Norrlandsfrågan – Ramadan i svensk sommar

Ramadan infaller i år i slutet av maj. En stor fråga bland muslimer i Sverige idag är den så kallade Norrlandsfrågan. Hur ska muslimer bosatta längst uppe i norr göra när Ramadan infaller under den ljusa årstiden? Då går ju solen knappt – eller inte alls – ner.
År 2015 besökte Europeiska ­fatwarådet (som består av imamer från olika länder) Norrland och kom sedan med en lösning. Kalendern stoppas ett visst datum, och sedan gäller den dagens tider för bön och fasta under hela Ramadan. Varje ort stoppar alltså sin kalender det datum när den egna ortens dygnslängd överskrider den gräns som fatwarådet beslutat om.
Stoppdatumet man enades om anknyter till vad Koranen skriver om tider: Fasta så länge som en bit svart tråd går att skilja från en vit. När denna regel inte längre går att följa, då gäller Norrlandslösningen.


Svensk bönematta av Saadia Hussain. Läs mer om den!

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500

Medine 11 år berättar om ramadan

– Ramadan, det är när man fastar. Det är roligt att vara med, men eftersom jag är barn så fastar jag bara en dag, en helig dag som heter Kadir gecesi. De som fastar i min familj är mamma och mina systrar. Min lillebror fastar aldrig, han är för liten. Min mormor är jätteduktig, hon har fastat i flera år.

Mångkulturella almanackan har pratat med Medine som är 11 år, från Fittja söder om Stockholm,  om ramadan. Ramadan inleds i år 2016 den 6 juni.

Tycker du att det är svårt att fasta?

– Jag blir inte så törstig men det kan svida i halsen. Och så blir jag lite hungrig. Under fastan brukar man inte vara ute så mycket eftersom det är jobbigt när det är varmt och man inte ska dricka.

Hur går det till på kvällen? Då får man äta igen, eller hur?

– Ja, då brukar man först dricka vatten och sen äta soppa och sallad. Efter det är man inte så hungrig längre men då blir det i alla fall vanlig mat. Den maten äter man sent på kvällen, det kan vara lite olika tider. Min mamma brukar laga i förväg och sen värmer vi i mikron om det behövs. Men soppan gör hon precis innan vi ska äta.

När fastemånaden är slut så blir det bayram, fest.

Ja, vad händer då? Kan du inte berätta lite, även om det är långt kvar (i år avslutas fastan 5 juli).

– Då brukar vi få pengar. Jag brukar spara mina pengar. I Turkiet brukar vi få godis istället. Jag har varit där och firat bayram så jag vet. Det brukar komma gäster och hälsa på, både kusiner på min pappas sida som jag känner och andra kusiner som jag inte känner. Vi brukar mest vara hos min mormor. Det kommer många gäster till dem, så vi brukar hjälpa till med att diska och sånt. Sen brukar man gå till moskén och be också.

När vi pratar om bayram i skolan brukar vi mest berätta vad vi har fått. Men det gör vi på rasterna, på lektionerna jobbar vi. Då pratar vi inte om bayram.

Moskén i Fittja
Moskén i Fittja

Harira för att bryta fastan

Fastemånaden ramadan har inletts. När fastan brutits på kvällen, med några dadlar, så kan man inleda måltiden med en soppa. Den som inte fastar själv gör också en god gärning, enligt islam, genom att hjälpa dem som fastat att bryta fastan. Till exempel genom att bjuda på harira som är en marockansk soppa. Det finns många recept som går att hitta på internet, här kommer ett recept på vegetarisk harira.

