Alla 12 träden i 2022 års almanacka

Varje månad i Mångkulturella almanackan 2022 presenterade vi ett träd som växer i Sverige. Här finns de allihop och några av Iréne Thisners bilder.

TALL Pinus sylvestris

Tall eller fura är ett träd som finns i hela Sverige. Det ett av de första träd som invandrade till Sverige söderifrån efter senaste istiden. Tallen kan bli 40 meter hög. Lingon och renlav brukar trivas under träden i tallskogar. Tallar kan också växa vid havet eller på myrar och då blir de inte alls höga, kanske bara någon meter. Tallar kan bli många hundra år gamla, den äldsta som hittats i Sverige var 757 år, men ofta avverkas de när de är 90-150 år. Virket, som kallas furu, används bland annat till pappersmassa, bräder, bränsle.

RÖNN Sorbus aucuparia

Rönn är vanlig i hela Sverige. Den blir inte särskilt stor och inte heller särskilt gammal, kanske 50-60 år. Bären äts av många fåglar. Det går också att koka gelé på dem. De innehåller mycket C-vitamin. Veden ger bra slöjdvirke. På våren, när rönnen savar, är det lätt att göra visselpipor av raka skott, precis som av sälg. Ibland växer en liten rönn i en grenklyka på ett större träd. Då är det någon fågel som spridit fröet. Sådana små rönnar kallas flogrönnar. Rönn stod ofta som vårdträd på skogsfinska gårdar.

EK Quercus robur

Ek växer i södra delen av Sverige. De kan bli mycket gamla. Under många hundra år tillhörde alla ekar staten. Ingen annan fick hugga ner en ek. Ekarna användes för att bygga krigsskepp.

Ek är ett hårt träslag och används nu till möbler och golv. I gamla ekar finns en stor mångfald av arter och minst 1 500 svampar, mossor, lavar och småkryp är mer eller mindre beroende av eken. En av dem är skalbaggen Ekoxe. Ekens frukter, ekollonen, är omtyckta av bland annat ekorrar, nötskrikor, rådjur och vildsvin.

I den nordiska mytologin var eken helgad åskguden Tor.

KÖRSBÄR Prunus

Det finns många olika körsbär, men de två stora grupperna är sötkörsbär och surkörsbär. De kan korsa sig med varandra.

Sötkörsbär kallas också fågelbär. Det blir ett stort träd, men inte särskilt gammalt, inte mer än 100 år. De blommar i maj-juni. De växer vilt från Skåne till Uppland.

Surkörsbär är ett litet träd eller buske och den får många rotskott. Den är odlad, men finns förvildad. Kallas också klarbär eller morell. Båda sorterna går att göra saft och sylt på, men också äta färska på sommaren.

BJÖRK Betula

Björken har vit stam med svarta fläckar. I Sverige finns tre olika arter. Det är ett av de mest nordliga träden på jorden och växer på fjäll. Björkved är vanlig som brasved, men virket används också till möbler, golv och massaved.

Björklöv kan användas till växtfärgning och som tvättmedel. De innehåller ett tvålämne. I bastu har man ofta björkris.

På våren, innan bladen slår ut, kan man tappa sav.

LIND Tilia cordata

Linden växer upp till södra Norrland. Den kan bli 30 meter hög. Av blommorna som kommer i slutet av juli kan man koka te. Förkolnad lind kan användas som ritkol. Virket är lätt att snida och svara, snidade detaljer på möbler är ofta gjorda i lind.

Det svenska namnet lind har samband med orden lin och lina. Bast är det som finns mellan barken och veden. Det går att utvinna bast ur olika slags träd, men lind ger den allra lenaste sorten. Den kan användas till att göra rep, säckar, dörrmattor, korgar och blomsterbast.
Mariehamn kallas lindarnas stad.

ASP Populus tremula

Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.

Asp används som massaved men också till tändstickor.

AL Alnus glutinosa, Alnus incana

Det finns två arter av al, klibbal som mest växer i Götaland och Svealand, och gråal som växer i Svealand och Norrland. Klibbalens blad är klibbiga. Al trivs i blöt mark och växer ofta vid stränder. Al har kvävefixerande bakterier i rotknölarna och kan binda luftens kväve. Alens frukter är kottar.

Klibbalens virke användes förr till trätofflor. Sedan 1950-talet har elgitarrer byggts i ale.

alblad

ÄPPELTRÄD Malus domestica, Malus sylvestris

Fynd av äppelrester har gjorts vid stenåldersboplatser i Centraleuropa. På Åland har äppelkärnor hittats på en 5000 år gammal boplats.

Äppelträd (kallas också aplar) växer både vilt och odlat. De förädlade äppelträden har långt tillbaka i historien sitt ursprung i Kina och Kazakhstan. I Persiens fruktträdgårdar utvecklades de odlade träden.

