Odla gröna blad

Nu är det dags att odla gröna blad. Listan med blad, som Em skrev under Orten odlars festival i Tensta 2019, finns med på juni-uppslaget i Mångkulturella almanackan 2020.

Em skriver
Em skriver lista

På listan står namnet på thai för följande växter: Koriander, Holy Basil, Lång koriander, Vattenspenat, Salladskål, Amarant, Kål och Sweet Basil.

almanackan med blad omkring

Mat är möten

Mat är möten. Den är isbrytaren, säger Aziza Radhi på Studieförbundet Bildas Familjekompis i Örebro. Där möts nyanlända familjer och etablerade svenska familjer vid middagsbordet.

Intervjun gjordes sommaren 2019. Nu under coronapandemin sker mötena i första hand utomhus och med färre personer närvarande.

– Vi bjuder in till fredagsmiddag en gång per månad i våra lokaler i Oxhagen. Då är det festligt ordnat med ballonger och en fantastiskt god middag. Maten vi bjuder på är oftast orientalisk, en dam i området, Fatma Dag, lagar maten, så den är rykande varm och nylagad. (Senare på sommaren gör Fatma Dag ofta kurdiska dolma på mangold som är odlad i Oxhagen av deltagare i en annan av Bildas verksamheter. Läs mer om mangold här!)

mangolddolmar
Mangolddolmar

Familjerna träffas minst två gånger till. Oftast hemma hos varandra och då äter de också tillsammans. Men de kan också gå till lekparken eller gå och bada tillsammans.

– Hela familjen är med. Vi kan matcha familjer, t.ex. en ensamstående förälder kanske vill träffa några äldre som har utflugna barn och gärna vill vara barnvakt. Så det är inte mamma-pappa-barn-familjer bara, så ser inte samhället ut, säger Aziza. Alla är välkomna.

Idag finns Familjekompis i Örebro, Arboga, Hällefors, Lindesberg, Lekeberg och Karlskoga

Mangold i trädgården

Mangold är en mycket gammal växt i köksträdgården och odlades redan under antiken. Man har hittat fröer av mangold i medeltida klosterträdgårdar, troligen odlades vid samma tid mangold även i städernas kålgårdar, på bondgårdar och i de medeltida fästningarnas odlingar.

Mangold är lättodlad. Den ger en pålitlig skörd långt in på hösten, och eftersom den är tvåårig även tidigt nästa vår. Det går bra att så mangold nu i juni.

mangold
Mangold

 

Historien om den eviga spenaten

Åren kring första världskriget (1914–1918), lanserades mangold som en pålitlig grönsak som ger stor skörd under lång tid. Den odlades på vintern under glas i drivbänkar. Det var stort att under brinnande krig kunna skörda bladgrönt mitt i vintern. En av dessa mangoldsorter döptes i Storbritannien till perpetual spinach, på svenska evig spenat. Just denna sort är något sprödare än vanlig mangold. Frön till den finns att köpa i dag under namnet stjärnmangold.

