Kakor till Purim

Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas till minne av drottning Esters listiga räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och timslånga uppläsningar ur Esters bok i synagogan, följer en maskeradfest med mat, dryck och presenter i massor.

Purim infaller oftast i mars, men i år, 2021, är det i slutet av februari. Purim firas 14:e dagen i månaden Adar. Eftersom det är mitt i månaden är det fullmåne.

Till Purim hör dessa kakor som kallas Ozne Haman (Hamans öron) eller Hamentaschen (Hamans fickor). Här är ett recept som vi fått vid ett tillfälle, men nog aldrig delat tidigare.

Ingredienser
3 ägg + 1 ägg till pensling
1 dl olja eller 500 gr margarin
1 tsk bakpulver
 1 tsk vaniljsocker
2 dl vatten
1.5 dl socker
1,5 dl pressad apelsin + rivet apelsinskal
1 nypa salt
5 dl vetemjöl

 Fyllning 1
1 kopp malda vallmofrön
¼ kopp russin
2 msk honung
1 kopp mjölk
½ kopp hackad mandel
1 rivet äpple
2 msk smör
skalet av en halv citron
¼ kopp socker

Blandas och värms upp innan den används som fyllning!

 Fyllning 2
200 gr malda hasselnötter
1 kopp sött vin ( glögg  går jättebra!)
Socker, citronskal, russin, 50 gr margarin

Blandas som ovan !

Gör så här:
Sätt ugnen på 175-200 C.

Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig.

Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut.

Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla tre kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten.

Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg.

Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen.

Lyktfesten

Lyktfesten avslutar det kinesiska nyårsfirandet. Den infaller 15 dagar efter nyåret, alltså är det fullmåne när lyktfesten firas. I år 26 februari.

Ibland hålls firande med kinesiska eller taiwanesiska föreningar. Under firandet brukar man ge varandra presenter. Det anordnas lotterier med små priser, till exempel choklad.

Pedagogiska pärlor för mars 2021

Vi uppmanar till att lyfta kvinnliga förebilder på Internationella kvinnodagen och att berätta om ditt eget liv på Världsberättardagen och låta din berättelse sparas i ett arkiv. Kanske är du en förebild för någon i framtiden.

Pedagogiska pärlor för mars 2021 som pdf!


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Scouternas tänkardag

World Thinking Day 22 februari firas av 48 miljoner scouter världen över och har firats sedan 1926.

Vi ringde upp Towe Bengtsson på Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Towe förklarade att World Thinking Day är en internationell scoutdag och bakom den står den internationella flickscoutsrörelsen WAGGGS – World Association of Girl Guides and Girl Scouts.

WAGGGS är en av två världsscoutorganisationer, och den största frivilliga rörelsen för flickor och unga kvinnor i världen. Rörelsen representerar tio miljoner flickor och unga kvinnor från 150 länder, berättar Towe

Att WTD firas 22 februari är ingen slump, det är födelsedag för både för Olave Baden Powell, som under sin livstid gjorde en stor insats för flickscoutrörelsen, och hennes man Robert Baden Powell, som är grundaren av hela scoutrörelsen. Lord Baden-Powell föddes 1857 och hans hustru Olave 1889.

– World Thinking Day har varje år ett tema och i år är temat Fredsbygge. Scouting är en fredsrörelse där mänskliga rättigheter är alltid är ett genomgående tema , säger Towe.

På grund av pandemin har WAGGGS ett aktivitetspaket som går att genomföra digitalt. I paketet finns information, övningar och aktiviteter som är anpassade för olika åldrar. Aktivitetspaketet är fyllt av aktiviteter som du inte behöver vara scout för att prova.

Det finns hashtags för World Thinking Day. Kolla in #WTD2021, #WorldThinkingDay eller #StandTogetherForPeace på sociala medier och låt dig inspireras av scouternas fredsbygge!

Bli scout? Kanske World Thinking Day gjort dig nyfiken på att själv engagera dig i scouting? Här finns din närmaste scoutkår https://www.nsf.scout.se/bli-medlem/ eller http://www.scouterna.se/hitta-scoutkar/

Bor du på Åland? Här finns scoutkårerna för dig:

Finströms Sjöscouter r.f.

Kumlinge Sjöscouter r.f.

Scoutkåren Ålandsflickorna r.f.

Sjöscoutkåren Spejarna Mariehamn r.f.

Vårdkasarnas Scouter r.f.

