Namn, erkännande, identitet – viktigt för alla barn

– Namn är så viktigt!

Shilan Kadir hörde av sig till Mångkulturella almanackan för att berätta för oss hur viktigt vårt arbete är. Klart vi blir glada.

– Jag tänkte bara wow när jag hörde talas om almanackan, säger Shilan när vi träffas på ett kafé i Huddinge centrum.

Shilan har två barn, Lara och Lava. De är inte nöjda med sina namn och det känns inte bra för Shilan. De är ledsna över att inte ha någon namnsdag. Lara och Lava är kurdiska namn. Shilan önskar att hon hade gett döttrarna flera namn så att de kunnat välja. Men det var inget hon tänkte på när de var små, man brukar inte ha flera namn bland kurder.

– Jag får dåligt samvete när mina barn inte är nöjda!

Nu har barnen sökt på sina namn i SCB:s namnstatistik och det kändes bra, då fick de se att det ändå finns ganska många i Sverige som heter som de. Shilan tror att Mångkulturella almanackans alternativa namnsdagar kan få stor betydelse för barn om vi bara kunde nå ut bättre, särskilt till skolor i områden där de bor mest svenskar. Där är det viktigt att se och bekräfta barn med annan bakgrund så att de känner sig trygga och inkluderade.

I Sverige finns över 380 000 olika namn i bruk. Vi tyckte att det behövdes variation i namnsdagarna, därför skapade vi vår egen namnlängd. Den hittar du här!
Följ med på en svindlande resa i den alternativa namnlängden. Den börjar bland universums stjärnor, dyker sedan ner i det vatten där livet på jorden en gång uppstod, och slutar med de egenskaper och känslor vi planterar i våra barn genom de namn vi ger dem.

2017 ändrades namnlagen så att det blir lättare att ta nya namn, även efternamn.

 


Det här är augusti månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

KÄR-dagen på Kärrtorps gymnasium

Traditioner är levande fenomen. De har i alla tider färgats och formats av nya sammanhang. Några kan skapas genom kreativitet, delaktighet och kring gemenskap, på så sätt kan man säga att vi kan skapa traditioner tillsammans genom oss själva. Ett exempel på en sådan tradition är KÄR-dagen som firas i mitten av maj varje år på Kärrtorps gymnasium.

– I år kommer Patrik Asplund och Dogge Doggelito och föreläser på temat ”Vi och dom”, sedan blir det grillning och musik på gården, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på skolan.

Som en del av temat kring de mänskliga rättigheterna anordnas, vid andra tidpunkter, föreläsningar som uppmärksammar Förintelsen tillsammans med Emerich Roth, som överlevde fångenskapen i Auschwitz under nazismen. Skolan anordnar även tre olika resor där elever åker till Auschwitz och besöker platsen som är ökänd för vad som utspelade sig där under andra världskriget.

Arbetet med de mänskliga rättigheterna är något som vi har gjort under flera år, så det kanske man kan kalla för en tradition berättar Elisabeth. De tar upp temat om mänskliga rättigheter och använder det i undervisningen inom flera ämnen.

– Det är på olika sätt i olika ämnen, jag har ju till exempel nyanlända. Förra året när jag jobbade med det fick de beskriva en människorättshjälte. Övningen handlade om att de fick berätta vad den personen hade gjort och försöka koppla ihop det med de mänskliga rättigheterna – vilken mänsklig rättighet var det som den här personen hade arbetat för?

KÄR-dagen är ett fint exempel på hur en tradition kan skapas utifrån gemenskap mellan elever och lärare tillsammans på Kärrtorps gymnasium i Stockholm, den är ett exempel på vad en tradition kan handla om. Kanske finns det någon liknande tradition på din skola, eller i närheten där du bor?

 

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Mångkulturella almanackan som hjälpmedel i likabehandlingsarbetet

Genom en sökning på Google visar det sig att 59 olika verksamheter använder sig av Mångkulturella almanackan i sina likabehandlingsplaner. De flesta av verksamheterna är förskolor och grundskolor upp till årskurs sex, men här finns även universitet.

