Etikett: Tornedalen

Publicerat den

Asparnas sång

Tornedalens flagga, Meänflaku, vajar i vinden den 15 juli då Tornedalingarnas dag firas. Så gör också asparna.

Aspen är Ulrika Nygårds favoritträd.

– På tre olika platser i Norrbotten finns ”mina” aspar, berättar Ulrika. Den första fanns i Peräjävaara, och stod på en äng invid Torneälven så robust och pålitlig. De andra asparna finns på Erkheikkibacken nära mitt barndomshem. Även de majestätiska och trygga med ett vackert ljud då vinden kommer. Den tredje platsen med aspar är mitt eget hem i Selet. Här har vi två höga aspar som vakar över gården, det känns tryggt. Under sommaren bär de en hängmatta under sig där man kan ligga och njuta av bladverket och det vackra ljudet från löven.

Selet ligger mellan Luleå och Boden invid Alån. Ett sele är en benämning på en plats där vattnet rinner stilla och långsamt.

ASP Populus tremula

Asp finns i hela Sverige upp till trädgränsen och är ett av våra vanligaste lövträd. Den känns igen på sina darrande blad. Bladen darrar därför att bladskaftet är platt. Plocka ett asplöv och se hur det rör sig! Aspen får starka, vackra höstfärger. Aspen förökar sig lätt med rotskott. Många djur och insekter vill gärna bo i aspar och dess mjuka trä gör den populär hos hackspettar.

Asp används som massaved men också till tändstickor.

Publicerat den

Dopp i kopp med färskpotatis

Dopp i kopp är en maträtt som ofta görs i Tornedalen så här års. Den består av färsk, kokt potatis, helst mandelpotatis, och smält smör med hackad lök i. Det är vanligt med någon typ av fisk som tillbehör. Marianne och KG Söderholm brukade ha Dopp i kopp på menyn när de drev Seskarö Värdshus och behövde ofta instruera gäster från sydligare delar av landet hur rätten skulle ätas. Smörsåsen serveras i små koppar där man doppar ner sin potatis.

Dopp i kopp-premiären sammanfaller traditionellt med höbärgningen i Tornedalen. Då är den tidiga potatisen tillräckligt stor för att börja ätas. Eftersom mandelpotatisen, Tornedalens favorit, växer långsamt, får runda mer snabbväxande potatissorter användas till sommarens första dopp.

Marianne som ätit dopp i kopp sedan barndomen i nedre Tornedalen berättar ”I smörsåsen hällde vi i lite av potatisspadet, det drygade ut såsen och gav den lite sälta. I slutet av måltiden var jag noggrann med att fånga upp allt av den goda smörsåsen. Det bästa tricket var att mosa ner potatisen i koppen för att ta till vara allt. Det hände också att jag tog knäckebröd och blötte det i smörsåsen. Än i dag har jag en kaffekopp utan öra i skåpet. När min dotter såg den utbrast hon ”Men mamma vad ska du med den till, den är ju trasig”, men den är bra att ha till Dopp i kopp. Jag är van från förr att ta till vara på allt som går att använda på något sätt.”

KG växte upp i en fiskarfamilj på Seskarö i Haparanda skärgård. ”Tidigt fick jag vara med och laga mat till fiskarlaget. Vi åt ofta Dopp i kopp och eftersom vi hade gott om fisk ingick alltid fisk, oftast kokt, när vi åt Dopp i kopp. Och vi hällde i lite av fiskspadet i såsen för att få sälta och dryga ut den.”

Grundrecept

Kokt potatis

Smält smör med hackad lök som serveras i kopp.

Receptet kan varieras med till exempel dill, gräslök och potatisspad i smörsåsen. Du kan också prova att doppa en morot eller någon annan trevlig färsk eller kokt grönsak i smörsåsen.

Kär maträtt har många namn

Här är några mer eller mindre vanliga namn för dopp i kopp på meänkieli: kuppisoosi, kuppikaste , kastepottu, kastiainen, toppikoppi, voikuppi, pottuvoi.

