Pedagogiska pärlor för juni och juli 2020

Det finns biologisk mångfald överallt; uppmärksamma växterna i ert närområde och ge dem den respekt de förtjänar. Pynta dina nycklar med regnbågsfärger trots att sommarens festivaler är inställda. Här är pedagogiska tips för både juni och juli.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni & juli 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för december

Året går mot sitt slut. Här är årets sista exemplar av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor. Mys, pyssla och ge dig själv ett nobelpris!

Bild på materialet

:: Hämta Pedagogiska pärlor för december 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för november

Många tycker att november kan kännas mörk och tråkig. Vänta inte på decembers stearinljus utan tänd lyktor inspirerade av den thailändska högtiden Loi Krathong och skapa mysiga måltidssamtal inspirerade av Thanksgivings tacksamhets-runda vid matbordet.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för november 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Resandefolkets dag 29 september

De svenska resanderomerna har en lång historia. Det var den 29 september 1512 som en viss Herr Antonius med följe red in i Stockholm, vilket är den första notering om romers närvaro i Sverige som finns. I Stockholms tänkebok — protokoll över rådets sammanträden — från 1512 nämns ett besök av en grupp romer. “Greve” Antonius resandegrupp kommer från “Lilla Egypten” och får husrum i Sankt Lars gillestuga. Läs mer om detta hos Stockholms stadsarkiv!

Ättlingar till denna första resandegrupp kallas idag för resandefolket eller resanderomer. Det språk de tog med sig räknas som en dialekt av romani och talas fortfarande av vissa familjer, även om antalet idag är få. Sedan år 2000 är svensk romani, tillsammans med de andra dialekterna av romani chib, officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Resandefolket har genom historien fått utstå många övergrepp. Hela bostadsområden har blivit nedbrända och ända in på 1970-talet utsattes resanderomer för tvångssteriliseringar. Hör P3-dokumentär om Jönköpingskravallerna 1948 här!

Av historiska skäl har många därför hemlighållit sin resandebakgrund, inte velat berätta att de talar romani och bara använt språket i hemmet.

Något som skiljer svensk romani från de andra dialekterna är att den till stor del har övertagit svensk grammatik. Men den har ett eget ordförråd, med många ord som kan spåras så långt bort som till Indien. Också svenska språket har påverkats av romani.


Årstiderna på svensk romani:

Nava – vår
Nijall – sommar
Tamla – höst
Venn  – vinter

Pedagogiska pärlor för september

empanadas på plåt

I september månads Pedagogiska pärlor tipsar vi om kulturarvsaktiviteter och utmanar dig att jämföra din översättningsförmåga med google translate. Vi delar med oss av ett smarrigt recept på Empanadas de queso som passar att göra till Chiles nationaldag den 18 september. Mat är temat för Mångkulturella almanackan 2020 som går att förbeställa från slutet av september.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för september 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Årstiderna på olika språk i 2019 års almanacka

På varje kalenderuppslag i Mångkulturella almanackan 2019 finns ord för årstidernas namn. Det kan finnas fler rätta svar än detta eftersom samma ord kan finnas i flera språk.

JANUARI

Kurdiska/kurmanji/sorani

Turkiska

Franska

Ryska

Amarinja

 

FEBRUARI

Arabiska

Dari

Kinesiska

Kroatiska

 

MARS

Finska

Nordsamiska

Kurdiska, sorani

Kurdiska , sorani

 

APRIL

Arabiska

Franska

Amarinja

Nordsamiska

 

MAJ

Engelska

Jiddisch

Quechua

 

JUNI

Turkiska

Somaliska

Kinesiska

Quechua

 

 

JULI

Jiddish

Thai

Nederländska

Kroatiska

 

AUGUSTI

Jiddish

Uzbekiska

Finska/meänkieli

Kurdiska/kurmanji

Arabiska

 

SEPTEMBER

Nordsamiska

Quechua

Arabiska

Nederländska

 

OKTOBER

Nordsamiska

Amarinja

Norska/danska

Turkiska

 

NOVEMBER

Kurmanji

Somaliska

Uzbekiska

Tamil

Kroatiska

 

DECEMBER

Spanska

Meänkieli/finska

Uzbekiska

 

Snart kommer Mångkulturella almanackan för 2019

Från 12 oktober kan du beställa i vår webbshop. Den 26 oktober släpps den. (Vi har fest då på Mångkulturellt centrum och du är bjuden! Håll utkik efter mer info om detta). Från slutet av oktober börjar vi skicka ut förhandsbeställda exemplar.

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme.
I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka?
Titta på vår hemsida när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Till format blir den som 2018. Priser och mängdrabatter blir också som 2018: En almanacka kostar 135 kr, mängdrabatt vid köp av fler än tio: 120 kr styck. Vid mycket stora beställningar ger vi mer rabatt.

Den finns också att köpa från olika återförsäljare.

Bild ur temat för januari, alef. Bild Irene Thisner.

Meänkieli 30 år

Meänkieli som språk firar idag 30 år.

Idag är det nämligen 30 år sedan som ett möte tillkallades i Pajala Folkets hus där man förklarade meänkieli som ett eget språk.

Sedan två år tillbaka firar man därför detta historiska möte som Meänkielidagen. Idag i Pajala kan den som är intresserad besöka ett flertal arrangemang och lyssna på föredrag om språkets framtid på både meänkieli och svenska. Se programmet nedan.

Vi frågade Bengt Pohjanen om han ville tipsa oss om några ord och fraser som han tyckte vore bra för icke-meänkielitalande att lära sig:

Sopimuskamari (Gränsens tredje rum): det gränslösa rummet som bara finns vid en gräns

Ummikko= en person som inte kan meänkieli

Mitäs kuuluu?=Hur mår du? (Ordagrant betyder frasen faktiskt ”Vad hörs?”)

Käy kylässä! = Kom och hälsa på!

Luutalukku = kvastlås (Man låste aldrig dörren utan ställde en kvast mot dörren så att folk skulle se att man inte var hemma)