Aygül betyder månros

Månen och månskenet har inspirerat till vackra namn. I Mångkulturella almanackans egen namnlängd finns några sådana i början av året. Det finns många fler, förmodligen tusentals. Aygül Kabaca i Stockholm har ett sådant.

Vad betyder ditt namn?
Aygül betyder månros. Namnet är turkiskt, och på turkiska heter måne ”ay” och ros heter ”gül”. Vad just ”månros” är kan väl diskuteras, men några tolkningar som jag gjort genom åren är att det är en ros som i natten lyses upp i månens sken; kanske en särskild sorts ros som trivs i månens skymningsljus; eller kanske ligger fokus på just månens sken och att det ger ifrån sig ett skimrande ljus i natten som påminner om färgen av en ros, eller doften av en ros om det gick att se dofter…

När fick du veta vad det betyder?
Det har jag vetat så länge jag kan minnas. När jag var bebis gick det ganska lång tid innan familjen bestämde mitt namn, eftersom mamma och baba och mina äldre syskon hade svårt att enas. De hade så många vackra förslag att välja bland, och det skulle gärna passa bra ihop med mina syskons namn som också har kopplingar till månen och naturen. Namn var viktigt när jag var liten, de hjälpte oss att förstå vår släkt och historia.

Tycker du om ditt namn?
Jag tycker verkligen om mitt namn. Jag tycker också om mitt andra förnamn; Lale. Det betyder ”tulpan” på turkiska. Mitt namn är en betydelsefull del av mig. Aygül, det är verkligen jag. Jag känner en stark koppling med mitt namn och identifierar mig, på något vis, även med betydelsen – jag har alltid varit en månros!

Fler namn inspirerade av månen

Aynur turkiska månsken

Badrani swahili fullmåne

Duanphen thai fullmåne

Kuu finska måne

Luna spanska, italienska måne

Mahdocht persiska månens dotter

Mahina hawaiiska måne. Mahina är mångudinna

Mahtab persiska månsken.

Meztli nahuatl måne.

Måne Måne var i nordisk mytologi son till Mundilfare och Natt, bror till Sol

Quilla quechua måne.

Selini grekiska måne. Selini/Selene är mångudinna

Tametzona nahuatl månljus

Solen i norr

I samisk och finsk förkristen religion spelar solen en viktig roll. Solen beskrivs omväxlande som far eller mor. Den samiske författaren Nils-Aslak Valkeapääs mest kända bok är Beaivi, ähchazhan som på svenska blir ”Solen, min far”. I östfinska dialekter heter solen ižä päivänä, vilket kan översättas till pappa-sol.

Samisk solsymbol

 

Solen, beaivi, förekommer ofta målad mitt på samiska trummor. I den samiska flaggan finns en cirkel som symboliserar både solen och månen. I det finska nationaleposet Kalevala (som har en egen dag den 28 februari) finns den kvinnliga solguden Päivätär, som rår över ljuset och livet.

Att solen spelar en central roll i religiösa traditioner norr om polcirkeln är inte svårt att förstå. Under vinterperioden når solen inte ens horisonten, på sommaren lyser den dygnet runt. I Tornedalen förekom det fram till första delen av 1900-talet att handtag, dörrar och ingångar smordes in i smör som offrades till solen, som smälte i solskenet.

Midnattssol sett från Luossavaara i Kiruna. Bild från Wikipedia.

BESLÄKTADE ORD OCH SPRÅK

Meänkieli är släkt med finska och samiska och tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.
I samiska, finska och meänkieli finns därför många ord som liknar varandra och ibland betyder samma sak, eller nästan samma sak. När språk är släkt med varandra är det oftast ord som har med naturen, människokroppen och pronomen som liknar varandra.
På finska och meänkieli heter ordet för dag päivä, det är likt det nordsamiska ordet beaivi, som betyder både dag och sol. Sol på finska och meänkieli är istället aurinko.
Samiska, finska och meänkieli är tre av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. De övriga två är jiddisch och romska.

Pedagogiska pärlor för sommaren 2021

Juni, juli, augusti. Här är sommarpärlor! Såväl solen som månen som stjärnorna finns med. Solpyssel och samtal om ditt eget namn och månaders namn kan vara sysselsättning hemma eller i verksamheter. Kanske en regnig dag, eller i skuggan av ett träd.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mot växtblindhet på Biologiska mångfaldens dag

Maskros på svenska, latin, finska, sorani och arabiska i Tumba våren 2020. Foto Andreas Ali Jonasson.

FN-dagen Internationella dagen för biologisk mångfald uppmärksammas varje år 22 maj. Dagen är till för att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga.

Alla växter är viktiga. Inte minst för pollinerarna. Men också för oss. När vi lär oss namnen på växterna ser vi dem tydligare och får en relation till dem. Lite som när vi får veta namnet på en person vi lär känna. Kan vi inte växtens namn, är den bara ett anonymt ogräs. Då kan man tala om växtblindhet.

Begreppet växtblindhet myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. På engelska heter den Plantblindness.