Vill du kolla in World Thinking Days aktivitetspaket så finns det att ladda ner :

WAGGGS World Thinking Day material (engelska)
WAGGGS World Thinking Day material (franska)
WAGGGS World Thinking Day material (spanska)
WAGGGS World Thinking Day Material (arabiska)
WAGGGS World Thinking Day Material (svenska)

Nyår vid nymånen

Kinesiskt, taiwanesiskt, vietnamesiskt och koreanskt nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet. Det brukar vara mellan 20 januari och 20 februari. I år (2021) är det 12 februari.

Karolin Gus föräldrar kommer från Kina och hon berättar:

– Vi försöker alltid fira på kvällen med middagar. På dagen jobbar vi eller är i skolan. Vi brukar kanske säga gott nytt år på morgonen och så går alla åt varsitt håll. Sen samlas vi på kvällen. För det mesta firar vi det samma dag som det är. Nyår kan bli lite knasigt nu när jag och min bror har flyttat hemifrån. Det kan bli svårt att matcha rätt dag.

Det kinesiska nyårsfirandet  är en vårfest. Nu blir yinkrafterna svagare och yangkrafterna starkare. Yin och yang är centralt inom kinesisk filosofi, det är universums urkrafter.  Vissa ting förknippas med yin och andra med yang, detta skapar balans i kosmos.

Annie (Mei Fang) brukar fira kinesiska högtider med föreningen som hon är med i. Under nyår brukar hon åka tillbaka till Taiwan.
– Nyår är lite som jul, det firas framförallt med familjen och inte alltid med vänner, berättar Annie. I Sverige firar folk nyår med föreningar eftersom resten av familjen kanske är kvar i Kina eller Taiwan.

YANG

Sol, sommar, berg, man, ljus, eld, metall

YIN

Måne, vinter, dal, kvinna, mörker, vatten, trä

Tre rymdkvinnor

Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap firas 11 februari. Dagen instiftades av FN år 2015. Här är tre kvinnor som gjort stora bidrag till vetenskapen om rymden.

Valentina Teresjkova, Sovjetunionen och Ryssland, (född 1937) är den första kvinnan i rymden. Hon är kosmonaut och rymdingenjör. Hon var som ung intresserad av fallskärmshoppning och det var hennes kunskaper inom fallskärmshoppning som gjorde att hon blev antagen till det sovjetiska rymdprogrammet.  Hon sökte till kosmonaututbildningen och 1963 genomförde hon sin första rymdresa som varade i 22 timmar och 50 minuter. En krater på månen är uppkallad efter Teresjkova.

Frimärke med Valentina Teresjkova

Katherine Johnson, USA (1918–2020) var en av nyckelpersonerna i NASA:s rymdfärder. Hennes matematiska begåvning var tydlig redan när hon var liten. Hon blev den första svarta kvinnan som arbetade som forskare för NASA. Hon arbetade med komplicerade beräkningar för flera rymdprogram, även det som möjliggjorde de första människorna på månen 1969, Apollo 11.

Katherine Johnson på Nasa 1966
Katherine Johnson på Nasa 1966

Jessica Meir, född 1977. Medborgare i Sverige och USA. Hon är den första svenska kvinnan i rymden. 18 oktober 2019 blev hon historisk när hon tillsammans med kollegan Christina Koch genomförde den första rymdpromenaden med bara kvinnor som deltagare. Jessica Meir hade drömt om att blir astronaut sedan hon var fem år. I framtiden hoppas hon få åka till månen.

Meir under sin första rymdpromenad

Alla bilder är från Wikipedia.

 

Februari 2021

Vecka 5

Måndag 1 Interreligiös vecka för harmoni inleds FN

Internationella hijabdagen

Tisdag 2 Kyndelsmässodagen katoliker, protestanter

Yemanjá umbandatradition från Brasilien och Uruguay

Imbolc Vårens ankomst , wiccaner

Herrens möte i templet ortodoxa

Onsdag 3 Setsubun Vårens ankomst, japansk tradition

Torsdag 4 Jokkmokks marknad börjar

Världscancerdagen FN

Fredag 5 Högläsningens dag, LitWorld

Runebergsdagen finländsk tradition

Lördag 6 Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning FN

Samernas nationaldag

Söndag 7

Vecka 6

Måndag 8

Tisdag 9

Onsdag 10

Torsdag 11 Nymåne

Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap FN

Fredag 12 Kinesiskt, vietnamesiskt, mongoliskt, koreanskt nyår

Losar Tibetanskt nyår

Darwindagen  

Lördag 13

Söndag 14 Alla hjärtans dag
Vändagen,
Finland

Vecka 7

Måndag 15 Herrens möte i templet ortodoxa, julianska kalendern

Parinirvana Nirvanadagen, buddhister, vissa firar 8 februari

Tisdag 16 Vasant Panchami Början av våren, hinduer

Fettisdagen, katoliker, protestanter

Onsdag 17

Torsdag 18 Laylat al-Ragha’ib Ångerns och förlåtelsens natt, sunnimuslimer

Fredag 19

Lördag 20 Världsdagen för social rättvisa FN

Söndag 21 Internationella modermålsdagen Unesco

Vecka 8

Måndag 22

Tisdag 23

Onsdag 24 Sverigefinnarnas dag

Torsdag 25 Imam Alis födelsedag shiamuslimer

Fredag 26 Lyktfesten Avslutar nyårsfirandet, kinesisk, koreansk, vietnamesisk tradition