 

Andra bra Dopp i kopp-ord: kopp=kuppi, smör=voi, potatis=pottu

Publicerat den

Kvänfolkens dag 16 mars

Idag den 16 mars firas kvänfolkens dag av kväner i både Sverige och i Norge. Vi talade med Gertrud Monlund, själv kvän boende i Kuttainen, en by i Lappland, 23 mil norr om polcirkeln.

Men, vilka är egentligen kvänerna?
– Kvänerna ja, hur ska man förklara det på bästa sätt… Vi är en folkgrupp som till största delen bor i Tornedalen och Malmfältskommunerna, eller lannanmaa som vi kallar det på vårt språk. En gång i tiden kallades hela detta område för Kvänland. Kvänerna nämns redan på 800-talet e. Kr. Den som talade mycket om kvänerna var Ottar, i Ottars berättelse. Ottar var en hövding som bodde på norska kusten. Han gjorde resor över Skandinavien, och beskriver för Kung Alfred den store om folkgrupperna som levde i Skandinavien, och där nämner han bland annat kväner och Kvänland. Kvänernas historia har det tyvärr inte forskats så mycket i, även om det har kommit mer forskning den sista tiden. Kväner idag är de som oftast går under beteckningen tornedalingar och lantalaiset. Tornedalingarna bor i Tornedalen och talar meänkieli, och vi som bor i Malmfälten kallar oss för lantalaiset och vi kallar vårt språk oftast för lannankieli, eller byfinska, eller meijänkieli. Men det är alla olika dialekter av samma finsk-ugriska språk. I Norge kallar kvänerna sitt språk oftast för kvensk.
Kvänerna skiljer sig från svenskarna, inte bara när det gäller språket och kulturen, utan också i det att kväner inte var nybyggare, utan fast boende i Nordkalotten. Vi anser ju att vi är en ursprungsbefolkning.

Det finns ju en grupp i norra Norge som också kallas kväner, som är en av Norges nationella minoriteter. Är det samma grupp man talar om?

– Absolut samma grupp och folk. Vi är ett folk som har bott på hela Nordkalotten. Alltså i norra Sverige, norra Norge, norra Finland och nordvästra Ryssland, på till exempel Kolahalvön. Överallt i dessa områden bodde kväner. Och bor än idag. Met olema. Vi är.

Varför firas Kvänfolkens dag?

– Det var 2013 som kvänerna i både Sverige och Norge beslutade sig för att införa flaggdag den 16 mars och benämna sin dag för kvänfolkets dag. Motiveringen till att det blev just den 16 mars var den överenskommelsen i Tälge Hus år 1328, som Sverige garanterade bikarlarna, kvänernas ättlingar, rikets norra delar att fritt bebo och bruka. Avtalet fastställdes den 16 Mars 1340 av Magnus Eriksson.

Hur firar ni kvänfolkets dag?
– I Sverige uppmärksammar vi den mest med föreläsningar, lite fika och sådant, men i Norge är det mer festligt. Dagen uppmärksammas mest i Kiruna, så blir det naturligt eftersom det är så många i Kiruna-området som är med i Kvänlandsförbundet. Men det förekommer firande även på flera andra håll. Utanför Kiruna stadshus hissar man sedan 2013 även kvänernas flagga.

I år har vi har bokat folkets hus i Kiruna. Författaren Curt Persson kommer och talar. Han har skrivit en bok som heter På disponentens tid, som ju är väldigt intressant för oss, eftersom han skriver om just lantalaiset/kväner. Han nämner bland annat de oförrätter som har begåtts, till exempel det att man mätte kvänernas skallar och grävde upp gravar och kranier. Det tycker vi är viktigt att uppmärksamma, hur svenska staten ville undersöka folket här uppe, för att kunna kategorisera oss som sämre människor för att på så vis höja upp svenskarna som ett renrasigt folk. De var inte långt ifrån nazism. På våra program är det alltid mycket frågor och diskussioner. Och så kaffe och fika såklart.

Blir det kaffeost till fikat?
– Vi har haft kaffeost varje år! Men kan du tänka dig, i år hade jag glömt att beställa det! Vilken tur att du påminde mig!