Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Årstiderna på olika språk i 2019 års almanacka

På varje kalenderuppslag i Mångkulturella almanackan 2019 finns ord för årstidernas namn. Det kan finnas fler rätta svar än detta eftersom samma ord kan finnas i flera språk.

JANUARI

Kurdiska/kurmanji/sorani

Turkiska

Franska

Ryska

Amarinja

 

FEBRUARI

Arabiska

Dari

Kinesiska

Kroatiska

 

MARS

Finska

Nordsamiska

Kurdiska, sorani

Kurdiska , sorani

 

APRIL

Arabiska

Franska

Amarinja

Nordsamiska

 

MAJ

Engelska

Jiddisch

Quechua

 

JUNI

Turkiska

Somaliska

Kinesiska

Quechua

 

 

JULI

Jiddish

Thai

Nederländska

Kroatiska

 

AUGUSTI

Jiddish

Uzbekiska

Finska/meänkieli

Kurdiska/kurmanji

Arabiska

 

SEPTEMBER

Nordsamiska

Quechua

Arabiska

Nederländska

 

OKTOBER

Nordsamiska

Amarinja

Norska/danska

Turkiska

 

NOVEMBER

Kurmanji

Somaliska

Uzbekiska

Tamil

Kroatiska

 

DECEMBER

Spanska

Meänkieli/finska

Uzbekiska

 

Meänkieli 30 år

Meänkieli som språk firar idag 30 år.

Idag är det nämligen 30 år sedan som ett möte tillkallades i Pajala Folkets hus där man förklarade meänkieli som ett eget språk.

Sedan två år tillbaka firar man därför detta historiska möte som Meänkielidagen. Idag i Pajala kan den som är intresserad besöka ett flertal arrangemang och lyssna på föredrag om språkets framtid på både meänkieli och svenska. Se programmet nedan.

Vi frågade Bengt Pohjanen om han ville tipsa oss om några ord och fraser som han tyckte vore bra för icke-meänkielitalande att lära sig:

Sopimuskamari (Gränsens tredje rum): det gränslösa rummet som bara finns vid en gräns

Ummikko= en person som inte kan meänkieli

Mitäs kuuluu?=Hur mår du? (Ordagrant betyder frasen faktiskt ”Vad hörs?”)

Käy kylässä! = Kom och hälsa på!

Luutalukku = kvastlås (Man låste aldrig dörren utan ställde en kvast mot dörren så att folk skulle se att man inte var hemma)

 

Trygg och fri genom språket

Våga studera

Lördagen 26 september är det Europeiska språkdagen. Tanken med den är att lyfta fram den språkliga mångfalden i Europa. På EU-kommissionens hemsida finns den här beskrivningen:

  • Över 200 europeiska språk
  • 24 officiella EU-språk
  • Cirka 60 regionala språk och minoritetsspråk
  • Många språk som talas i andra delar av världen

Mångkulturella almanackan började veckan med att besöka Botkyrka folkhögskola. Där mötte vi en grupp som läste allmän kurs, gymnasial nivå. De tankar som studenterna i den gruppen uttryckte bekräftar det som Skolverket skriver på sin hemsida apropå Språkdagen, att språk och språkinlärning är viktigt, intressant och roligt. Såhär säger sju kvinnor om att tala och lära sig språk.

– Språket för mig är en – ny värld. Mitt första ord på svenska var tack. (Guzal Ismailova)

– För mig är språk ett verktyg för kommunikation och förändring i vardagslivet. Jag är glad att jag pratar både dari och svenska. Jag lärde mig en massa från svenska språket. (Farida Wassel)

– Språk är jätteviktigt. När man kan språket så kan man vara i sällskap med andra. Man kan beskriva sina egna problem och man kan försöka förstå andra. (Hatun Tastekin)

– Det finns forskning som säger att foster lär sig språket innan de föds. De lyssnar till sin mammas röst. När barnen börjar prata kan de uttrycka vad de behöver och vad de känner. Språket är en viktig sak i människors liv. (NN)

– Språket är en nyckel i mitt liv. Det påverkar mycket hur man kan leva. Om man lär sig språk kan man få bra kontakt med alla människor. Mitt modersmål är persiska men jag kan prata svenska och lite engelska. Jag pratar mest svenska därför att jag bor i Sverige och jag har kontakt med svenskarna. (Mansooreh Bagheri)

– När man lär sig ett nytt språk så är det som att gå in i en ny värld, det är mycket intressant. Och när man kan tala och förstå människor omkring sig kan man känna sig trygg och fri. (Doaa Al-Abboodi)

– Språk för mig handlar om att förstå och att bli förstådd. Det är vägen mot en relation. Att kunna tala flera språk är både kul och intressant. Jag och alla mina släktingar pratar kurdiska, men vi kan inte skriva det. Kurdiska är inte ett officiellt språk i Turkiet. Förut var det förbjudet att prata kurdiska i skolan, där lärde vi oss turkiska. 2009 flyttade jag i Norge, där fick jag också lära mig ett fint språk. Nu kan jag lite engelska och svenska också. Det är mycket roligt att lära sig ett nytt språk men man måste anstränga sig mycket. Jag skulle vilja kunna perfekt engelska för att kunna kommunicera med hela världen. (Rukiye Aydilek)

Vad säger man om kattens jamande på olika språk? Svaret hittar du tillsammans med mer fakta och kul om språk på Europarådets sida http://edl.ecml.at/LanguageFun/tabid/1516/Default.aspx

Och här kommer en annan länk, ett EU-finansierat projekt, med information om 28 språk i Europa http://lingvo.info/sv/lingvopedia