Text Ulrika Flodin Furås

Juni 2020

Vecka 23      

Måndag 1 Världsmjölkdagen, FAO

Tisdag 2 Italiens nationaldag. Republikens dag

Onsdag 3

Torsdag 4

Fredag 5 Fullmåne

Världsmiljödagen, FN

Lördag 6 Sveriges nationaldag

Ryska språkets dag, FN

Söndag 7 Pingst, ortodoxa

Vecka 24

Måndag 8 Världshavens dag

Tisdag 9 Ålands självstyrelsedag

Onsdag 10 Portugals nationaldag

Torsdag 11 Kristi kropps och blods högtid/Corpus Christi, katoliker

Fredag 12 Världsdagen mot barnarbete, ILO

Rysslands nationaldag. Rysslands dag

Filippinernas nationaldag. Självständighetsdagen

Lördag 13

Söndag 14

Vecka 25

Måndag 15

Tisdag 16 Guru Arjans martyrdag, sikher

Onsdag 17 Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka, FN

Islands nationaldag. Självständighetsdagen

Torsdag 18

Fredag 19 Midsommarafton

Lördag 20 Midsommardagen

Världsdagen för flyktingar, FN

Söndag 21 Nymåne

Grönlands nationaldag

Fars dag Egypten, Jordanien, Libyen, Syrien, Uganda

Världshumanistdagen

Den helige Johannes Döparens dag, Svenska kyrkan

Willakuti, andinsk tradition

Vecka 26

Måndag 22

Tisdag 23 Fars dag, Nicaragua, Polen

San Juan, Bolivia

Sankthansaften, Danmark, Norge

Onsdag 24 Den helige Johannes Döparens dag, kristna

Inti Raymi. Solens fest, andinsk tradition

Torsdag 25 Sloveniens nationaldag, Självständighetsdagen

Kroatiens nationaldag. Självständighetsdagen

Tuen Ng /Duanwu. Drakbåtsfesten (3 dgr), Kina

Fredag 26

Lördag 27 Global Pride

Söndag 28

Vecka 27

Måndag 29 Sankt Petrus och Paulus dag, katoliker

Allmän namnsdag, Grekland

Tisdag 30 Demokratiska republiken Kongos nationaldag

Tisha be-Av, fastedag, judar

Pedagogiska pärlor för juni och juli 2020

Det finns biologisk mångfald överallt; uppmärksamma växterna i ert närområde och ge dem den respekt de förtjänar. Pynta dina nycklar med regnbågsfärger trots att sommarens festivaler är inställda. Här är pedagogiska tips för både juni och juli.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni & juli 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Familjegemenskap på Eid-el-fitr

Sara Ali bor i Laxå. Här berättar hon för Paliz Askari om sin favorithögtid Eid-al-fitr.

– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.

Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och mina farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna.

På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.

– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.

Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?

– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.

 

Hur avslutar ni ert Eidfirande?

– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.

 

Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?

– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.

 

Paliz Askari

 

Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

 

En annorlunda Ramadan

Eman är byggnadsingenjör och student på Gävle högskola. Hon är 25 år och bor både i Gävle och i Upplands Väsby. Här berättar hon om årets ramadanmånad, en ramadan som inte är lik någon annan. En ramadan med mindre gemenskap och mer ensamhet.

Vad är Ramadan för dig?

– Ramadan för mig handlar om gemenskap, kärlek och medkänsla. Ramadan är en speciell och rolig månad för alla muslimer, den ger oss en känsla av samhörighet med andra muslimer. Ramadan handlar om att komma närmare Gud och lära sig förstå den andras lidande av hunger och törst. Jag tycker att alla, även de som inte är muslimer, bör testa att fasta, både för att kunna känna av hur andra människor lever, men även för att det är så bra för kroppen enligt ny forskning. Ramadan handlar också om att reflektera över sina handlingar och eget sätt att leva. Ibland kan man på grund av den press som man har från livet och samhällets förväntningar på den enskilda personen förlora sin väg och glömma att vi bara är människor allihopa. Vi måste därför ge varandra chanser att göra bättre. Det är viktigt under denna månad att ha full respekt för varandra och varandras olikheter, vara ödmjuk och ha stor medkänsla för andra människor och andra varelser, annars bli fastan inte accepterad av Gud.

 

Skiljer sig årets ramadan från andra?

