Solen i norr

I samisk och finsk förkristen religion spelar solen en viktig roll. Solen beskrivs omväxlande som far eller mor. Den samiske författaren Nils-Aslak Valkeapääs mest kända bok är Beaivi, ähchazhan som på svenska blir ”Solen, min far”. I östfinska dialekter heter solen ižä päivänä, vilket kan översättas till pappa-sol.

Samisk solsymbol

 

Solen, beaivi, förekommer ofta målad mitt på samiska trummor. I den samiska flaggan finns en cirkel som symboliserar både solen och månen. I det finska nationaleposet Kalevala (som har en egen dag den 28 februari) finns den kvinnliga solguden Päivätär, som rår över ljuset och livet.

Att solen spelar en central roll i religiösa traditioner norr om polcirkeln är inte svårt att förstå. Under vinterperioden når solen inte ens horisonten, på sommaren lyser den dygnet runt. I Tornedalen förekom det fram till första delen av 1900-talet att handtag, dörrar och ingångar smordes in i smör som offrades till solen, som smälte i solskenet.

Midnattssol sett från Luossavaara i Kiruna. Bild från Wikipedia.

BESLÄKTADE ORD OCH SPRÅK

Meänkieli är släkt med finska och samiska och tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.
I samiska, finska och meänkieli finns därför många ord som liknar varandra och ibland betyder samma sak, eller nästan samma sak. När språk är släkt med varandra är det oftast ord som har med naturen, människokroppen och pronomen som liknar varandra.
På finska och meänkieli heter ordet för dag päivä, det är likt det nordsamiska ordet beaivi, som betyder både dag och sol. Sol på finska och meänkieli är istället aurinko.
Samiska, finska och meänkieli är tre av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. De övriga två är jiddisch och romska.

Pedagogiska pärlor för sommaren 2021

Juni, juli, augusti. Här är sommarpärlor! Såväl solen som månen som stjärnorna finns med. Solpyssel och samtal om ditt eget namn och månaders namn kan vara sysselsättning hemma eller i verksamheter. Kanske en regnig dag, eller i skuggan av ett träd.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mot växtblindhet på Biologiska mångfaldens dag

Maskros på svenska, latin, finska, sorani och arabiska i Tumba våren 2020. Foto Andreas Ali Jonasson.

FN-dagen Internationella dagen för biologisk mångfald uppmärksammas varje år 22 maj. Dagen är till för att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga.

Alla växter är viktiga. Inte minst för pollinerarna. Men också för oss. När vi lär oss namnen på växterna ser vi dem tydligare och får en relation till dem. Lite som när vi får veta namnet på en person vi lär känna. Kan vi inte växtens namn, är den bara ett anonymt ogräs. Då kan man tala om växtblindhet.

Begreppet växtblindhet myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. På engelska heter den Plantblindness.

Att skriva ut växters namn på trottoarer och gångvägar med gatukritor är ett roligt sätt att sprida kunskap om det som växer. Och bidrar till att bota växtblindheten! Vi hade det med i Pedagogiska pärlor för juni 2020 (Världsmiljödagen).

 #morethanweeds & #intebaraogräs

Besök Biologiska mångfaldens dags sida.

Pedagogiska pärlor för februari 2021

Vi går mot ljusare tider men i februari är kvällarna fortfarande ganska mörka. Vi passar på att göra islyktor och pratar om ånger och förlåtelse. Vi läser om rymdkvinnor och lär oss hälsningsfraser på olika språk av varandra.

Bild på pdf

Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2021 som pdf!

 

 

 

 

 


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för juni och juli 2020

Det finns biologisk mångfald överallt; uppmärksamma växterna i ert närområde och ge dem den respekt de förtjänar. Pynta dina nycklar med regnbågsfärger trots att sommarens festivaler är inställda. Här är pedagogiska tips för både juni och juli.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni & juli 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Resandefolkets dag 29 september

De svenska resanderomerna har en lång historia. Det var den 29 september 1512 som en viss Herr Antonius med följe red in i Stockholm, vilket är den första notering om romers närvaro i Sverige som finns. I Stockholms tänkebok — protokoll över rådets sammanträden — från 1512 nämns ett besök av en grupp romer. “Greve” Antonius resandegrupp kommer från “Lilla Egypten” och får husrum i Sankt Lars gillestuga. Läs mer om detta hos Stockholms stadsarkiv!

Ättlingar till denna första resandegrupp kallas idag för resandefolket eller resanderomer. Det språk de tog med sig räknas som en dialekt av romani och talas fortfarande av vissa familjer, även om antalet idag är få. Sedan år 2000 är svensk romani, tillsammans med de andra dialekterna av romani chib, officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Resandefolket har genom historien fått utstå många övergrepp. Hela bostadsområden har blivit nedbrända och ända in på 1970-talet utsattes resanderomer för tvångssteriliseringar. Hör P3-dokumentär om Jönköpingskravallerna 1948 här!

Av historiska skäl har många därför hemlighållit sin resandebakgrund, inte velat berätta att de talar romani och bara använt språket i hemmet.

Något som skiljer svensk romani från de andra dialekterna är att den till stor del har övertagit svensk grammatik. Men den har ett eget ordförråd, med många ord som kan spåras så långt bort som till Indien. Också svenska språket har påverkats av romani.


Årstiderna på svensk romani:

Nava – vår
Nijall – sommar
Tamla – höst
Venn  – vinter

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Årstiderna på olika språk i 2019 års almanacka

På varje kalenderuppslag i Mångkulturella almanackan 2019 finns ord för årstidernas namn. Det kan finnas fler rätta svar än detta eftersom samma ord kan finnas i flera språk.

