Etikett: samer

Publicerat den

Samisk rörelse och nationaldag

Den samiska nationaldagen firas i år för trettionde gången. Den firas i hela Sápmi, samernas traditionella bosättningsområde som omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det var på en samisk konferens i Helsingfors 1992 som det beslutades att 6 februari skulle vara samisk nationaldag. 1993, som var FN:s urbefolkningsår, firades den för första gången.

Dagen är vald till minne av 6 februari 1917 då den första samiska kongressen hölls. Det var första gången som samer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma frågor. Elsa Laula Renberg, samisk feminist och aktivist, var en av de drivande bakom mötet som hölls i Trondheim i Norge. En stor del av mötesdeltagarna var kvinnor.

Elsa Laula Renberg
Publicerat den

Pedagogiska pärlor för februari 2023

Februari är en kort månad men i almanackan händer det mycket! Välj de övningar och tips i Pedagogiska pärlorna som passar er grupp – kanske fokuserar ni på språk? Eller känslor? Eller historia? Här finns faktiskt allt.

Pedagogiska pärlorna för februari 2023 som PDF

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat den

Pedagogiska pärlor för februari 2022

Månaden inleds med ett stort firande – kinesiskt, koreanskt, mongoliskt, tibetanskt och vietnamesiskt nyår. Redan då kan det passa bra att förbereda vänskapskort för att sätta en positiv ton på det nya året. Men gör också en koreansk sogotrumma för att kunna fira med buller och bång! Två nationella minoriteter har sina dagar i februari, samer och sverigefinnar. Anknyt till dem 21 februari på Internationella modersmålsdagen, kanske?
Som alltid välj och anpassa efter vad som passar just din grupp!

Hämta Pärlorna som PDF!

Pedagogiska-pärlor-för-februari-2022Ladda ner

Sogotrummor.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat den

Pedagogiska pärlor för november 2021

Flygande luftskepp, fantastiska vattenväsen och fröer med inneboende hemligheter. Även i mörkaste november är världen full av underverk att undersöka. I början av månaden finns övningar som handlar om språk – och det behöver vi ju alla för att utforska världens
underverk. Här är Pedagogiska pärlor för november 2021.

Pedagogiska pärlor november 2021Ladda ner

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat den

Solen i norr

I samisk och finsk förkristen religion spelar solen en viktig roll. Solen beskrivs omväxlande som far eller mor. Den samiske författaren Nils-Aslak Valkeapääs mest kända bok är Beaivi, ähchazhan som på svenska blir ”Solen, min far”. I östfinska dialekter heter solen ižä päivänä, vilket kan översättas till pappa-sol.

Samisk solsymbol

 

Solen, beaivi, förekommer ofta målad mitt på samiska trummor. I den samiska flaggan finns en cirkel som symboliserar både solen och månen. I det finska nationaleposet Kalevala (som har en egen dag den 28 februari) finns den kvinnliga solguden Päivätär, som rår över ljuset och livet.

Att solen spelar en central roll i religiösa traditioner norr om polcirkeln är inte svårt att förstå. Under vinterperioden når solen inte ens horisonten, på sommaren lyser den dygnet runt. I Tornedalen förekom det fram till första delen av 1900-talet att handtag, dörrar och ingångar smordes in i smör som offrades till solen, som smälte i solskenet.

Midnattssol sett från Luossavaara i Kiruna. Bild från Wikipedia.

BESLÄKTADE ORD OCH SPRÅK

Meänkieli är släkt med finska och samiska och tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.
I samiska, finska och meänkieli finns därför många ord som liknar varandra och ibland betyder samma sak, eller nästan samma sak. När språk är släkt med varandra är det oftast ord som har med naturen, människokroppen och pronomen som liknar varandra.
På finska och meänkieli heter ordet för dag päivä, det är likt det nordsamiska ordet beaivi, som betyder både dag och sol. Sol på finska och meänkieli är istället aurinko.
Samiska, finska och meänkieli är tre av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige. De övriga två är jiddisch och romska.
Publicerat den

