträden och de spred en hemtrevlig doft tillsammans med de importerade apelsinerna med nejlikor i.
Hur julträden görs är lite olika på olika platser. I Blekinge är julträdet oftast en svarvad stav i trä, ungefär en halvmeter hög. På staven fästs pinnar och fyra armar med ljus. Pinnarna används för att hänga dekorationer och figurer på. Det kan vara djur eller äpplen. I Halland har julträden en stomme av ståltråd och är klädda med krusat papper.
Marita Jönsson är utvecklare i slöjd och konsthantverk på Region Halland. – Det är ju verkligen högaktuellt att blåsa liv i traditionen med julträd! Att ha ett julträd i stället för att medverka till nedhuggning av massor av unga granar, som hamnar på återvinningen inom två veckor. Det hade varit spännande om varje familj utformade en egen form av stomme som återanvändes år efter år. Men som man ändå kunde hjälpas åt att klä och smycka tillsammans på olika sätt. Garanterat barr- och insektsfritt!