Yemanja vid Huvudsta strand

Vad var det för vacker liten flotte med blommor som flöt vid Huvudsta strand andra februari? Isabel Rozada gjorde sin egen lilla Yemanjá-ceremoni. Isabel har rötter i, och har bott i, Uruguay. Hon bor i Tensta med sin tioåriga son och i söndags tog hon tunnelbanan till Huvudsta strand.

– Det är en plats jag badat mycket på och är ändå nära västerort. I ritualen brukar en även bada och sen kliva upp ur vattnet utan att ge Yemanjá ryggen, alltså backa upp ur vattnet. Men det är för kallt – så inget bad. Kanske hade varit möjligt med bastu innan.

I Uruguays huvudstad Montevideo brukar många tusentals människor samlas varje år 2/2 vid Ramirez-stranden för att ge gåvor till Yemanjá (Yemayá, Jemanjá, Yemanyá), havets gudinna. Dagen är en av Uruguays största Umbanda-folkfester.  Umbanda är en blandreligion som utvecklats ur yorubareligionen från Västafrika, ursprungsfolkens religioner i Brasilien och Uruguay, och olika kristna traditioner.

– Jag använde bara organiska offergåvor. Vita rosor och blå bivaxljus, det är Yemanjás färger. Folk ger ofta pärlor, smycken, guld och parfym, men jag tog mina finaste snäckor och fyllde dem med skatter från naturen, berättar Isabel.  Yemanjá fick också kaffe, palo santo, örter, tobak i musselskal och snäckskal, för utan vatten växer inget så hon får det tillbaka. Jag band en flotte av pinnar från skogen med lite hampatråd. På den la jag allt och skickade iväg ut i vattnet.

I Uruguay finns många sånger till Yemanjá, och det brukar spelas candombe på stränderna.

– Jag sjöng lite bara. Men mer trummor och sång hade varit nice. Några gick förbi i å sa titta en häxa! Det blir nog fler nästa år som vill fira det, några har redan hört av sej och blev nyfikna eller nostalgiska. Vi spelar candombe, ett gäng vänner ihop, om jag är i Sverige nästa år vore det kul att spela den dagen.

 

Candombe

Candombe är trum-musik som har sina rötter hos den afro-uruguayanska befolkningen och har spridits i Uruguay, Argentina och Brasilien. Den uruguayanska candomben är den mest praktiserade och finns med på Unescos lista över världskulturarv.

Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Februari 2020

Lördag 1 Internationella hijabdagen

Söndag 2 Kyndelsmässodagen, katoliker, protestanter

Herrens möte i templet, ortodoxa

Imbolc, wiccaner

Yemanjá, havets gudinna, umbandatradition från Uruguay

 

Vecka 6

Måndag 3 Setsubun. Vårens ankomst, japansk tradition

Tisdag 4 Vargens dag, Nordulv och Svenska rovdjursföreningen

Världscancerdagen, FN

Sri Lankas nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 5 Runebergsdagen, finlänsk tradition

Torsdag 6 Samefolkets nationaldag

Jokkmokks marknad börjar

Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning, FN

Fredag 7

Lördag 8 Lyktfesten till andarna. Avslutar nyåret. Kinesisk, koreansk tradition

Söndag 9 Fullmåne

Sanghadagen, theravada-buddhister

 

Vecka 7

Måndag 10 Heliga Annas dag, ortodoxa

Ninevefastan (3 dagar), syrisk-ortodoxa

Tu bi-shevat, Trädens nyår, judar

Tisdag 11 Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap, FN

Hizirfastan (3 dagar), aleviter

Japans nationaldag. Nationens grundande

Onsdag 12 Internationella dagen mot utnyttjande av barnsoldater

Darwindagen, International Darwin Day

Högtiden för Ninevefastan, syrisk-ortodoxa

Torsdag 13

Fredag 14 Alla hjärtans dag

Vändagen, Finland

Lördag 15 Herrens möte i templet, ortodoxa, julianska kalendern

Paranirvana. Nirvanadagen, buddhister. Vissa firar den 8 februari

Serbiens nationaldag

Söndag 16 Litauens nationaldag. Självständighetsdagen

 

Vecka 8

Måndag 17 Kosovos nationaldag. Självständighetsdagen

Tisdag 18 Gambias nationaldag. Självständighetsdagen

Onsdag 19

Torsdag 20 Världsdagen för social rättvisa, FN

Fredag 21 Internationella modersmålsdagen

Guden Shivas natt, hinduer

Lördag 22

Söndag 23 Nymåne

Heliga Annas dag, ortodoxa, julianska kalendern

 

