Kräftfiske i augusti

Mollie Jonsson intervjuar sin pappa:
Kräftfisket är en seglivad tradition i min släkt. Har fisketraditionen inom släkten sett likadan ut i alla tider och varför fiskar vi än idag? För att få svar på dessa frågor vände jag mig till min far Henrik, som har fiskat kräftor sen barndomen på 1960-och 70-talet.

– Mina morföräldrar och föräldrar hade som tradition att fiska kräftor vid premiären då, i början av augusti, berättar Henrik. Tidigare var ju kräftfiskepremiären reglerad. Fram till ett visst årtal som jag inte riktigt har koll på.

Varför kräftfiskepremiären är just i augusti, menar Henrik, beror på att det från början var adeln som hade tillgång och tillåtelse att fiska medan bönder och ”övriga” inte hade samma möjlighet. När det blev flera små markägare som ägde mark, istället för bara adeln och kyrkan, var det oroliga röster som menade att fisket behövdes regleras för att undvika att alla kräftor skulle bli helt uppfiskade. Då tilldelades kräftfisket ett premiärdatum, likt älgjakten.  ”… Om jag nu inte minns fel.” tillägger han. Nu har inte kräftfisket längre ett lagstadgat datum, utan i de flesta sjöar kan du fiska genom hela säsongen.

Förberedelserna innan fisket är omfattande:
– När jag var mindre, och framför allt när mina barn var mindre, allt det här med att få med sig matsäck, få med sig tält för att sova över vid sjön. Grilla på plats. Fixa fram bete. Antingen fick man fiska bete eller så fick man köpa betesfisk men helst ska den vara egenfångad. Själva fisket har väl förfinats genom åren. Du fiskar i kräftmjärdar, du har bete. Numera har det förfinats så du har en betesbox så det inte blir lika geggigt. Du lägger i burarna på tidig kväll, eftermiddag. Vittjar vid åtta nio tiden när det börjar skymma lite. Sen gör du eventuellt en vittjning till framåt nattetimmarna, och sen plockar du upp dem. Sen innan det fanns bättre burar var man ju tvungen att plocka upp de innan det ljusna, så säg tre fyra [på morgonen]. För annars gick ju kräftorna ut ur burarna.

Henrik berättar om hur barnen har haft en speciell plats i kräftfisket i släkten. Han själv fick lära sig fiska av sina morföräldrar och föräldrar. Traditionen gick i arv från hans mormor vars familj ägde en bit mark med tillhörande vatten. Kräftfiske är hyfsat säkert att utöva och barnen kan hjälpa till vid första vittjningen. Han tycker att kräftfisket är ett bra avslut på sommaren för barnen, ett sätt att samla familjen innan hösten nalkas.

Mollie Jonsson

Mollie Jonsson studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

infrångade kräftor
En fångst sommaren 2018. Foto Mollie Jonsson

BEGREPP

Mjärde. Ett fångstredskap som används vid exempelvis kräftfiske, även kallat kräftbur. En bur i cylinderform som har två öppningar för kräftorna att krypa in i. En mjärde är vanligtvis gjort av samma material som fiskenät.

Betesbox. En liten kvadratisk ”låda” med hål i som är gjord i olika material, som till exempel plast. Boxen placeras i mjärden då den är fylld med bete för att locka till sig kräftorna. Ofta används fisk som bete.

Vittja. Att vittja under kräftfisket innebär att tömma burarna som blivit fyllda med kräftor eller att kolla hur det ser ut i alla burar. Ofta behövs det vittjas två gånger under en fisketur.

Mjärde
Mjärde sätts ut. Foto Holger Ellgaard från Wikipedia

Varför fiskas kräftor under kvälls- och nattid?

Kräftor är ett nattdjur och aktiva under nätterna. De som fiskar brukar försöka vara så tysta som möjligt för att inte skrämma iväg kräftorna från mjärden. Bästa sättet är att använda en roddbåt. Sen vill man ju inte avslöja sina bästa ställen för andra fiskare i samma vatten.

RECEPT

Under kräftskivan serveras inte bara kräftorna utan vanligtvis brukar annan mat serveras till. I min släkt är det vanligaste komplementet paj och framförallt ost- och skinkpaj.

Pajdeg
100 gram smör
2 1/2 dl mjöl
Två matskedar kallt vatten
Gärna en matsked sprit (ger frasighet)

Det ska vara i en springform med avtagbar kant (24cm)

Arbeta ihop smöret och mjölet så det blir en grynig massa, tillsätt sedan kallt vatten och sprit. Forma degen i springformen tills du får en hög kant. Täck kanten med folie så att inte kanten med degen glider ner. Grädda i 12 minuter i 225 grader. Ta sedan bort folie.

Fyllning
3–4 dl matlagningsgrädde
Två ägg
Riven ost, ca fyra till fem dl
Salt, vitpeppar, paprikakrydda
Rökt skinka, 150 till 200 gram skuren i strimlor
En halv röd paprika i strimlor
Fyra tomatskivor att toppa med

Vispa ihop grädde och ägg, krydda. Häll i osten. Fördela skinkan i pajskalet, häll över äggblandningen. Toppa med paprikan och tomaten. In i ugnen på 200 grader i ca 30 minuter, kolla att smeten har stannat. Om smeten har stannat är pajen klar och färdig att serveras.

