Månaderna

Det finns många olika kalendrar runt om i världen och de är uppdelade på tre olika sätt att mäta tiden.

I solkalendern, jordens omlopp runt solen, används dygnet och året som enheter. För att få dessa att gå ihop är vissa år skottår, dvs. en dag läggs till i februari månad. Skottår infaller vart fjärde år med årtal som är jämnt delbara med 4, utom sådana sekelår som inte är jämnt delbara med 4 (1900 var inte skottår, däremot år 2000). Den gregorianska kalender som större delen av världen använder är en ren solkalender, men den har sina rötter i den gamla babyloniska som var en sol-månkalender.

I månkalendern är det dygnet och den synodiska månaden (det är i medeltal 29,5 dygn mellan två fullmånar, och det är månens synodiska omloppstid) som ska jämkas ihop och då är inte året viktigt. Den islamiska kalendern är baserad på månens kretslopp runt jorden. En månad räknas från nymåne till nymåne. Eftersom månens olika faser upprepar sig med ett intervall på 29 dagar, 12 timmar och 44 minuter med en variation på 1/2 dag består en månmånad av antingen 29 eller 30 dagar. Därför har samma månad – t.ex. Ramadan – 29 dagar en del år och 30 dagar andra år. Då det alltid är 12 månader på ett år, uppgår antalet dagar i ett månår antingen till 353, 354 eller 355. Alla månårets dagar förflyttar sig bakåt i solåret och fullbordar sin cykel på ungefär 33 år.

Sol-månadskalendern, som t.ex. den judiska, blir mer komplicerad. Den judiska tideräkningen baseras på en kombination av mån- och solkalendern. Månaderna följer helt månens faser men kompletteras med skottmånader så att helgerna infaller under samma årstid varje år. Månaderna är 30 och 29 dagar om vartannat. Det är sju skottmånader under en 19-årscykel. Den skjuts in mellan sch´vat och adar. För att uppfylla vissa kalendariska villkor, årets längd och vissa helgers veckodag, förlängs respektive förkortas månaderna cheschvan och kislev med en dag efter vissa bestämda villkor. Det judiska året är 353, 354 eller 355 dagar plus en eventuell skottmånad på 30 dagar.

Hinduer och kineser använder sig också av månår, med korrigeringar för årstidsväxlingar.

De judiska månaderna:
Tischri
Markescvan
Kislev
Tebet
Schebat
Adar
Nisan
Ijar
Sivan
Tammuz
Ab
Elu

De muslimska månaderna:
Muharram
Safar
Rabi´ al-Awwal
Rabi´al-Akhir
Jumada-l-Awwal
Jumada-l-Akhirah
Rajab
Sha`ban
Ramadan
Shawwal
Dhu-l-Qa´dah
Dhu-l-Hijjah