Vecka 9

Måndag 24 Sverigefinnarnas dag

Estlands nationaldag. Självständighetsdagen

Laylat al-Ragha’ib. Ångerns och förlåtelsens natt, sunnimuslimer

Maslenitsa. Pannkaksveckan, rysk tradition

Mongoliskt och tibetanskt nyår, Losar

Tisdag 25 Fettisdagen, katoliker, protestanter

Onsdag 26 Askonsdag, katoliker, protestanter

Torsdag 27 Meänkielidagen, tornedalingar, kväner

Fredag 28 Kalevaladagen, finsk tradition

Lördag 29 Skottdagen

Pedagogiska pärlor för februari 2020

Årets almanacka har mat som genomgående tema. I februari månads Pedagogiska pärlor får vi läsa om piroger, möta vänskapens och kärlekens grenar, så jordgubbar och ha ett semmelsamtal.

:: Hämta Pedagogiska pärlorna för februari som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Halva betyder sött

Halw (حلو‎) betyder sött på arabiska. Ur det ordet har sötsaken halva (eller helva) fått sitt namn. Halva tros ha ursprung i Indien och spreds till arabisktalande områden där den fick sitt nuvarande namn. Det första nedskrivna receptet på halva är från 1200-talet på arabiska.

Halva görs oftast på tahini dvs. sesampasta. Den kan vara smaksatt med pistage, choklad, vanilj eller russin. Det finns också halva som är gjord på andra sätt, t.ex. med vetemjöl.

Med islam spreds halvan över världen och finns idag i de flesta områden med muslimsk befolkning, men också i Grekland (där äts den bland annat under påskfastan), Östeuropa och Ryssland. Via Ryssland kom den till Finland under tidigt 1800-tal. Det är ofta via jiddisch som ordet har spridits i Europa.

Det finns också en iransk variant som kan vara smaksatt med rosvatten och saffran.

Halva månaden på ett uppslag, och den andra halvan på nästa. I år provar vi det upplägget och hoppas det funkar bra. Ett sött nytt år!

Pedagogiska pärlor för januari

God fortsättning! Här är årets första Pedagogiska pärlor.  Årets almanacka har mat som genomgående tema och bland årets övningar här kommer det också finnas ätbara inslag och odlingstips. Vi börjar med att bjuda fåglarna på något gott.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Sött nytt år

Ett nytt år med Mångkulturella almanackan börjar nu. Det här året kommer vi att berätta mycket om mat. Det blir berättelser och intervjuer om måltidstraditioner och fester, recept och odlingstips! Många finns med i pappersalmanackan för 2020, men här på hemsidan kommer ännu mer.

Mångkulturella almanackan brukar innehålla ungefär trettio nyårshelger, det går att räkna på olika sätt. Vid Rosh Hashana, det judiska nyåret, är det brukligt att äta en bit äpple, doppat i honung, för att önska ett sött välsignat år. (Rosh Hashana inleds i år den 18 september).

Ett sött nytt år passar också bra att önska vid 2020 års början!

Den 25 januari inleds firandet av det vietnamesiska m.fl nyåret. I vietnamesiskt firande kan ingå olika sorters plättar – läs mer om dem vår pappersalmanacka på marsuppslaget där det handlar om pannkakor!

 

 

Januari 2020

Vecka 1

Onsdag 1 Nyårsdagen

Maria, Guds moder. Bön för världsfred, katoliker

Shogatsu. Japanska nyåret (3 dagar)

Torsdag 2

Fredag 3

Lördag 4 Punktskriftens dag, Synskadades riksförbund

Söndag 5 Guru Gobind Singhs födelsedag, sikher

 

Vecka 2

Måndag 6 Epifania. Trettondedag jul, katoliker, protestanter

Theofania. Kristi dop, ortodoxa

Tisdag 7 Juldagen, ortodoxa, julianska kalendern

Onsdag 8

Torsdag 9

Fredag 10 Fullmåne

Nyår, mahayanabuddhister

Lördag 11

Söndag 12 Yennayer. Nyår för ursprungsbefolkningen i Nordafrika

 

Vecka 3

Måndag 13 Tjugondag Knut

Seiji no hi. De vuxnas dag, Japan

Tisdag 14 Maghi. Minnet av 40 martyrer, sikher

 Revolutionens och ungdomens dag, Tunisien

Nyårsdagen, ortodoxa, julianska kalendern

Vasilica. Det gamla nyåret, romer från Balkan

Onsdag 15

Torsdag 16

Fredag 17 Uppfinnardagen för barn, K.I.D

Lördag 18

Söndag 19 Theofania. Kristi dop, ortodoxa, julianska kalendern

Biskop Henriks minnesdag, Finland

 

Vecka 4

Måndag 20 Martin Luther Kings dag, tradition i USA

Tisdag 21 Fadimedagen, GAPF

Onsdag 22

Torsdag 23

Fredag 24 Nymåne

Alasitas. Festen till Ekekos ära (3 veckor), andinsk tradition

Lördag 25 Kinesiska, koreanska och vietnamesiska nyåret, Råttans år.

