En annorlunda Ramadan

Eman är byggnadsingenjör och student på Gävle högskola. Hon är 25 år och bor både i Gävle och i Upplands Väsby. Här berättar hon om årets ramadanmånad, en ramadan som inte är lik någon annan. En ramadan med mindre gemenskap och mer ensamhet.

Vad är Ramadan för dig?

– Ramadan för mig handlar om gemenskap, kärlek och medkänsla. Ramadan är en speciell och rolig månad för alla muslimer, den ger oss en känsla av samhörighet med andra muslimer. Ramadan handlar om att komma närmare Gud och lära sig förstå den andras lidande av hunger och törst. Jag tycker att alla, även de som inte är muslimer, bör testa att fasta, både för att kunna känna av hur andra människor lever, men även för att det är så bra för kroppen enligt ny forskning. Ramadan handlar också om att reflektera över sina handlingar och eget sätt att leva. Ibland kan man på grund av den press som man har från livet och samhällets förväntningar på den enskilda personen förlora sin väg och glömma att vi bara är människor allihopa. Vi måste därför ge varandra chanser att göra bättre. Det är viktigt under denna månad att ha full respekt för varandra och varandras olikheter, vara ödmjuk och ha stor medkänsla för andra människor och andra varelser, annars bli fastan inte accepterad av Gud.

 

Skiljer sig årets ramadan från andra?

– Ja, väldigt mycket, det är så många saker som jag personligen saknar denna ramadan. Till exempel, varje dag under månaden brukar de flesta muslimer be tarawih-bönen i moskéer, det sker efter varje iftar. Iftar är alltså måltiden som man äter efter fastan vid solnedgången. Man kan också be hemma om man inte vill be i moskén, men tarawih är ju en gemensam bön. När jag utför tarawihbönen i moskén får jag en känsla av att vara närmare Gud på ett sätt. På grund coronapandemin och förbud mot stora samlingar, kommer bönen i år utföras hemma. Tarawih är en frivillig bön, men det är uppskattat av Gud att man gör den.
Det har också blivit tradition att tv-kanaler har speciella program under denna månad. De kallas för ramadanprogram och brukar vara komedier och drama tv-serier som sänds på alla arabiska tv-kanaler. En del serier som inte hann bli klara innan viruset spred sig runt världen, har ställts in vilket gör att fastetiden känns långsammare. En vanlig ramadankväll är en lång kväll, de flesta brukar vara uppe väldigt sent på kvällen. Oftast brukar man bjuda varandra på iftar, men i år blir det mindre social samvaro och mera ensamhet, vilket jag tycker är trist.

Brukar det arrangeras speciella aktiviteter under ramadan, förutom tv-programmen?

– Varje dag efter iftar och kvällsbönen tarawih brukar vi samlas hemma hos varandra eller på arabiska caféer och spela ramadanspel. Mitt favoritspel är ”Mehebis” vilket betyder ringen. Man spelar det med stora eller små lag, från 2 pers per lag och upp till flera hundra personer. Det kan bli stora kamper som i vissa länder sänds på TV. Spelet går ut på att det ena laget får ringen, sen får lagets ledare gömma den i en av lagmedlemmarnas händer. Sedan får hela laget knyta händerna och hålla fram dem och det andra laget får gissa i vilken hand ringen är gömd. Det är ett roligt spel med mycket spänning och skratt. Här i Stockholm brukar spelet arrangeras varje ramadan på Rotana café och restaurang, och det är ungefär 50–60 personer. Spelet anses vara ett manligt spel i den irakiska kulturen och har varit så sedan flera hundra år. Men det spelas också av kvinnor hemma med släkten.  Därför är ramadan annorlunda i år.

spel på Rotana cafe
Mehebis-spel på Rotana café och restaurang. Bild från 2018.

Mehebbis-spel 2018 på Rotana kafé.
Mehebis-spel 2018 på Rotana café och restaurang.

Eid al fitr är på sätt och vis en fortsättning av ramadan, namnet betyder att bryta fastan. Sista veckan av Ramadan görs eid-inköpen, man handlar kläder och förbereder eid-kakor. Då samlas hela familjen för att baka olika sorters kakor som ska räcka för tre dagar, för familjen och alla släktingar och vänner som kommer hälsa på. I min familj brukar det vara konkurrens mellan min mamma och hennes systrar och andra kvinnliga släktingar om vem som gör de godaste kakorna. Jag måste säga, min mamma har aldrig vunnit!  Det är traditionella kakor som görs av kakdeg och fylls av dadelmix och speciella kryddor. I år får vi förbereda ungefär en vecka innan då mina syskon som är gifta och har familj inte kan komma hem till oss, min pappa är i en riskgrupp. Det tycker jag är tråkigt, för det brukar vara en speciell kväll för hela vår familj.