Purim judar

Lördag 27  Fullmåne

Sanghadagen theravada- buddhister

Meänkielidagen

Söndag 28 Kalevaladagen finsk tradition

Pedagogiska pärlor för februari 2021

Vi går mot ljusare tider men i februari är kvällarna fortfarande ganska mörka. Vi passar på att göra islyktor och pratar om ånger och förlåtelse. Vi läser om rymdkvinnor och lär oss hälsningsfraser på olika språk av varandra.

Bild på pdf

Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2021 som pdf!

 

 

 

 

 


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Matematiken i kalendrar – inget är exakt

Intervju med Svante Janson som arbetar som professor i matematik i Uppsala och alltid har varit intresserad av kalendrar.

Vad är det du vill förstå om kalendrar?

I första hand de olika matematiska lösningarna. Många kalendrar försöker kombinera allt: året ska följa årstiderna och månaderna ska följa månens faser, samtidigt som år och månader ska bestå av hela dygn.

De grundläggande astronomiska enheterna går inte jämnt upp i varandra, så det finns ingen perfekt lösning, men många olika kompromisser. Man kan t.ex. ha en kalender som styrs av komplicerade astronomiska beräkningar (t.ex. den kinesiska), eller en kalender som har enklare matematiska beräkningar och bara ungefär följer sol och måne (t.ex. den judiska), eller man kan förenkla och helt strunta i månen (t.ex. gregorianska kalendern), eller i årstiderna (t.ex. muslimska kalendern). De flesta kalendrar räknar också med veckor och veckodagar (ofta men inte alltid 7 dagar), vilket är en ytterligare komplikation.

Men man kan också strunta helt i månader och bara räkna i veckor (t.ex., delvis, den gamla isländska kalendern, och nu i Sverige vid planering och schemaläggning i t.ex. skolor). Och man har ofta skottår med skottmånader, skottveckor eller skottdagar för att få kalendern att fungera.

Att uppmärksamma hur månen visar sig, kan det vara den enklaste tideräkningen?

Ja. Månens faser är ju en väldigt tydlig klocka, som (till skillnad från årstiderna) ändras märkbart från dag till dag. Och innan vi fick elektrisk belysning överallt var det nog väldigt tydligt om det t.ex. var fullmåne och ljust på natten eller inte. Men månen fungerade inte lika bra på sommaren i Norden, när det ändå är mer eller mindre ljust dygnet om, och månen är svårare att se. Dessutom syns månen förstås inte när det är mulet, så man får räkna dagarna tills det blir klart väder igen.

Men man behöver ju räkna tid under längre perioder än en månad. Man upptäckte nog för väldigt länge sedan att det går ungefär 12 månader på ett år, men man upptäckte nog bara några år senare att det inte stämmer precis; det går snarare 12 1/3 månader på ett år. Men inte heller det är exakt… Så här börjar problemen, och de olika lösningarna.

Välkommen till månen 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Jordens måne är den femte största månen i solsystemet.

Månens diameter är en 400-del av solens. Men månen ligger 400 gånger närmare jorden än solen gör. Därför ser de ungefär lika stora ut för oss.

De mörka områdena på månens yta kallas månhav, för längesedan trodde astronomer att de var fyllda med vatten. Men de består av stelnad basaltlava från en tid då månen var vulkanisk aktiv. De ljusare områdena på månen kallas högländerna.

Människor har varit på månen! Månlandningarna skedde mellan 1969 och 1972. Totalt 12 personer har gått på månen. Astronauternas fotavtryck kommer att bli kvar åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen.

Månen vänder alltid samma sida mot jorden. Det beror på att månen vrider sig runt sin egen axel i samma takt som den snurrar runt jorden.

Hela året 2021 kommer vi att återkomma ofta till månen och se hur den har använts och används av människor i tideräkning och högtidsfirande.

Från månen kommer ordet för månad, på svenska och på många andra språk. Kalendrar som utgår från månen brukar kallas månkalendrar. Det finns också kalendrar som bygger på jordens omlopp runt solen och de som kombinerar båda. Allt detta berättar vi mer om under året.