– Ja, väldigt mycket, det är så många saker som jag personligen saknar denna ramadan. Till exempel, varje dag under månaden brukar de flesta muslimer be tarawih-bönen i moskéer, det sker efter varje iftar. Iftar är alltså måltiden som man äter efter fastan vid solnedgången. Man kan också be hemma om man inte vill be i moskén, men tarawih är ju en gemensam bön. När jag utför tarawihbönen i moskén får jag en känsla av att vara närmare Gud på ett sätt. På grund coronapandemin och förbud mot stora samlingar, kommer bönen i år utföras hemma. Tarawih är en frivillig bön, men det är uppskattat av Gud att man gör den.
Det har också blivit tradition att tv-kanaler har speciella program under denna månad. De kallas för ramadanprogram och brukar vara komedier och drama tv-serier som sänds på alla arabiska tv-kanaler. En del serier som inte hann bli klara innan viruset spred sig runt världen, har ställts in vilket gör att fastetiden känns långsammare. En vanlig ramadankväll är en lång kväll, de flesta brukar vara uppe väldigt sent på kvällen. Oftast brukar man bjuda varandra på iftar, men i år blir det mindre social samvaro och mera ensamhet, vilket jag tycker är trist.

Brukar det arrangeras speciella aktiviteter under ramadan, förutom tv-programmen?

– Varje dag efter iftar och kvällsbönen tarawih brukar vi samlas hemma hos varandra eller på arabiska caféer och spela ramadanspel. Mitt favoritspel är ”Mehebis” vilket betyder ringen. Man spelar det med stora eller små lag, från 2 pers per lag och upp till flera hundra personer. Det kan bli stora kamper som i vissa länder sänds på TV. Spelet går ut på att det ena laget får ringen, sen får lagets ledare gömma den i en av lagmedlemmarnas händer. Sedan får hela laget knyta händerna och hålla fram dem och det andra laget får gissa i vilken hand ringen är gömd. Det är ett roligt spel med mycket spänning och skratt. Här i Stockholm brukar spelet arrangeras varje ramadan på Rotana café och restaurang, och det är ungefär 50–60 personer. Spelet anses vara ett manligt spel i den irakiska kulturen och har varit så sedan flera hundra år. Men det spelas också av kvinnor hemma med släkten.  Därför är ramadan annorlunda i år.

spel på Rotana cafe
Mehebis-spel på Rotana café och restaurang. Bild från 2018.
Mehebbis-spel 2018 på Rotana kafé.
Mehebis-spel 2018 på Rotana café och restaurang.

Eid al fitr är på sätt och vis en fortsättning av ramadan, namnet betyder att bryta fastan. Sista veckan av Ramadan görs eid-inköpen, man handlar kläder och förbereder eid-kakor. Då samlas hela familjen för att baka olika sorters kakor som ska räcka för tre dagar, för familjen och alla släktingar och vänner som kommer hälsa på. I min familj brukar det vara konkurrens mellan min mamma och hennes systrar och andra kvinnliga släktingar om vem som gör de godaste kakorna. Jag måste säga, min mamma har aldrig vunnit!  Det är traditionella kakor som görs av kakdeg och fylls av dadelmix och speciella kryddor. I år får vi förbereda ungefär en vecka innan då mina syskon som är gifta och har familj inte kan komma hem till oss, min pappa är i en riskgrupp. Det tycker jag är tråkigt, för det brukar vara en speciell kväll för hela vår familj.

 

Är det något mera som man bruka göra under eid som är annorlunda i år?

– Första dagen på eid brukar vi vid soluppgången åka till moskén och be eidbönen, en stor gemensam bön som leds av en imam. På grund av förbudet mot stora samlingar kommer vi i år inte kunna göra det. Dock finns möjligheten att bönen utförs hemma och leds av en manlig familjemedlem.
Varje år brukar pappa ge zakat. Varje muslimsk familj måste donera pengar de sista dagarna i ramadan eller under eid för att fastan ska accepteras av Gud. Vi brukar hälsa på fattiga familjer som vi känner, eller som någon annan har rekommenderat, och ge dem pengar. I år kommer vi inte kunna göra det på samma sätt. Vi får hitta på andra lösningar, vi kanske kan ringa dem och sen swisha.
Under de tre dagarna som eid varar brukar vi hälsa på släkten. Det känns jobbigt att vi i år kommer missa firandet. Vi brukar själva hålla en fest den andra dagen under eid där hela släkten och vänner är med. Det blir bara jag och mina föräldrar denna eid, jag tror det känns jobbigast för min pappa som känner att det är hans fel att vi inte kan träffa mina syskon på grund av hans sjukdom. Vi får i så fall prata och umgås via Facetime. Vi får nöja oss med det, det är en svår tid för alla, vi får göra vårt bästa.

