ryssar – MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN

2020-04-022022-08-16

Kulitjer är höga påskkakor

Den ryska påsk-kakan påminner om stora cupcakes. För den som provat italiensk panettone är konsistensen och formen bekant. I sociala medier har det blivit som en tävling kring påsk om vem som gör de vackraste kakorna. Kakan ska vara lyxig efter den långa påskfastan.
Kulitjerna bakas tidigt på skärtorsdagen. På långfredagen tar man dem till kyrkan där de välsignas av prästen. På påskdagen går många på besök till släkt och vänner och överallt lämnar gästen en kulitj. Samtidigt får hen en i gengåva. Som tur är håller de sig i många dagar, och om de blir torra går det bra att göra skorpor av dem.

Kulitj är höga och cylinderformade. I alla fall de ryska. Det kan vara klurigt att få tag i formar, konservburkar utan plast på insidan går bra.
Sirpa Humalisto är botkyrkabo och sverigefinne, hon tillhör den karelska minoriteten som traditionellt tillhör ryska kyrkan.

– Min mor lärde mig visserligen hur man gör kulitj, så någon fingerkänsla har jag för det. Men jag måste ändå slå upp receptet. Nu för tiden gör jag det inte varje påsk, men om vi är hemma över påsk då hör det till att jag bakar kulitj .

Sirpas kulitjrecept

För två bröd

Ingredienser
0,5 liter handvarm mjölk
50 gram jäst
ca 900 gram lantvetemjöl
2 teskedar salt
4 ägg
3 ägg
200 gram smör eller margarin
1 tesked saffran
1 deciliter russin
(suckat, kardemumma)

Redskap: Måttserie, 2 skålar, kniv, handduk, visp, pensel.

Tillagning
Blanda mjölken, jästen, äggulorna och hälften av mjölet. Låt degen jäsa.
Tillsätt de övriga ingredienserna, saffranet uppblandat i lite varmt vatten och äggvitorna vispade till hårt skum.
Låt degen jäsa långsamt och gör sedan två stora, runda, limpor. Tillsätt så mycket mjöl som behövs för utbakningen.

Det är vanligt att man gör ett ”XB” av degen och lägger på varje bröd. (XB står för Христос воскрес, Kristus uppstår, på ryska) Pensla med uppvispat ägg.

Grädda de jästa kulitjerna i 200 grader i cirka 25 minuter. Strö pudersocker på bröden när de har svalnat. Kulitj skärs i bitar innan den serveras och pascha läggs på bitarna. Servera te eller kaffe till.

Här finns en (lång!) Youtubefilm om hur det går till att baka kulitjer!

2013-03-132019-09-13

Maslenitsa: den ryska ”karnevalen”

Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ortodoxa kyrkans påsk. Man brukar också säga att det är under vinterns sista vecka. I Stockholm har Ryska riksförbundet ordnat firande i fem år nu. Man har hållit till på Medborgarplatsen och på Stortorget; i år blir det folkfest i Kungsträdgården den 16 mars.

Maslenitsa är den sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och släde (hästarna är prydda med färggranna band), barnen har snöbollskrig. Vid ett stort bål brukar man bränna en halmfigur som symboliserar vintern. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen.

Natalia Zinovjeva från Stockholm, som bland annat driver en blogg om flerspråkighet, berättar att nu brukar de inte ha något stort firande.

Men när jag bodde hos min mamma i Tallinn brukade hon göra pannkakor. Min mamma bakade kulitj, en rysk påskkaka. Jag har faktiskt aldrig bakat den, men kanske borde leta fram receptet…

Hur firar ni nu i Sverige i er rysk-spansk-svensk-språkiga familj, blir det påsk två gånger då, en ortodox och en katolsk?

I Sverige firar vi påsk bara en gång, men släktingarna i Tallinn brukar faktiskt ringa eller skriva och önska glad påsk två gånger om året!

Fira i Kungsträdgården! Läs mer på Ryska riksförbundets sida.

Här finns ett recept på blinier

Natalia Zinovjevas blogg Vägen till trespråkighet

2012-12-202013-02-28

Ryskt julfirande

Julhelgen närmar sig med riktigt stora steg. Snön har tagit över Sverige och nu ber vi till de vikarierande vädergudarna som tillfälligt tagit över tyglarna för vårt öde. Vi längtar efter att få umgås med våra nära och kära. Att få äta god mat och titta på Kalle Anka. Vi vet alla hur vi själva firar jul och nyår men hur gör andra?

Irina Järvinen kommer från Ryssland och bor nu i Södertälje sedan 10 år tillbaka. Hon bor med sin make och sedan hon flyttade hit har hon firat jul enligt svenska traditioner.

– Det finns ryska kyrkor dit man kan gå, men det gör inte jag, säger hon.

I Ryssland är det dock annat som gäller. Nyårsafton är den första dagen av firandet. Man börjar förbereda runt en månad innan genom att köpa julklappar och slå in dem. På dagen samlas man sedan hemma hos någon där barnen kan dansa runt en klädd gran och få presenter och godis. Förr i tiden brukade man även ge varandra mandariner bara för att det var brist på dem. På nyårsafton kommer även Ded Moroz.

Ded Moroz är Rysslands motsvarighet till tomten. På svenska översätts han till Farfar Frost. Enligt ryska folksagor är han sträng men mycket rättvis och omsorgsfull. Han är klädd i en lång röd fårskinnspäls, ett par röda stövlar, en stor mössa och en vandringstav. Antingen kommer han gående eller så åker han en släde med tre hästar. Han har sällskap av Snegurotjka, snöflickan. Hon är en symbol för frusna vatten och floder.

– Efter det så träffas man på kvällen och säger farväl till det nya året. Då äter man mat och dricker champagne. Det är som en tradition att bordet ska vara fyllt med väldigt mycket att äta. Klockan tolv går man ut och samlas på ett gemensamt ställe där man firar med musik, dans och fyrverkerier, berättar Irina.

Julafton firas i Ryssland den 7 januari. Den 6 januari går man till kyrkan på en mässa som börjar elva på kvällen och slutar vid två på natten. Dagen efter samlas man och äter julbord. Är man troende så fastar man i 40 dagar innan. Då äter man ingenting som kommer från djur, så som kött, mjölk och smör.

– När Ryssland var Sovjetunionen var julafton förbjuden att fira. Jag tror att det är därför vi firar på nyår nu, avslutar hon.

Intervju: Malin Jönsson