 

Du behöver
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1 tsk koriander
1 tsk spiskummin
1 tsk paprikapulver
1 tsk gurkmeja
3 dl röda linser
500 g krossade tomater
5 dl grönsaksbuljong
1 tsk kanel
5 dl kokta kikärtor eller färdigkokta från paket
1 tsk harissa (kan ersättas med sambal oelek)
2 msk citronsaft
salt

Gör så här:
Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i oljan i en gryta tillsammans med koriander, spiskummin, paprikapulver och gurkmeja. Skölj linserna och rör ner dem efter fem minuter. Tillsätt tomater, grönsaksbuljong, kanel, kikärtor och harissa. Låt koka i 45 minuter. Späd soppan med mer buljong om det behövs, den ska vara ganska tjock i konsistensen. Smaka av med citronsaft och salt. Ät gärna med ett gott bröd till.

harira

 

 

Ramadan – att bli påmind om det man tar för givet

matta

Självinsikt och förhållningssätt, det är det viktigaste med ramadan, säger Saadia Hussain. Den muslimska fastemånaden ramadan har börjat nu. Det är en av årets största högtider för många svenskar, en av dem är Saadia Hussain, konstnär och konstpedagog baserad i Stockholm. Saadia har arbetat mycket med frågor om identitet: Är jag en äkta svensk? Är jag en äkta muslim? När hon var inbjuden att medverka i Svensk Hemslöjds jubileumsutställning på Liljevalchs förra året gjorde hon efter mycket funderande en svensk bönematta.

– Jag vill att mattmönstret ska förmedla ett möte mellan en bönematta, svensk natur och en yoga- eller spikmatta. Det är exempel på sådant som är heligt i Sverige idag, för olika människor. För mig handlar mönstret om att hitta hem. Jag vill göra ett nytt landskap, där jag är hemma.

Vad är viktigast med ramadan för dig?

– Det är ens niyat, alltså din avsikt, din självinsikt, ditt förhållningssätt och självdisciplin. Syftet är att bli medveten om hungern och mättnaden i sitt liv, bli påmind om det man tar för givet. Hur har jag det i relation till andra… Man tvingas till att jobba med sig själv! Syftet är inte att enbart avstå från mat och dryck, fastan är en reningsprocess för både kroppen och själen. Man får inte sukta efter mat, bli irriterad, ilsken, skada eller såra någon och det är den största utmaningen. Det är även viktigt för mig att mina två barn får se och förstå vad ramadan innebär. Att vi värderar det vi har och vår skyldighet att dela med oss.

Hur gör du nu när ramadan infaller mitt i sommaren och vi har så långa dagar här?

– För två år sedan blev jag inlagd för extremt låga blodvärden och sen dess har jag, av hälsoskäl, bara kunnat fasta några dagar under ramadan. Istället har jag ansträngt mig för att hjälpa andra med mat, kläder och pengar. Det viktigaste jag har fått lära mig är empatin och medvetenheten och den medmänskliga handlingen, inte bara under fastemånaden utan året runt. Min pappa som är 77 år nu har alltid fastat hela ramadan oavsett årstid.

Saadia Hussain
Saadia Hussain

Har du någon särskild mat som måste finnas med under ramadan?

– Man bryter alltid fastan med en dadel, det är väldigt viktigt för de flesta. I min familj så har vi även alltid haft fruktsallad och fritera pakoras och samosas med chai som förrätt. Sedan ber man sin bön och äter mat lite senare på kvällen. Den måltiden består alltid av flera rätter, mycket grytor med chapati (bröd) och pullao (ris). Jag är uppvuxen i en stor familj, vi var fem syskon, mamma, pappa och morfar som bodde med oss. Ramadan var verkligen en fest som jag minns, och jag kan sakna gemenskapen som var så självklar och naturlig. Nu måste man anstränga sig för att återskapa den gemenskapen och ramadanstämningen.

 Finns det någonting som du tycker är besvärligt med ramadanfirandet?

– Ibland har jag känt mig något utsatt när folk får reda på varför man inte fikar eller äter lunch som resulterat i att många tycker synd om en – ”oh, stackars dig, hur klarar du det” – vilket leder till att man hamnar i diskussioner och förklaringar man inte alltid orkar ta.