Söndag 26

 

Vecka 5

Måndag 27 Internationella dagen till minne av Förintelsens offer, FN

Sankta Nino. Georgisk-ortodox helgondag.

Tisdag 28

Onsdag 29 Vasant Panchami. Kunskapens gudinnas dag, hinduer

Torsdag 30

Fredag 31

Shab-e Yalda, årets längsta natt

Årets längsta natt. I Sverige säger vi vintersolstånd, men för iranier heter det Shab-e Yalda eller Shab-e Chelle. Morteza som är uppvuxen i Iran berättar om den högtidliga natten som han tillsammans med sin familj och släktingar firade varje år när han bodde kvar i Iran.

Shab-e Yalda är en glädjens fest som går lång tid tillbaka i historien, som innebär att ljusets ankomst firas, berättar Morteza. Han poängterar dock att firandets innebörd har varierat med sin tid och plats, men att festen i alla fall härstammar från tiden då zoroastrism var den största religionen i antikens Persien – nuvarande Iran.

– Det är en gammal och mysig tradition för oss att fira Shab-e Yalda. Familjen och släkten brukade samlas hemma hos min mormor och morfar där alla fick plats. Det är dessutom en tradition att samlas hos de äldsta i släkten. Det inhandlades goda bakelser, färgglada frukter, vackra blommor och mödrarna lade alltid timmar på att laga god mat.

Morteza berättar också att frukterna som brukade användas för att duka och dekorera med är vattenmelon och granatäpple, och på borden stod utöver detta också godsaker som pistagenötter och torkade frukter, som åts innan kvällens festliga middag sabzi polo ba mahi – en smakrik rätt bestående av ris med dill, som serveras med fisk.

granatäpple
Av Fir0002 – Eget arbete, GFDL 1.2, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=202664

– Till persisk kultur hör också dans och musik, så dans var också en del av kvällen. Det dracks även persisk arrak och rött vin, vilket bidrog till en ännu festligare stämning, berättar Morteza med ett leende.

Det blir tydligt när Morteza berättar, att det är en kväll som det spenderas extra mycket pengar och tid på, men det kan ses som en ”investering” som gör det möjligt för alla nära och kära från olika generationer att ta en paus från vardagen och samlas för att skratta och umgås ändå in på natten.

– Det handlade verkligen om att umgås och njuta av tiden tillsammans, med lekar och kortspel. Vi delade också med oss av roliga minnen och erfarenheter som bidrog till många skratt. Eftersom jag hade många kusiner i min egen ålder hade vi också mycket gemensamt, vilket gjorde det ännu roligare att umgås.

Morteza berättar också att de hade ett unikt stuk på firandet av Shab-e Yalda, för nämligen sammanföll dagen med hans ena systers födelsedag.

– Det blev ännu en anledning för oss att fira, så vi slog såklart ihop de två firandena i en och samma fest, och firade alltså en födelsedag på samma kväll, med tårta och presenter till henne.

Även nu i Sverige är Shab-e Yalda en speciell kväll för Morteza. Han firar den inte på samma vis längre, men han brukar alltid videosamtala med sina nära och kära den kvällen, som håller traditionen vid liv hemma i Iran, och för en liten stund får även Morteza vara med.

Ava Elmi

Ava Elmi studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är något redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Kålrotslåda ett måste på sverigefinsk jul

Vilka julaftonsseder upplevs som viktiga att bevara då man flyttat från ett land till ett annat? Tarja föddes i byn Muonio i finska Lappland år 1959 och flyttade med sin familj till Sverige och Örebro när hon var tio år.

– Ett av de starkaste barndomsminnen från julfirandet i Finland är när vi alla sex barnen satt finklädda efter julmiddagen i vardagsrummet och väntade på tomten. Vi sjöng då ”joulupukki joulupukki”, en sång som sjöngs i väntan på tomten. Vad jag också minns är att vi alltid klädde granen på julaftonsmorgon. Det var så mysigt!