Några flaggor i augusti

samisk flagga

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets 13:e Samekonferens i Åre. Den 15 augusti är därför en av de samiska flaggdagarna. Totalt finns 12 samiska flaggdagar på året. Cirkeln är en symbol för solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger kommer från den traditionella samiska dräkten. Sápmi, är det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden. Det omfattar delar av norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland.

regnbågsflagga

Regnbågsflaggan, även kallad Prideflaggan, skapades i USA på 1970-talet. Första gången den officiellt visades var under San Fransisco Pride 1978. Flaggans många färger återspeglar mångfalden inom HBTQ-rörelsen och flaggan används ofta som en symbol för stolthet. Den största Pridefestivalen i Sverige är den som sker i Stockholm varje år i månadskiftet juli-augusti.

wiphala

En annan regnbågsflagga är wiphalan som är en kvadratisk flagga med ett mönster bestående av 49 små kvadrater i regnbågens färger. Den skapades i Anderna i Sydamerika och används av flera urfolk från Sydamerika.  Carmen Blanco från Uppsala är född i Peru och säger: Ibland använder jag den på miljödemonstrationer, just för att den bejakar mångfalden. Eller på FN-dagen Internationella dagen för världens ursprungsfolk 9 augusti och på Urfolkens kampdag 12 oktober.

9 augusti är förstås också en dag för den samiska flaggan.

Publicerat den

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Publicerat den

Internationella koltdagen, ”-Vi har inget att skämmas över.”

Idag uppmärksammas samiska koltdagen. Vi talade med Anders Rimpi som är en av många samer som idag valt att bära kolt. Anders är kompositör, sångare och lulesame född i Göteborg.

Foto: privat

Vad är egentligen en kolt?
-Kolt är bara den svenska benämningen på en del av de samiska kläderna, alltså den övre delen. Gákti heter hela dräkten på nordsamiska, och gábdde på lulesamiska, som är den samiska jag talar. Koltar kan se väldigt olika ut. En del är korta, en del går till låren, lulesamernas går ännu längre ned. Allt beror på vilket område man kommer ifrån. De olika delarna av dräkten berättar vilket område man är från. I Karasjok har man till exempel en stor hatt och i Kautokeino har vi ”bling bling-samerna” med mycket breda mönster.
Kolten är en del av den samiska slöjden. Ett hantverk, både vävandet av bälten, tennbroderier och såvidare. Hantverket lärs ut på slöjdskolor t ex i Jokkmokk, så den bär mycket historia i sig själv och personen som bär den. Det är inte bara ett plagg. Om jag inte härstammar från exempelvis Kautokeino så ska inte jag ha någon detalj i min dress från Kautokeino. Men det är ju sånt som kan bli så fel och ofta händer när utomstående får för sig att göra sådana plagg.

Hur vanligt är det att man bär kolt?

-Är man i samisk majoritet där folk bär kolt så känns det väldigt konstigt att inte ha kolt på sig, den berättar ju vem man är. Är man på en samisk högtid eller fest eller begravning då har man kolt på sig. Men det är mindre vanligt som varddagsplagg, då har man andra samiska attribut, vissa sjalar, armband, vissa skor. Skoband är också en viktig del av kolten. Och även de är olika från olika områden, vissa har stora tofsar. Det är ett stort diskussionsämne i Sapmi, när samer träffas blir det ofta att man frågar ”vem har sytt den grejen, vem har sytt det”. Samer som bor i Sapmi kan ofta ha flera koltar. Det kan vara sommarkolt, bröllopskolt o s v.

Varför uppmärsammas dagen?
-Det handlar om att vi vill visa att vi inte har något att skämmas över. Idag skäms inte samer över sitt ursprung som aå som förr, under lång tid har inte folk använt kolt, så idag är det ett sätt att visa att man hör samman och på det viset stärka sin samiska identitet.

Är det många som uppmärksammar dagen?
-Jag ser hela mitt facebookflöde hur samer använder det. Här i Göteborg räknar man kanske inte att det är så många med kolt. Men jag ska bära den när jag går och hämtar mitt barn på förskolan senare idag!

För den som är intresserad av att höra hur lulesamiska låter kan man spana in Anders Rimpis musik på hans soundcloud. På spotify finns dessutom Anders julsånger på samiska.