Finsk jul i Botkyrka

– Jul är den enda helg som jag uppfattar att vi firar finskt.

Så säger Helena Ruschmeyer, sverigefinne från Norsborg. Under alla år här i Sverige har det varit svårt att få till en riktig finsk jul med finsk julskinka till exempel. Men nu har det äntligen löst sig.

– Nuförtiden har jag julskinka levererad från Finland. Den ska vara gråsaltad med benet kvar. Och bakas i ugn. Det smakar annorlunda. Ett par som bor här i norra Botkyrka åker till Finland med bil och köper skinka åt många här.

Vinterbild från norra Botkyrka (Alby)
Vinterbild från norra Botkyrka (Alby)

Lanttulaatikko (Kålrotslåda) hör också till finsk jul. Den gör Helena själv, på köpt kålrot. Hennes barn gillar den inte, men dotterns kompisar tycker om den.

– Och julstjärnorna. Med en plommongrej i. De där som kan se ut som svastikor (men det ska man väl inte tro!).

De finns att köpa på Hötorgshallen, men det går att hitta många recept på internet för den som vill baka själv. (Vi lånade bilden från niicki.blogg.se).

julstjarnor

Men vad passar för övrigt på ett julbord? I Sverige?

– Sen har vi prinskorv, köttbullar och sådant som svenskt julbord, säger Helena. Det tog mig flera år att fatta att man inte hade speciell mat till högtiderna i Sverige. Jag höll på att skratta ihjäl mig när jag blev bjuden på jul och de sa att det skulle finnas köttbullar och prinskorv! Det är ju vanlig mat.

Lite mer om sverigefinska jultraditioner (Sex steg till en deppigare december) kan vi läsa här på Sveriges radios Sisuradio.

Harira för att bryta fastan

Fastemånaden ramadan har inletts. När fastan brutits på kvällen, med några dadlar, så kan man inleda måltiden med en soppa. Den som inte fastar själv gör också en god gärning, enligt islam, genom att hjälpa dem som fastat att bryta fastan. Till exempel genom att bjuda på harira som är en marockansk soppa. Det finns många recept som går att hitta på internet, här kommer ett recept på vegetarisk harira.

 

Du behöver
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1 tsk koriander
1 tsk spiskummin
1 tsk paprikapulver
1 tsk gurkmeja
3 dl röda linser
500 g krossade tomater
5 dl grönsaksbuljong
1 tsk kanel
5 dl kokta kikärtor eller färdigkokta från paket
1 tsk harissa (kan ersättas med sambal oelek)
2 msk citronsaft
salt

Gör så här:
Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i oljan i en gryta tillsammans med koriander, spiskummin, paprikapulver och gurkmeja. Skölj linserna och rör ner dem efter fem minuter. Tillsätt tomater, grönsaksbuljong, kanel, kikärtor och harissa. Låt koka i 45 minuter. Späd soppan med mer buljong om det behövs, den ska vara ganska tjock i konsistensen. Smaka av med citronsaft och salt. Ät gärna med ett gott bröd till.

harira

 

 

Eritreansk shiro favorit under fastan

Påskfastan pågår just nu för alla kristna. Den gemensamma grundtanken är att under denna period reflektera över sitt liv och sträva efter att göra gott. Fastan innebär dock inte att man inte äter, utan att man äter annorlunda. Många, särskilt de ortodoxa, väljer att äta veganskt och avstår alltså från all mat som kommer från djurriket.

shiroEn favorit under fastan i Eritrea, såväl den kristna ortodoxa och som ramadan, är shiro. Den serveras med injera (en traditionell eritreansk surdegspannkaka).

På Vårljus boende för ensamkommande flyktingbarn i Skarpnäck har ungdomar från Eritrea lärt personalen att laga shiro. Så här går det till:

2 medelstora lökar
2 tomater,  finhackade
1,2 dl olja
1,2dl Shiropulver (torkat kikärtspurépulver)
3,5 dl–4,8 dl vatten
1 msk Berbere (eritreansk kryddblandning)

Börja med att hacka löken väldigt smått. Häll löken i en varm torr stekpanna. Rör ofta tills vattnet avdunstat och löken fått en ljusbrun färg. När löken börjar få lite färg, tillsätt 1,2 dl olja och berbere.

Låt lök, olja och berbere koka tillsammans i ett par minuter och tillsätt sedan tomatpurén. Innan du lägger till shiropulvret, se till att du har vatten i närheten. Lägg till ditt shiropulver gradvis, under rask omrörning. Det kommer att tjockna väldigt snabbt.

När shiro verkar ganska väl blandad med oljan tillsätter du 3,5–4,8 dl vatten.

Rör om väl. Låt sjuda tills shiroblandningen får önskad konsistens.

När maten är serverad på bordet säger man i Eritrea ”N’Kedem Belu” ungefär varsågod och ät.

Ingredienser samt surdegspannkakor hittar ni i välsorterade butiker och butiker med utländska delikatesser. Man brukar också få köpa ingredienser av eritreanska eller etiopiska restauranger.

Den ortodoxa fastan inleddes i år  i vecka 9 , och den för övriga kristna i vecka 8.