Tarja berättar att julaftonssederna de haft i Finland efter flytten till Sverige 1969 skulle komma att se snarlika ut. Det finska och svenska sättet att fira jul på skilde sig inte åt så anmärkningsvärt. Men en skillnad var maten på julbordet.

– Under de första åren firade vi på ungefär samma sätt som vi gjort i Finland, förutom att vi inte längre gick på julottan tidigt på juldagsmorgonen. I Sverige hade vi istället som tradition att gå på julfest på Sankt Mikaels församlingshem i Örebro som Finska föreningen anordnat. Till skillnad från den svenska julmaten är det många olika slags lådor på det finska julbordet som exempelvis kålrotslåda, morotslåda och potatislåda. Men vi åt även skinka, köttbullar och sill, maträtter som också finns på det svenska julbordet. Den finska julmaten inkluderar däremot inte lika mycket sötsaker som den svenska. Till julafton åt vi torttu, ett bakverk format som en julstjärna gjort på smördeg och plommonkompott.

I Finland brukade Tarja och familjen gå till kyrkogården på julafton för att besöka och tända ljus för de bortgångna. Efter flytten till Sverige kom nya traditioner, som än idag är viktiga för Tarja att bevara.

– En söndag i december går vi alltid till Finska kyrkan där vi sjunger ”kauneimmat joululaulut”, alltså de vackraste julsångerna. Det är så stämningsfullt och jag blir berörd av att höra dem eftersom jag lyssnat till dessa sånger under hela min uppväxt. Ofta gråter jag och mina systrar en skvätt.

Tarja berättar vidare att hon tycker att traditioner är viktiga, men att föra vidare just finska traditioner till sina barn och barnbarn är inte prioritet, eftersom hennes familj numera representerar fler kulturer, som den franska och vietnamesiska. Det viktigaste på julafton menar Tarja är snarare att få vara tillsammans med familjen och alla barnbarn och få att skapa fina minnen tillsammans.

– Julmaten och andra julaftonstraditioner tar idag influenser från olika håll eftersom vi är en mångkulturell familj. Men den finska kålrotslådan är ett måste!

Kajsa Ekström

Kajsa Ekström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

Recept

Finsk kålrotslåda

Ingredienser (10 portioner)
1 kg kålrötter (1 kg motsvarar ca två stora kålrötter)
2 dl ströbröd
4 dl grädde
1 dl sirap
1 ½ tsk mald ingefära
1 msk salt
vitpeppar
1 ägg

Gör så här
Sätt ugnen på 175°C. Skala och skär kålrötter i stora bitar och koka dem i lättsaltat vatten under lock tills de är mjuka. Låt ströbröd svälla i grädde. Häll av kålrotsspadet, men spara det. Mosa kålrotsbitarna eller mixa dem.

Blanda ströbröd, mixad kålrot, sirap samt mald ingefära, vitpeppar och salt. Vispa upp ägg lätt och tillsätt det. Späd med spadet till lös konsistens. Häll massan i en ugnssäker form.

Strö över ströbröd och mönstra ytan med en gaffel. Lägg några smörklickar ovanpå och grädda lådan i 1 1/2–2 timmar, beroende på om man har en hög eller vid form. Lådan kan frysas.

Källa: https://www.ica.se/recept/finsk-kalrotslada-5332/

Joulutortut/finska julstjärnor

Ingredienser (1 sats)
300 gram margarin
5,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 dl vatten

Plommonfyllning: 250 gram katrinplommon, 3 msk socker & 2 dl vatten

Gör så här
Blanda ihop rumsvarmt fett med mjölet och bakpulvret, blanda med händerna till en smulig deg. Häll i vattnet. Blanda snabbt med händerna ihop till en slät deg. Låt degen vila kallt.

Klipp plommonen i strimlor, tillsätt alla övriga ingredienser och koka fyllningen långsamt i 20 minuter. Svalna ner fyllningen och mixa sedan slät i mixer.

Kavla ut degen och dela det utkavlade degen i fyrkanter 7×7 cm. Klyv alla fyra kanterna med en sporre mot mitten men lämna en liten del hel i mitten där du lägger på fyllningen, sedan viker du in till mitten varannan hörna på fyrkanten så det blir en stjärna. Pensla stjärnorna med ägg och grädda i 225 grader i ca 15 minuter.

Källa: https://www.tasteline.com/recept/mammas-finska-julstjarnor/