Fredsduvans kvist

Internationella olivträdsdagen 26 november instiftades 2019 av Unesco. Syftet är att skydda olivträdet, även som fredssymbol. Tänk på duvan som kommer tillbaka till Noak med en olivkvist i näbben!

Lama Abu-Iseifan, palestinier i Sverige berättar.

Vi har olivträd i Palestina. Mina fastrar tar hand om dem. De skördar och pressar olja för eget bruk och för att sälja. Min olivolja här i Sverige kommer från vår egen mark. Olivträden är en symbol för vår kamp och vår mark, våra rötter. Jag har besökt olivodlingar i Palestina, Libanon, Syrien och Jordanien. Vi har även tagit med oss hem för att försöka odla här men med en så kort sommarperiod som vi har i Sverige så är det svårt att få dem att överleva.

Dikter om skog och träd

Träd är dikter som jorden skriver på himlen.

Kahlil Gibran

Världspoesidagen 21 mars instiftades 1999 av Unesco för att inspirera till att ge poesin en större roll i samhället. Här har vi samlat några skogsdikter. Samma datum är det också FN:s internationella skogsdag. Vilket sammanträffande! I Pedagogiska pärlor för mars 2022 finns övningen Blunda och dikta; gör så och skriv nya dikter.

Sarah Fischer Waara, Pajala:
Ta väl hand om Tellus träd, de finns här för dig och mig.
De finns där för han, hon och hen, bara vi tar hand om dem. Livsviktiga!
Använd ditt sunda förnuft för träden bildar syre och renar luft.
Att höra vindens sus genom träden är som balsam för själen och balanserar vata .
Kanske du kan skriva på flera sidor av ditt papper. De påverkar klimatet på ett positivt sätt så hantera träden på ett fint sätt.
Vi har bara en enda chans att få en bra balans.
Tänk om våran vilja var lika stark som trädens rötter?
Hans Børli (Tolkning Bengt Berg)
Vi äger skogarna
Jag har aldrig ägt ett enda träd.
Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd –
även om släktens livsstig slingrat sig
över århundradens blå höjder
av skog.

Skog i storm,
skog i stillhet –
skog, skog, skog
i alla år.
Mitt folk
var alltid ett fattigt folk.
Alltid.
Barn av livets
hårda järnnätter.

Främmande män äger träden,
och jorden,
stenrös-jorden
som mina fäder röjde
i ljuset från månens lykta.

Främmande män
med släta ansikten
och fina händer
och bilen alltid väntande
utanför dörren.

Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd.
Ändå äger vi skogarna
med blodets röda rätt.

Rika män,
de med bil och bankbok
och aktier i Børregaard:
du kan köpa tusen tunnland skog
och ännu tusen till,
men solnedgången kan du inte köpa
och inte vindens sus
och inte glädjen i att gå hemåt
när ljungen står i blom längs stigen.

Nej, vi äger skogarna,
som barnet äger sin mor.

Granskott
Tomas Tranströmer
Trädet och skyn
Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Bernt Rosengren 
Katten, trädet och barnet
Man kan inte äga en katt
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett träd
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett barn
(Det finns de som tror att man kan)

Detta är mycket viktigt att veta
om kattor, om träd och om barn.
katt
Karin Boye
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

Mångkulturella almanackan på Unescos förteckning över immateriella kulturarv

Nu finns Mångkulturella almanackan med på förteckningen ”Levande traditioner – förteckning över immateriella kulturarv i Sverige”. Förteckningen ingår i arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet och det är Institutet för språk och folkminnen, ISOF, som har uppdraget att arbeta med den.

Mångkulturella almanackan listas som ett Metodiskt exempel, alltså som något som ”visar hur man kan arbeta för att dokumentera eller föra vidare kunskap och som kan tjäna som en förebild för arbetet med konventionen”.

Det är klart vi är glada och stolta och ser det som ett erkännande av vårt arbete. Och ett sätt att nå ut till fler.

Här finns förteckningen!

Vad är immateriella kulturarv?

Immateriella kulturarv är delar av våra gemensamma resurser i form av mänsklig kreativitet. Olika former av hantverk, ritualer, traditioner, danser, sånger och berättelser berikar våra liv och kan ses som alternativa sätt att se och tolka världen.