 

Är det något mera som man bruka göra under eid som är annorlunda i år?

– Första dagen på eid brukar vi vid soluppgången åka till moskén och be eidbönen, en stor gemensam bön som leds av en imam. På grund av förbudet mot stora samlingar kommer vi i år inte kunna göra det. Dock finns möjligheten att bönen utförs hemma och leds av en manlig familjemedlem.
Varje år brukar pappa ge zakat. Varje muslimsk familj måste donera pengar de sista dagarna i ramadan eller under eid för att fastan ska accepteras av Gud. Vi brukar hälsa på fattiga familjer som vi känner, eller som någon annan har rekommenderat, och ge dem pengar. I år kommer vi inte kunna göra det på samma sätt. Vi får hitta på andra lösningar, vi kanske kan ringa dem och sen swisha.
Under de tre dagarna som eid varar brukar vi hälsa på släkten. Det känns jobbigt att vi i år kommer missa firandet. Vi brukar själva hålla en fest den andra dagen under eid där hela släkten och vänner är med. Det blir bara jag och mina föräldrar denna eid, jag tror det känns jobbigast för min pappa som känner att det är hans fel att vi inte kan träffa mina syskon på grund av hans sjukdom. Vi får i så fall prata och umgås via Facetime. Vi får nöja oss med det, det är en svår tid för alla, vi får göra vårt bästa.

Intervjun är gjord av Shahed Ibrahim, praktikant från Mångfaldsstudier, Stockholms universitet.

Släck törsten med lakrits

Det finns drycker som nästan bara dricks under ramadan. Precis som Sverige har julmusten som knappt existerar någon annanstans, har olika länder sina ramadandrycker.

En populär dryck som finns att köpa i Sverige i välsorterade matbutiker under ramadan är Qamar al-Din, en söt och gul aprikosdryck. För den som uppskattar något mindre sött finns Erq al-sous, en svart dryck gjord på lakritsrot. I Mellanöstern och delar av Nordafrika säljs dryckerna i gatustånd ur saftblandare. Det förekommer också i Sverige, bland annat i Skärholmen.

Lakritsdryck kan förstås drickas året om, och den är inte speciellt svår att göra själv.

 

Lakritspulver

Gör Erq al-sous – Egyptisk lakritsdryck

4 liter vatten
5 dl lakritsrotpulver. Pulvret finns i affärer som säljer livsmedel från Mellanöstern, men även i vissa hälsokostbutiker.

Koka upp vattnet. Rör ner lakritsrotspulvret i det kokande vattnet. Socker kan tillsättas efter tycke, många föredrar den naturliga sötman som finns i lakritsroten. Stäng av plattan och låt stå i minst 3 timmar, gärna längre. Sila sedan av och häll upp på flaska. Kyl drycken, servera gärna med is.

Ramadan – Koranens månad

ordet ramadan skrivet i kufistil

Ovan står RAMADAN skrivet i kufi-skrift, som är en av de allra äldsta arabiska kalligrafistilarna.

Eftersom det var under Ramadan (mest känd som fastemånad) som Koranen för första gången uppenbarades för profeten Muhammed, är Ramadan Koranens månad. Det är tradition att läsa hela Koranen under Ramadan. För att hinna läsa ut Koranen fram till Eid al-fitr, högtiden som avslutar månaden, måste ungefär 20 sidor läsas varje dag.

Koranen är skriven på klassisk arabiska. Idag brukar man säga att det finns tre varianter av arabiska: den klassiska arabiskan, den moderna standardarabiskan (MSA) och dialekterna.

Den moderna standardarabiskan bygger på den klassiska arabiskan, som i sin tur bygger på språket i Koranen. Om man till exempel vill veta hur man böjer ett ord korrekt kan man titta i Koranen. Därför är månaden Ramadan också det arabiska språkets månad. Skillnaden mellan Koranens klassiska arabiska och den moderna standardarabiskan är att den senare har ord, termer och begrepp för moderna företeelser som inte fanns när Koranen skrevs, som till exempel »sayyara« (bil).

 

Bra arabiska ord att kunna under Ramadan

Iftar (إفطار): kvällsmålet efter solnedgången.
Suhur (سحور): det sista målet innan dagens fasta börjar vid soluppgången.
Sawm (صَوْم): fasta
Zakat (زكاة): allmoseskatten
Eid al-Fitr (عيد الفطر): festen som hålls när ramadan avslutas.
Eid mubarak (عيد مبارك): vanlig hälsningsfras under eid. Mubarak betyder välsignad

Gör Ramadanlykta och Eid-kalender

Låt oss presentera vår första gästpedagog & pysslare: Heidi Hansen eller Sweet Fajr.