Intervjun är gjord av Shahed Ibrahim, praktikant från Mångfaldsstudier, Stockholms universitet.

Mandéernas dopceremoni i Fittja

Kring den 18 maj varje år, på Johannes döparens födelsedag, äger det Gyllene dopet rum i Albysjön vid Fittja. Varje år, utom i år, året med covid-19-pandemin, förstås.

Den mandéiska prästen Termeda Sarmad Sarmad säger:

– Detta är en viktig högtid som många älskar. Men människans liv viktigare än någon ritual, så om riskerna kvarstår, om spridningen av viruset kvarstår, så får vi nöja oss med att be hemma för hela mänskligheten.

För några år sedan dokumenterade fotografen Tarja Saarikko dopceremonin.  Den brukar vara sig lik år från år.

– Dräkten som används vid dopet har man en av och den ska man ha livet ut, berättar Termeda Sarmad Sarmad. Alla har samma typ av dräkt, även prästen. Dräkten heter på mandéiska ”rasthe”. Den är vit och består av fem delar.

Intervjun med Termeda Sarmad Sarmad är gjord av Shahed Ibrahim, praktikant från Mångfaldsstudier, Stockholms universitet.

Nästa år, alltså 2021, kommer Mångkulturellt centrum att visa en utställning om mandéernas dopceremoni.  Där får vi möta fler mandéer som berättar om vad dopet betyder för dem och om hur det går till.

 

Utflykt med Seyran

Seyran är ett kurdiskt flicknamn med en trevlig betydelse: Det betyder utflykt!

seyran

Nu börjar det bli utflyktsväder. Finns det mysigare plats att äta på än ute i det fria? När det går att ta med matsäck eller fika till en park eller någonstans i naturen, då har våren verkligen kommit. En sådan utflykt kallas ibland picknick. Det ordet kommer från franskan och har lånats till många språk.

picknick

Totalt 27 kvinnor i Sverige har Seyran som förnamn (2019-12-31). Här är sökningen hos SCB. Du kan söka hur många som har ett visst namn, till exempel ditt eget!

Plocka blad

Nu på våren växer gröna blad vilt på marken överallt. Soma Khaledi Jonasson berättar hur de kan användas.

– Ja, vi plockar en hel del växter, främst till sallader. Det är inte sallader med dressing, kryddor eller olja, utan vi sköljer dem och äter dem som de är. Det blir godare och fräschare så, när den övriga maten på tallriken är rätt tung och innehåller mycket fett.

Växter som många kurder plockar i Sverige är shing (haverrot) och kirskål.

kirskål

–Man tar det man har. Och såklart gräslök och rädisor med blasten. Apropå att ta det man har, säger Soma.  Det kurdiska köket ser ju olika ut beroende på vilken del av Kurdistan man befinner sig i. Här i Sverige har maten, efter 40 år, anpassats efter och inspirerats av svenska råvaror och matkultur. En rolig grej är knäckebröd som används till bnkr, det är den knapriga risbotten som man lagar genom att lägga något bröd i botten av kastrullen när man ångkokar ris. Samma risbotten görs annars med potatis, eller pitabröd. När mina föräldrar kom till Sverige var det inte lika lätt att komma över pitabröd. Någon kom på att det norrländska tunnbrödet påminde om det kurdiska tunnbrödet. Det mjuka innehöll en del socker, men det hårda norrländska tunnbrödet kunde man fukta med lite vatten, så blev det mjukt.