Många äpplen tas tyvärr inte om hand utan ruttnar bort i trädgårdarna. Men det börjar bli bättre med den saken! Nu finns det musterier som gör äppelmust igen. Många trädgårdsägare delar också med sig av frukt genom att ställa utanför grinden.

GRAN Picea abies

Gran är det vanligaste trädet i den svenska skogen.

En gran kan bli över 400 år gammal men ofta avverkas den när den är 75-150 år.

Världens äldsta nu levande träd sägs vara Old Tjikko på Fulufjället i Dalarna. Old Tjicko har haft många stammar genom åren. Men delar av rotsystemet är enligt tester 9 550 år. De nedersta grenarna slår rot när de pressas mot marken av snötäcket och då växer nya skott och stammar upp. Det är viktigt att de nu får stå i fred där för att fortsätta leva och bli ännu äldre.

ASK Fraxinus excelsio

Askens blad påminner om rönnens, de är parbladiga, men trädet är mycket större. De kan bli över 30 meter höga. Lövsprickningen sker sent på våren. Askens virke som är hårt och segt används i bandyklubbor och träskor. Det används också i parkettgolv och möbler. Många askar är nu drabbade av en svampsjukdom som kallas askskott-sjukan. Forskare arbetar med att hitta motståndskraftiga träd och uppföröka till plantor.

Yggdrasil, världsträdet i den nordiska mytologin, beskrivs ofta som en ask (men ibland som en idegran eller ek).

EN Juniperus communis

En är oftast en buske, men kan också vara ett träd eller krypande. Den är en vintergrön barrväxt, väldigt stickig. En är vanlig i hela Norden, den växer i skogar, backar, betesmarker och hedar.

Veden är seg och luktar gott. Därför är det vanligt att göra smörknivar av ene. Torkade enbär kan användas som krydda.

Dikter om skog och träd

Träd är dikter som jorden skriver på himlen.

Kahlil Gibran

Världspoesidagen 21 mars instiftades 1999 av Unesco för att inspirera till att ge poesin en större roll i samhället. Här har vi samlat några skogsdikter. Samma datum är det också FN:s internationella skogsdag. Vilket sammanträffande! I Pedagogiska pärlor för mars 2022 finns övningen Blunda och dikta; gör så och skriv nya dikter.

Sarah Fischer Waara, Pajala:
Ta väl hand om Tellus träd, de finns här för dig och mig.
De finns där för han, hon och hen, bara vi tar hand om dem. Livsviktiga!
Använd ditt sunda förnuft för träden bildar syre och renar luft.
Att höra vindens sus genom träden är som balsam för själen och balanserar vata .
Kanske du kan skriva på flera sidor av ditt papper. De påverkar klimatet på ett positivt sätt så hantera träden på ett fint sätt.
Vi har bara en enda chans att få en bra balans.
Tänk om våran vilja var lika stark som trädens rötter?
Hans Børli (Tolkning Bengt Berg)
Vi äger skogarna
Jag har aldrig ägt ett enda träd.
Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd –
även om släktens livsstig slingrat sig
över århundradens blå höjder
av skog.

Skog i storm,
skog i stillhet –
skog, skog, skog
i alla år.
Mitt folk
var alltid ett fattigt folk.
Alltid.
Barn av livets
hårda järnnätter.

Främmande män äger träden,
och jorden,
stenrös-jorden
som mina fäder röjde
i ljuset från månens lykta.

Främmande män
med släta ansikten
och fina händer
och bilen alltid väntande
utanför dörren.

Ingen av mitt folk
har någonsin ägt ett träd.
Ändå äger vi skogarna
med blodets röda rätt.

Rika män,
de med bil och bankbok
och aktier i Børregaard:
du kan köpa tusen tunnland skog
och ännu tusen till,
men solnedgången kan du inte köpa
och inte vindens sus
och inte glädjen i att gå hemåt
när ljungen står i blom längs stigen.

Nej, vi äger skogarna,
som barnet äger sin mor.

Granskott
Tomas Tranströmer
Trädet och skyn
Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Bernt Rosengren 
Katten, trädet och barnet
Man kan inte äga en katt
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett träd
(Det finns de som tror att man kan)

Man kan inte äga ett barn
(Det finns de som tror att man kan)

Detta är mycket viktigt att veta
om kattor, om träd och om barn.
katt
Karin Boye
Ja visst gör det ont
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.

Många bodhiträd och tre Bodhidagar

Bodhiträdet är buddhismens mest kända träd och det viktigaste. Tempelfikus heter det på svenska. Bodhi är sanskrit och betyder upplysning eller uppvaknande.