Mångkulturella almanackan använd ofta av skolor och förskolor i deras aktiva, främjande arbetet för att motverka kränkande behandling inom diskrimineringsgrunderna: etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. En del använder den som ett planeringsverktyg, så att aktiviteter inte läggs samtidigt med större högtider. Detta för att göra aktiviteterna tillgängliga för fler – både föräldrar och elever. Andra använder den för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Inget barn ska behöva känna sig kränkt, behöva utstå, eller uppleva diskriminering i den svenska skolan eller förskolan. Detta står tydligt formulerat i skollagen, i skolans värdegrund och i diskrimineringslagen. Utifrån de sju diskrimineringsgrunderna ska alla barn oavsett tillhörighet känna sig lika mycket värda.

Mångkulturella almanackan kan bland annat användas som ett redskap för att uppmärksamma flera elevers högtider, traditioner eller namnsdagar.

Att arbeta med elevers namnsdagar eller traditioner som oftast inte existerar i en traditionell almanacka betyder mycket för elevernas identitetsskapande, berättar Elisabeth Friberg som är lärare på Kärrtorps gymnasium. ”Att låta eleverna berätta om sig själva ger dem en känsla av att få bidra med något som de själva tycker är viktigt”.

I en klass på Granbackaskolan i Solna arbetar man aktivt med skolans värdegrund. Här arbetar elever i årskurs 5 med värdegrundsarbete 40 minuter varje vecka. Lektionerna går ut på att eleverna tillsammans ska få diskutera olika ämnen som är kopplade till skolans värdegrund, berättar Jörgen Rosqvist som är lärare på skolan.

Verkligheten skiljer sig åt och kan se väldigt olika ut för olika verksamheter. Det är till exempel inte alla som har likabehandlingsarbete inskrivet i schemat och har istället en känsla av att tiden inte räcker till för att göra alla saker som man vill. Med Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna finns olika övningar som tar olika lång tid att genomföra.

Fler traditioner och firande kan genom Mångkulturella almanackan bli synligare, också barns kulturer och religioner som i andra sammanhang hamnar utanför bli mera uppmärksammade.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Diskrimineringslagen

Den 1 januari 2017 ändrades diskrimineringslagen för skolan och förskolan. Lagändringen innebär ett ökat ansvar för utbildningsanordnare att förebygga diskriminering på skolor och förskolor, att verka för lika rättigheter och möjligheter för barn eller elever. En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är, att någon missgynnas eller kränks utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

Pärlor och almanacka i Kärrtorp

Mångkulturella almanackan i skolan. Hur används den praktiskt i pedagogisk verksamhet? Här berättar Elisabeth Friberg, lärare i en klass för nyanlända elever på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

– Jamen det faller sig väl ganska naturligt när man har den här elevgruppen, språkintroduktion som det heter. Då vill man låta dem prata om sig själva. Att man tar vara på alla tillfällen som finns att skriva om något som de har att säga om, där det finns ett äkta informationsgap, att de själva får berätta om något riktigt.

Elisabeth talar om en övning som hon tidigare hade med en klass. En uppgift där eleverna muntligt skulle presentera en tradition från sina egna kulturer. Samtidigt som det var lika mycket en övning i att göra en Powerpoint och att prata inför klassen som själva innehållet, berättar hon.

Snart planerar hon att genomföra en ny övning med hjälp av Mångkulturella almanackan, den här gången handlar det om att upptäcka sitt eget namns betydelse, härkomst och namnsdag.

– I år så tänkte jag göra något med deras namn som övning. Det blir lite som att man skapar sin identitet om man får berätta om sig själv och varför man heter någonting. Det kan säkert finnas traditioner i hemlandet som förklarar varför de har fått ett visst namn och vad det betyder. Vi kommer säkert upptäcka att det finns namn som finns i Bibeln, andra namn finns i Koranen, en del kanske inte gör det och så vidare.

– Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna kan användas till övningar i undervisningen i skolor. Jag har sett de där Pedagogiska pärlorna på hemsidan, det kostar ju inget, säger Elisabeth. Särskilt skolor som undervisar i språkintroduktion skulle kunna ha nytta av det.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Pedagogiska pärlor för oktober månad

Hur är flickor och pojkar representerade i den litteratur ni använder? Gör en granskning för att upptäcka mer än vad ni annars ser. En mall för detta medföljer, därför är oktober månads pärlor på tre A4. Övningen passar att göra på Internationella flickadagen 11 oktober (eller vilken dag som helst).

Rita rynkor! Fundera över var i ansiktet rynkorna syns på äldre människor. Övningen passar att göra på Internationella dagen för äldre 1 oktober, eller någon dag senare eftersom dagen infaller på en söndag.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för oktober 2017

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för september

Nu är höstterminen igång och de pedagogiska pärlorna kommer att fortsätta rulla ut till er. Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

I höstens första pärla handlar det bland annat om läsning, tecken och emojis. Men också om hungriga andar.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för september 2017 som pdf

Pedagogiska pärlor från föregående månader finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för maj månad

Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter – välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Internationella mensdagen, Världsdagen för flyttfåglar och fastemånaden Ramadans inledning är några av de dagar vi har pedagogiska tips för i maj månad. Dessutom bildövningar som passar till Världsskrattdagen!

:: Hämta maj månads Pedagogiska pärlor som pdf

Pedagogiska pärlor från föregående månader finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för april

Vilka olika anledningar finns det till att klä ut sig? Vilka olika anledningar finns det till att inte vilja klä ut sig eller vara med på en maskerad?

Nu finns Pedagogiska pärlor för april månad månad att hämta. Bladet innehåller bland annat en diskussionsövning om att klä ut sig och så får vi lära oss att göra ett flaggspel med bokstavsbilder till Världsbokdagen.

::Hämta bladet här!

Alla månaders blad (än så länge finns bara mars och april) samlar vi på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor i mars

Stora och små övningar som passar för stora och små i mars månad finns nu att hämta på sidan Pedagogiska pärlor.

Knyt Baba Marta-tofsen och prata om viktiga dagar för mänskliga rättigheter. Och så blir det ju nyår igen!

Första bladet med Pedagogiska pärlor är uppe. Pedagogiska tips för alla från förskolan till vuxenverksamheter, välj och vraka och anpassa till din grupp.

marsbild

Snart kommer almanackans Pedagogiska pärlor

I mitten av februari kommer vi att publicera den första delen av almanackans Pedagogiska pärlor.

Det blir ett pedagogiskt komplement till Mångkulturella almanackan. Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter  –  välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp. Det kommer att innehålla en lista med tips kopplade till några av månadens dagar, en kreativ övning och en teoretisk övning.

Innehållet i de pedagogiska pärlorna står Marit Nygård, Anja Norell och Åsa Winqvist för. Marit är gymnasielärare (i svenska och geografi) med interkulturell profil, Anja är fil.mag i socialantropologi. De har (tillsammans med en tidigare kollega) tagit fram Lås Upp, en normkritisk metod/material som bygger på normkritiska utbildningsinsatser som de genomfört sedan 2009  med högstadie- och gymnasieelever och med pedagoger och andra yrkesverksamma vuxna. De har utvecklat Lås Upp som metod utifrån sitt arbete med elever och lärare i skolorna och delar metoderna på lasupp.nu

Åsa är bild- och dramapedagog och har arbetat många år som gymnasielärare i estetiska ämnen. Hon har skrivit en magisteruppsats i bildpedagogik.  Under våren 2014 planerade hon och drev en pedagogisk verkstad på Krögarvägen 2 i Fittja i samarbete med arkitektfirman Spridd och Botkyrkabyggen.

De arbetar nu alla tre på Mångkulturellt centrum som pedagoger och utbildare.

Det första bladet med Pedagogiska pärlor kommer att innehålla övningar som passar att göra i mars månad.

bord_mars-webb