Läs mer om immateriella kulturarv hos ISOF

 

tre uppslag är Mångkulturella almanackan 2021

 

Yemanja vid Huvudsta strand

Vad var det för vacker liten flotte med blommor som flöt vid Huvudsta strand andra februari? Isabel Rozada gjorde sin egen lilla Yemanjá-ceremoni. Isabel har rötter i, och har bott i, Uruguay. Hon bor i Tensta med sin tioåriga son och i söndags tog hon tunnelbanan till Huvudsta strand.

– Det är en plats jag badat mycket på och är ändå nära västerort. I ritualen brukar en även bada och sen kliva upp ur vattnet utan att ge Yemanjá ryggen, alltså backa upp ur vattnet. Men det är för kallt – så inget bad. Kanske hade varit möjligt med bastu innan.

I Uruguays huvudstad Montevideo brukar många tusentals människor samlas varje år 2/2 vid Ramirez-stranden för att ge gåvor till Yemanjá (Yemayá, Jemanjá, Yemanyá), havets gudinna. Dagen är en av Uruguays största Umbanda-folkfester.  Umbanda är en blandreligion som utvecklats ur yorubareligionen från Västafrika, ursprungsfolkens religioner i Brasilien och Uruguay, och olika kristna traditioner.

– Jag använde bara organiska offergåvor. Vita rosor och blå bivaxljus, det är Yemanjás färger. Folk ger ofta pärlor, smycken, guld och parfym, men jag tog mina finaste snäckor och fyllde dem med skatter från naturen, berättar Isabel.  Yemanjá fick också kaffe, palo santo, örter, tobak i musselskal och snäckskal, för utan vatten växer inget så hon får det tillbaka. Jag band en flotte av pinnar från skogen med lite hampatråd. På den la jag allt och skickade iväg ut i vattnet.

I Uruguay finns många sånger till Yemanjá, och det brukar spelas candombe på stränderna.

– Jag sjöng lite bara. Men mer trummor och sång hade varit nice. Några gick förbi i å sa titta en häxa! Det blir nog fler nästa år som vill fira det, några har redan hört av sej och blev nyfikna eller nostalgiska. Vi spelar candombe, ett gäng vänner ihop, om jag är i Sverige nästa år vore det kul att spela den dagen.

 

Candombe

Candombe är trum-musik som har sina rötter hos den afro-uruguayanska befolkningen och har spridits i Uruguay, Argentina och Brasilien. Den uruguayanska candomben är den mest praktiserade och finns med på Unescos lista över världskulturarv.

Våra firanden är immateriella kulturarv

Ni kanske inte har tänkt på att det vi sysslar med när vi firar helger och uppmärksammar dagar i almanackan kan kallas ”immateriellt kulturarv”. Men så är det!

Unesco listar sedan 1972 det ”materiella kulturarvet”, på det som kallas Världsarvslistan. Där finns byggnader som mayastaden Chichen-Itza, (Mexiko), Kinesiska muren (Kina) men också hällristningarna i Tanum i Bohuslän. (Här finns hela listan).

Och sedan år 2003 listar Unesco också det immateriella kulturarvet. Med ”immateriellt kulturarv” menar man bland annat sociala sedvänjor, riter och högtider och kunskap och sedvänjor rörande naturen och universum. Klockrena Mångkulturella almanackan-teman!

Sverige skrev under konventionen om det immateriella kulturarvet år 2011 och nu arbetar en grupp, under ledning av Institutet för språk och folkminnen med att finna former för hur Sverige ska arbeta med det. Charlotte Hyltén-Cavallius från Mångkulturellt centrum deltar i  arbetsgruppen. Varför är kulturarvet viktigt?

– Kulturarvet är viktigt för oss människor för att vi ska känna stabilitet och identitet, svarar hon. Det immateriella kulturarvet är lätt att bära med sig och alltså har migranter fört med sig många saker som breddar det svenska kulturarvet.

Hon berättar vidare att Sverige kommer att vilja satsa på förteckningsarbete och på metoder för att trygga utövandet av immateriella kulturarv. Vi kommer att kunna få skicka in förslag på levande kulturarv som praktiseras i Sverige. Mångkulturella almanackan bevakar frågan och så fort det finns formulär för detta färdigt så skriver vi om det.

mandee

Mandeernas dopdag vid Albysjön, ett exempel på immateriellt kulturarv.