JANUARI

Kurdiska/kurmanji/sorani

Turkiska

Franska

Ryska

Amarinja

 

FEBRUARI

Arabiska

Dari

Kinesiska

Kroatiska

 

MARS

Finska

Nordsamiska

Kurdiska, sorani

Kurdiska , sorani

 

APRIL

Arabiska

Franska

Amarinja

Nordsamiska

 

MAJ

Engelska

Jiddisch

Quechua

 

JUNI

Turkiska

Somaliska

Kinesiska

Quechua

 

 

JULI

Jiddish

Thai

Nederländska

Kroatiska

 

AUGUSTI

Jiddish

Uzbekiska

Finska/meänkieli

Kurdiska/kurmanji

Arabiska

 

SEPTEMBER

Nordsamiska

Quechua

Arabiska

Nederländska

 

OKTOBER

Nordsamiska

Amarinja

Norska/danska

Turkiska

 

NOVEMBER

Kurmanji

Somaliska

Uzbekiska

Tamil

Kroatiska

 

DECEMBER

Spanska

Meänkieli/finska

Uzbekiska

 

Meänkieli 30 år

Meänkieli som språk firar idag 30 år.

Idag är det nämligen 30 år sedan som ett möte tillkallades i Pajala Folkets hus där man förklarade meänkieli som ett eget språk.

Sedan två år tillbaka firar man därför detta historiska möte som Meänkielidagen. Idag i Pajala kan den som är intresserad besöka ett flertal arrangemang och lyssna på föredrag om språkets framtid på både meänkieli och svenska. Se programmet nedan.

Vi frågade Bengt Pohjanen om han ville tipsa oss om några ord och fraser som han tyckte vore bra för icke-meänkielitalande att lära sig:

Sopimuskamari (Gränsens tredje rum): det gränslösa rummet som bara finns vid en gräns

Ummikko= en person som inte kan meänkieli

Mitäs kuuluu?=Hur mår du? (Ordagrant betyder frasen faktiskt ”Vad hörs?”)

Käy kylässä! = Kom och hälsa på!

Luutalukku = kvastlås (Man låste aldrig dörren utan ställde en kvast mot dörren så att folk skulle se att man inte var hemma)

 

Trygg och fri genom språket

Våga studera

Lördagen 26 september är det Europeiska språkdagen. Tanken med den är att lyfta fram den språkliga mångfalden i Europa. På EU-kommissionens hemsida finns den här beskrivningen:

  • Över 200 europeiska språk
  • 24 officiella EU-språk
  • Cirka 60 regionala språk och minoritetsspråk
  • Många språk som talas i andra delar av världen

Mångkulturella almanackan började veckan med att besöka Botkyrka folkhögskola. Där mötte vi en grupp som läste allmän kurs, gymnasial nivå. De tankar som studenterna i den gruppen uttryckte bekräftar det som Skolverket skriver på sin hemsida apropå Språkdagen, att språk och språkinlärning är viktigt, intressant och roligt. Såhär säger sju kvinnor om att tala och lära sig språk.

– Språket för mig är en – ny värld. Mitt första ord på svenska var tack. (Guzal Ismailova)

– För mig är språk ett verktyg för kommunikation och förändring i vardagslivet. Jag är glad att jag pratar både dari och svenska. Jag lärde mig en massa från svenska språket. (Farida Wassel)

– Språk är jätteviktigt. När man kan språket så kan man vara i sällskap med andra. Man kan beskriva sina egna problem och man kan försöka förstå andra. (Hatun Tastekin)

– Det finns forskning som säger att foster lär sig språket innan de föds. De lyssnar till sin mammas röst. När barnen börjar prata kan de uttrycka vad de behöver och vad de känner. Språket är en viktig sak i människors liv. (NN)

– Språket är en nyckel i mitt liv. Det påverkar mycket hur man kan leva. Om man lär sig språk kan man få bra kontakt med alla människor. Mitt modersmål är persiska men jag kan prata svenska och lite engelska. Jag pratar mest svenska därför att jag bor i Sverige och jag har kontakt med svenskarna. (Mansooreh Bagheri)

– När man lär sig ett nytt språk så är det som att gå in i en ny värld, det är mycket intressant. Och när man kan tala och förstå människor omkring sig kan man känna sig trygg och fri. (Doaa Al-Abboodi)

– Språk för mig handlar om att förstå och att bli förstådd. Det är vägen mot en relation. Att kunna tala flera språk är både kul och intressant. Jag och alla mina släktingar pratar kurdiska, men vi kan inte skriva det. Kurdiska är inte ett officiellt språk i Turkiet. Förut var det förbjudet att prata kurdiska i skolan, där lärde vi oss turkiska. 2009 flyttade jag i Norge, där fick jag också lära mig ett fint språk. Nu kan jag lite engelska och svenska också. Det är mycket roligt att lära sig ett nytt språk men man måste anstränga sig mycket. Jag skulle vilja kunna perfekt engelska för att kunna kommunicera med hela världen. (Rukiye Aydilek)

Vad säger man om kattens jamande på olika språk? Svaret hittar du tillsammans med mer fakta och kul om språk på Europarådets sida http://edl.ecml.at/LanguageFun/tabid/1516/Default.aspx

Och här kommer en annan länk, ett EU-finansierat projekt, med information om 28 språk i Europa http://lingvo.info/sv/lingvopedia