Jilanis dödsdag

Firandet av olika sufihelgon duggar tätt i december. Artonde och nittonde december firas sufishejken AbdulQadir Jilanis (Gilani, Geylani) dödsdag. Dagen kallas lite olika beroende på språk. På arabiska brukar man kalla dagen Urs al Jilani, i Sydostasien är dagen känd som Giyarwee Shareef. Jilanis dödsdag uppmärksammas på ett flertal orter i Sverige, främst bland kurder, somalier och bland muslimer från Pakistan, men traditionen återfinns nästan över hela den islamiska världen. Firandet av Jilanis dödsdag kan ibland samla flera tusen individer, t ex i församlingar i Göteborg.

Jilani föddes i månaden Ramadan 1047 e. Kr i provinsen Gilan i nuvarande Iran. Han levde dock större delen av sitt liv i Iraks huvudstad Bagdad där han verkade som andlig ledare (sufishejk) och lärare i fiqh (islamisk rättslära) fram till sin död. Hans helgongrav ligger i centrala Bagdad och besöks framförallt på just hans dödsdag. När terrororganisationen IS/Daesh avancerade i Irak för några år sedan var det många som befarade att hans moské och grav skulle förstöras av IS som inte tolererade varken Jilanis följare eller praktiserandet av besök vid helgongravar. Men både moskén och graven finns kvar än idag.

Förutom att Jilani var en av de största sufishejkerna var han också en viktig rättslärd i den sunnitiska lagskolan hanbali. En av världens största sufiordnar, Qadiriyyah, har tagit sitt namn efter honom.

Här är ett klipp på människor som besöker AbdulQadir Jilanis moské i Baghdad och deltar i firandet av hans dödsdag: https://youtu.be/6vo6Ip3WiRw

På bilden syns AbdulQadir Jilanis moské i Bagdad.

Shab-i Aruz

Natten den 17 december infaller Shab-i Aruz (Şebi arus), högtidlighållandet av poeten och sufishejken Mawlana Jalal uddin Rumis död (1273). I Sverige och i västvärlden är han mest känd som Rumi.
Shab-i Aruz är persiska och kan översättas som Bröllopsnatten. Natten för hans bortgång kallas så eftersom man inom sufisk tradition tänker sig att sufihelgonen (waliullah) vid sin fysiska död uppgår i Gud. Detta uppgående liknar man vid en bröllopsnatt. Från hela världen vallfärdar människor den 17:e december till hans grav i Konya i Turkiet, men över hela världen, och på flera håll i Sverige, samlas muslimer och minns Rumi genom att läsa hans poesi och berättelser ur hans liv. I synnerhet är det den sufiska orden Mesnevi som mest av allt kopplas samman med Rumi. Orden sägs vara grundad av elever till Rumi och är kända för sina karakteristiska vita kläder och virvlande dans som en form av gudsåminnelse (arabiska: dhikrullah). Orden kallas därför ibland för de virvlande dervischerna.
Rumis poesi har influerat flera svenskspråkiga författare som t ex Hjalmar Gullberg, Ingemar Leckius, Jila Mossaed, Kurt Almqvist, Gunnar Ekelöf, Eric von Post och Willy Kyrklund