Dikter om skog och träd

Träd är dikter som jorden skriver på himlen.

Kahlil Gibran

Världspoesidagen 21 mars instiftades 1999 av Unesco för att inspirera till att ge poesin en större roll i samhället. Här har vi samlat några skogsdikter. Samma datum är det också FN:s internationella skogsdag. Vilket sammanträffande! I Pedagogiska pärlor för mars 2022 finns övningen Blunda och dikta; gör så och skriv nya dikter.

Sarah Fischer Waara, Pajala:
Ta väl hand om Tellus träd, de finns här för dig och mig.
De finns där för han, hon och hen, bara vi tar hand om dem. Livsviktiga!
Använd ditt sunda förnuft för träden bildar syre och renar luft.
Att höra vindens sus genom träden är som balsam för själen och balanserar vata .
Kanske du kan skriva på flera sidor av ditt papper. De påverkar klimatet på ett positivt sätt så hantera träden på ett fint sätt.
Vi har bara en enda chans att få en bra balans.
Tänk om våran vilja var lika stark som trädens rötter?
Hans Børli (Tolkning Bengt Berg)
Vi äger skogarna
Jag har aldrig ägt ett enda träd.
Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd –
även om släktens livsstig slingrat sig
över århundradens blå höjder
av skog.

Skog i storm,
skog i stillhet –
skog, skog, skog
i alla år.
Mitt folk
var alltid ett fattigt folk.
Alltid.
Barn av livets
hårda järnnätter.

Främmande män äger träden,
och jorden,
stenrös-jorden
som mina fäder röjde
i ljuset från månens lykta.

Främmande män
med släta ansikten
och fina händer
och bilen alltid väntande
utanför dörren.

Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd.
Ändå äger vi skogarna
med blodets röda rätt.

Rika män,
de med bil och bankbok
och aktier i Børregaard:
du kan köpa tusen tunnland skog
och ännu tusen till,
men solnedgången kan du inte köpa
och inte vindens sus
och inte glädjen i att gå hemåt
när ljungen står i blom längs stigen.

Nej, vi äger skogarna,
som barnet äger sin mor.

Granskott
Tomas Tranströmer
Trädet och skyn
Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Bernt Rosengren 
Katten, trädet och barnet
Man kan inte äga en katt
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett träd
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett barn
(Det finns de som tror att man kan)

Detta är mycket viktigt att veta
om kattor, om träd och om barn.
katt
Karin Boye
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

Många bodhiträd och tre Bodhidagar

Bodhiträdet är buddhismens mest kända träd och det viktigaste. Tempelfikus heter det på svenska. Bodhi är sanskrit och betyder upplysning eller uppvaknande.

Enligt berättelsen satt Siddharta Gautama under ett bodhiträd när han uppnådde inre frid och upplysning och blev Buddha.

För att fira Bodhidagen här i Sverige så tar en del en annan fikus, kanske en benjaminfikus. Det går att använda en lätt elektrisk ljusslinga för att efterlikna de kulörta lamporna och pärlslingorna som brukar användas för att symbolisera hur allt förenas.

Till Bodhidagen hör bodhikakor. Trädets blad är avlångt hjärtformade, så hjärtformade pepparkaksformar fungerar utmärkt för att göra bodhikakor.

Det finns faktiskt två Bodhidagar varje år. Den japanska Bodhidagen firas på ett fast datum, 8 december (åttonde dagen i tolfte månaden). Japan antog den gregorianska kalendern på 1800-talet, då fick många högtider fasta datum. Men det finns också en bodhidag baserad på månkalendern. I år är 10 januari den åttonde dagen i den tolfte månaden i månkalendern. Många kallar månens Bodhidag för den riktiga.

Ett nytt månår börjar vid nymånen första februari 2022. Därför blir det i år möjligt att fira Bodhidagen hela tre gånger, eftersom månkalenderns 8/12 infaller en gång till före årsskiftet, närmare bestämt 30 december. Månkalenderns månader är ju kortare.

Nymåne. Bild ur Mångkulturella almanackan 2021.

För att skilja dessa åt har vi använt det japanska namnet, Rohatsu, för Bodhidagen som infaller åttonde december och Bodhidagen för de datum som baseras på månkalendern.

Vi börjar med roten

Träd (och skog och eld) är vårt genomgående tema 2022. Och vi börjar med rötterna. Trädens rötter har två superviktiga funktioner. De grova rötterna förankrar trädet i marken. De tunnare rötterna suger upp vatten och näringsämnen.

Det går att använda rötter till mycket t.ex. att göra korgar. Rotslöjd talar vi då om. Ofta används björkrötter, men också gran- eller tallrötter. Rotslöjd har varit vanligt i norra Sverige, i Sápmi.

Ett träd med rot, stam och krona kan vara en grafisk bild för hur vi hör ihop med andra – genetiska släktingar och andra. Släktforskningens dag infaller 15 januari.

Det kommer mer om rötter och underjordiskt liv under året 2022 när Mångkulturella almanackan har träd, skog och eld som tema. Alla illustrationer i almanackan är gjorda av Iréne Thisner.

Skog och eld i almanackan för 2022

Träden, våra stora vänner. Träden fanns på jorden när människan började vandra omkring. De har följt oss genom årtusendena. Jo träden vandrar också. De första träden som vandrade in i Sverige när istiden var över var björk och tall som kom söderifrån. Nordöst ifrån kom senare granen invandrande.

Det finns så många högtider som kretsar runt träd. Inte bara julgranar. Träden – de kan vara björkruskor, olivkvistar, ekar eller cypresser – figurerar i många, många högtider.

Träd ger frukt och nötter, de ger virke att snickra och bygga av. De kan användas för industriellt tillverkad pappersmassa och de kan eldas upp. Människan lärde sig göra eld för en halv miljon år sedan och makten över elden har stått i centrum för mänsklig kultur och civilisation. Stora bål eller mindre eldar markerar årstidernas skiften. I texterna berättar vi om vårens Eldfest och sommarens Midsommareldar. I september månad skriver vi om eldarna vid det ortodoxa firandet av Heliga korsets högtid i Södertälje.

Köp Mångkulturella almanackan för 2022 här.

Alla illustrationer: Iréne Thisner.

Tanabata: Kärlek på Vintergatan

Den japanska festivalen Tanabata kommer från den kinesiska legenden om de två ljusstarka stjärnorna, Altair i Örnen och Vega i Lyran.

Vega arbetade som vävare och Altair vallade kor. De älskade varandra. De hade så roligt tillsammans så de glömde att arbeta. Kungen blev arg och skilde dem åt. De fick leva på varsin sida om Vintergatan. Han lät dem träffas endast en gång om året, den sjunde natten den i sjunde månaden – men bara om vädret är så klart att skatorna kan bygga en bro över himlavalvet. Vid regn blir det inget möte.

När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet firas Tanabata. Barn och vuxna dekorerar tillsammans bambuträd med färgglada pappersremsor. På dem står önskningar. Om de sen driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna – och slår in.

På japanska kallas Vega Orihime och Altair Hikoboshi.

Tanabata firas 7/7.

Träsnitt som föreställer Tanabata-festivalen i Edo. Av Hiroshige, 1852 (Bild från Wikipedia)