Heidi Hansen har i många år delat med sig av sina kreativa och inspirerande DIY-mallar för enklare pyssel och mer avancerade kreationer på sitt Instagramkonto Sweetfajr.

Heidi bor i Göteborg och studerar till förskolelärare. Som pysselkreatör och designer är hon självlärd. Hon har många internationella följare och vi har nu möjligheten att presentera några av hennes populäraste mallar för Ramadan och Eid.

I mallarna finns en hänvisning till en webbsida som i nuläget inte fungerar, men ni kan hitta bilder på färdiga verk utifrån dessa mallar och mer på Instagramkontot Sweetfajr.

Ramadanlyktor. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, lila och guld. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, blått och guld. Hämta mall!

Eid al Fitr, Att lära sig ge

Fastemånaden Ramadan, som avslutas med Eid al Fitr den 15 juni, är en av årets största högtider för många svenskar.

Saadia Hussain, Stockholm, svarar så här på frågan om vad som är viktigast med Ramadan för henne:

– Det är ens niyat, alltså avsikt, självinsikt, förhållningssätt och disciplin. Syftet är att bli medveten om hungern och mättnaden i sitt liv, bli påmind om det man tar för givet. Hur jag har det i relation till andra … Att tvingas till att jobba med sig själv! Det handlar inte enbart om avstå från mat och dryck, fastan är en reningsprocess för både kroppen och själen. Man får inte sukta efter mat, bli irriterad, ilsken, skada eller såra någon, och det är den största utmaningen. Det är även viktigt för mig att mina två barn får se och förstå vad Ramadan innebär. Att vi värderar det vi har och vår skyldighet att dela med oss.

Samma saker värdesätter Aydan-Sedef Özkan från Tumba; att vara givmild och hjälpa andra är särskilt viktigt under Ramadan. Aydan-Sedef berättar:

– Häromdagen blev jag så glad och stolt över mina barn. Vi var på väg till Sätrabadet i helgen och stannade för att handla. Då träffade vi på en kvinna som satt och tiggde utanför affären. Min son, som är tre år, frågade om vi kunde ge henne en våffla. Det märktes att kvinnan var hungrig. När vi kom ut gav vi henne lite mer mat ur våra kassar. Min dotter, som är fem år, sa ”Mamma, de har inget att äta. Är det därför du fastar, mamma?”. Jag blev så glad för att hon kunde koppla fattigdom till fastan och förstå att det finns ett syfte. Jag blev jätteglad att de förstår och att de vill dela med sig. Nu är jag en stolt mamma.


Det här är juni månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Ramadan: När börjar helgen?

I gryningen lördag 27 maj inleds Ramadan i år. Då börjar fastan.
Datum för muslimska helgdagar styrs av månen. När nymånen framträder börjar helgen. Men hur vet man när det sker?
En tradition utgår från vad en ­människa själv kan se. Som i Saudiarabien: Där ska de religiösa ledarna själva iaktta nymånens skära och sedan meddela alla troende.
En annan tradition bygger på astronomiska beräkningar. I Turkiet tar religiösa experter fram en officiell kalender där nästa års helgdagar är fastlagda. Det gör tron lättare att kombinera med allt annat som kräver planering.
– Det finns ett slags konkurrens mellan de olika synsätten. Men när man strider om datum och tolkningar så kan firandet förlora sin andliga dimension. Det menar Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.
Hur funkar det i Sverige?
– Här gör församlingar och enskilda olika val. Många har med sig en religiös tradition, samtidigt som alla behöver hitta sin väg att leva som muslim i Sverige. Det är det som jag är mest engagerad i idag, att utveckla en svensk form av islam.

Norrlandsfrågan – Ramadan i svensk sommar

Ramadan infaller i år i slutet av maj. En stor fråga bland muslimer i Sverige idag är den så kallade Norrlandsfrågan. Hur ska muslimer bosatta längst uppe i norr göra när Ramadan infaller under den ljusa årstiden? Då går ju solen knappt – eller inte alls – ner.
År 2015 besökte Europeiska ­fatwarådet (som består av imamer från olika länder) Norrland och kom sedan med en lösning. Kalendern stoppas ett visst datum, och sedan gäller den dagens tider för bön och fasta under hela Ramadan. Varje ort stoppar alltså sin kalender det datum när den egna ortens dygnslängd överskrider den gräns som fatwarådet beslutat om.
Stoppdatumet man enades om anknyter till vad Koranen skriver om tider: Fasta så länge som en bit svart tråd går att skilja från en vit. När denna regel inte längre går att följa, då gäller Norrlandslösningen.


Svensk bönematta av Saadia Hussain. Läs mer om den!

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500