Att skriva ut växters namn på trottoarer och gångvägar med gatukritor är ett roligt sätt att sprida kunskap om det som växer. Och bidrar till att bota växtblindheten! Vi hade det med i Pedagogiska pärlor för juni 2020 (Världsmiljödagen).

 #morethanweeds & #intebaraogräs

Besök Biologiska mångfaldens dags sida.

Pedagogiska pärlor för februari 2021

Vi går mot ljusare tider men i februari är kvällarna fortfarande ganska mörka. Vi passar på att göra islyktor och pratar om ånger och förlåtelse. Vi läser om rymdkvinnor och lär oss hälsningsfraser på olika språk av varandra.

Bild på pdf

Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2021 som pdf!

 

 

 

 

 


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för juni och juli 2020

Det finns biologisk mångfald överallt; uppmärksamma växterna i ert närområde och ge dem den respekt de förtjänar. Pynta dina nycklar med regnbågsfärger trots att sommarens festivaler är inställda. Här är pedagogiska tips för både juni och juli.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni & juli 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Resandefolkets dag 29 september

De svenska resanderomerna har en lång historia. Det var den 29 september 1512 som en viss Herr Antonius med följe red in i Stockholm, vilket är den första notering om romers närvaro i Sverige som finns. I Stockholms tänkebok — protokoll över rådets sammanträden — från 1512 nämns ett besök av en grupp romer. “Greve” Antonius resandegrupp kommer från “Lilla Egypten” och får husrum i Sankt Lars gillestuga. Läs mer om detta hos Stockholms stadsarkiv!

Ättlingar till denna första resandegrupp kallas idag för resandefolket eller resanderomer. Det språk de tog med sig räknas som en dialekt av romani och talas fortfarande av vissa familjer, även om antalet idag är få. Sedan år 2000 är svensk romani, tillsammans med de andra dialekterna av romani chib, officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Resandefolket har genom historien fått utstå många övergrepp. Hela bostadsområden har blivit nedbrända och ända in på 1970-talet utsattes resanderomer för tvångssteriliseringar. Hör P3-dokumentär om Jönköpingskravallerna 1948 här!

Av historiska skäl har många därför hemlighållit sin resandebakgrund, inte velat berätta att de talar romani och bara använt språket i hemmet.

Något som skiljer svensk romani från de andra dialekterna är att den till stor del har övertagit svensk grammatik. Men den har ett eget ordförråd, med många ord som kan spåras så långt bort som till Indien. Också svenska språket har påverkats av romani.


Årstiderna på svensk romani:

Nava – vår
Nijall – sommar
Tamla – höst
Venn  – vinter

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Årstiderna på olika språk i 2019 års almanacka

På varje kalenderuppslag i Mångkulturella almanackan 2019 finns ord för årstidernas namn. Det kan finnas fler rätta svar än detta eftersom samma ord kan finnas i flera språk.

JANUARI

Kurdiska/kurmanji/sorani

Turkiska

Franska

Ryska

Amarinja

 

FEBRUARI

Arabiska

Dari

Kinesiska

Kroatiska

 

MARS

Finska

Nordsamiska

Kurdiska, sorani

Kurdiska , sorani

 

APRIL

Arabiska

Franska

Amarinja

Nordsamiska

 

MAJ

Engelska

Jiddisch

Quechua

 

JUNI

Turkiska

Somaliska

Kinesiska

Quechua

 

 

JULI

Jiddish

Thai

Nederländska

Kroatiska

 

AUGUSTI

Jiddish

Uzbekiska

Finska/meänkieli

Kurdiska/kurmanji

Arabiska

 

SEPTEMBER

Nordsamiska

Quechua

Arabiska

Nederländska

 

OKTOBER

Nordsamiska

Amarinja

Norska/danska

Turkiska

 

NOVEMBER

Kurmanji

Somaliska

Uzbekiska

Tamil

Kroatiska

 

DECEMBER

Spanska

Meänkieli/finska

Uzbekiska

 

Meänkieli 30 år

Meänkieli som språk firar idag 30 år.

Idag är det nämligen 30 år sedan som ett möte tillkallades i Pajala Folkets hus där man förklarade meänkieli som ett eget språk.

Sedan två år tillbaka firar man därför detta historiska möte som Meänkielidagen. Idag i Pajala kan den som är intresserad besöka ett flertal arrangemang och lyssna på föredrag om språkets framtid på både meänkieli och svenska. Se programmet nedan.

Vi frågade Bengt Pohjanen om han ville tipsa oss om några ord och fraser som han tyckte vore bra för icke-meänkielitalande att lära sig:

Sopimuskamari (Gränsens tredje rum): det gränslösa rummet som bara finns vid en gräns

Ummikko= en person som inte kan meänkieli

Mitäs kuuluu?=Hur mår du? (Ordagrant betyder frasen faktiskt ”Vad hörs?”)

Käy kylässä! = Kom och hälsa på!

Luutalukku = kvastlås (Man låste aldrig dörren utan ställde en kvast mot dörren så att folk skulle se att man inte var hemma)