Vi finns, vi måste in i skolböckerna

Jag är uppvuxen med motti och fläsk. Men hade aldrig kopplat det till det finska, säger IngMarie Bohmelin som har varit med och bildat Förbundet Skogsfinnars intressen i Sverige. Vi är 1,7 miljoner människor i Sverige som har skogsfinskt påbrå. Vi har inte våra namn. Vi har inte våra rötter. Men det ska vi ändra på nu – vi finns! Vi måste in i skolböckerna.

Under 1500-talets slut och vidare under 1600-talet bosatte sig finnar i barrskogsområden i Sverige och Norge. De kom från Savolax och Karelen i nuvarande Finland och var kunniga i svedjebruk.  Svedjebruk innebär att man bränner skog för att använda marken för att så säd. Stora landarealer koloniserades med hjälp av svedjandet. Trakterna kallas än idag finnskogar. I Norge är skogsfinnarna en nationell minoritet..

IngMarie förstod att hon härstammade från skogsfinnar när hon släktforskade.

Någon hade kopplat namnet Kähköinen till mitt släktträd i den digitala släktforskningstjänsten Ancestry. Jag förstod ingenting, men ringde upp min pappas kusin som är den sista kvar i den generationen och han sa ”ja vi är nog finnar”.

IngMarie Bohmelin

Kähköinen hade med tiden ändrats till Käck. Men nu försöker IngMarie ta tillbaka släktnamnet. Det är möjligt enligt lag så länge det inte ligger mer än fyra generationer tillbaka.

Sverigefinnarnas dag firas 24 februari till minne av folklivsforskaren och predikanten Carl Axel Gottlund som föddes 24/2 1796. Han startade under 1800-talet den första sverigefinska föreningen i Sverige, och kämpade för skogsfinnarnas rättigheter i Värmland och Dalarna. Fortfarande finns många spår av den skogsfinska kulturen i finnbygderna. Där kan finnas rökstugor, bastur, finska ortnamn, mattraditioner och sägner. Men också fördomar.

Trolldom pratas om – det blir jag tokig på! Det pratas om trollgubbar. Nej men ett sjätte sinne hade de, de kunde ta till sig naturen på ett annat vis. Kunskap som behövs nu, och nu har Greta-generationen möjlighet att förstå och uppskatta detta.

Vad är skogen för dig?

Jag har skogen i ryggraden. Hit åker jag för att hämta kraft. Jag gick som liten i skogen med mormor, det var hon som visade mig.  Jag måste röja nu och vill göra det själv. Och jag vill ha ett hållbart skogsbruk med blandskog. Ingen granåker. Kanske lite tall? Jag är jägare, så jag går mycket i skogen. Luktar och lyssnar. När man sitter på pass är det enormt rofyllt, fåglarna kommer så nära som aldrig förr.

Värmländsk motti

I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.

Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.

– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.

Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.

– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.

Nävgrötens dag firas 10 september.

Karhu-Juhas nävgrötsrecept

5 portioner

500 g skrädmjöl
6 dl vatten
1 tsk salt 

Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.

Motti med fläsk och lingon. Bild Wikipedia.