Enligt berättelsen satt Siddharta Gautama under ett bodhiträd när han uppnådde inre frid och upplysning och blev Buddha.

För att fira Bodhidagen här i Sverige så tar en del en annan fikus, kanske en benjaminfikus. Det går att använda en lätt elektrisk ljusslinga för att efterlikna de kulörta lamporna och pärlslingorna som brukar användas för att symbolisera hur allt förenas.

Till Bodhidagen hör bodhikakor. Trädets blad är avlångt hjärtformade, så hjärtformade pepparkaksformar fungerar utmärkt för att göra bodhikakor.

Det finns faktiskt två Bodhidagar varje år. Den japanska Bodhidagen firas på ett fast datum, 8 december (åttonde dagen i tolfte månaden). Japan antog den gregorianska kalendern på 1800-talet, då fick många högtider fasta datum. Men det finns också en bodhidag baserad på månkalendern. I år är 10 januari den åttonde dagen i den tolfte månaden i månkalendern. Många kallar månens Bodhidag för den riktiga.

Ett nytt månår börjar vid nymånen första februari 2022. Därför blir det i år möjligt att fira Bodhidagen hela tre gånger, eftersom månkalenderns 8/12 infaller en gång till före årsskiftet, närmare bestämt 30 december. Månkalenderns månader är ju kortare.

Nymåne. Bild ur Mångkulturella almanackan 2021.

För att skilja dessa åt har vi använt det japanska namnet, Rohatsu, för Bodhidagen som infaller åttonde december och Bodhidagen för de datum som baseras på månkalendern.

Vi börjar med roten

Träd (och skog och eld) är vårt genomgående tema 2022. Och vi börjar med rötterna. Trädens rötter har två superviktiga funktioner. De grova rötterna förankrar trädet i marken. De tunnare rötterna suger upp vatten och näringsämnen.

Det går att använda rötter till mycket t.ex. att göra korgar. Rotslöjd talar vi då om. Ofta används björkrötter, men också gran- eller tallrötter. Rotslöjd har varit vanligt i norra Sverige, i Sápmi.

Ett träd med rot, stam och krona kan vara en grafisk bild för hur vi hör ihop med andra – genetiska släktingar och andra. Släktforskningens dag infaller 15 januari.

Det kommer mer om rötter och underjordiskt liv under året 2022 när Mångkulturella almanackan har träd, skog och eld som tema. Alla illustrationer i almanackan är gjorda av Iréne Thisner.

Skog och eld i almanackan för 2022

Träden, våra stora vänner. Träden fanns på jorden när människan började vandra omkring. De har följt oss genom årtusendena. Jo träden vandrar också. De första träden som vandrade in i Sverige när istiden var över var björk och tall som kom söderifrån. Nordöst ifrån kom senare granen invandrande.

Det finns så många högtider som kretsar runt träd. Inte bara julgranar. Träden – de kan vara björkruskor, olivkvistar, ekar eller cypresser – figurerar i många, många högtider.

Träd ger frukt och nötter, de ger virke att snickra och bygga av. De kan användas för industriellt tillverkad pappersmassa och de kan eldas upp. Människan lärde sig göra eld för en halv miljon år sedan och makten över elden har stått i centrum för mänsklig kultur och civilisation. Stora bål eller mindre eldar markerar årstidernas skiften. I texterna berättar vi om vårens Eldfest och sommarens Midsommareldar. I september månad skriver vi om eldarna vid det ortodoxa firandet av Heliga korsets högtid i Södertälje.

Köp Mångkulturella almanackan för 2022 här.

Alla illustrationer: Iréne Thisner.

Tanabata: Kärlek på Vintergatan

Den japanska festivalen Tanabata kommer från den kinesiska legenden om de två ljusstarka stjärnorna, Altair i Örnen och Vega i Lyran.

Vega arbetade som vävare och Altair vallade kor. De älskade varandra. De hade så roligt tillsammans så de glömde att arbeta. Kungen blev arg och skilde dem åt. De fick leva på varsin sida om Vintergatan. Han lät dem träffas endast en gång om året, den sjunde natten den i sjunde månaden – men bara om vädret är så klart att skatorna kan bygga en bro över himlavalvet. Vid regn blir det inget möte.

När stjärnorna Vega och Altair möts på himlavalvet firas Tanabata. Barn och vuxna dekorerar tillsammans bambuträd med färgglada pappersremsor. På dem står önskningar. Om de sen driver med strömmen i en flod når de till sist stjärnorna – och slår in.

På japanska kallas Vega Orihime och Altair Hikoboshi.

Tanabata firas 7/7.

Träsnitt som föreställer Tanabata-festivalen i Edo. Av Hiroshige, 1852 (Bild från Wikipedia)