Etikett: pilgrim

Idag infaller en av årets två stora muslimska högtider: Offerhelgen, Eid al Adha, (på turkiska Kurban Bayramı). Mångkulturella almanackan formulerade just en helghälsning till alla som firar när nyheten kom om att hundratals pilgrimer dödats och skadats utanför Mecka. Vi delar förlusten med alla drabbade.

Inför helgen hade Almanackan träffat några svenska muslimer för att tala om Offerhelgen. Detta gjorde vi innan såväl förra veckans lyftkransolycka som dagens olycka i Mecka hade ägt rum. Vi väljer att publicera några av tankarna vi fick ta del av, särskilt som de alla på olika sätt fokuserade trons kärna mer än dess yttre former.

För Saadia Hussain, konstpedagog, handlar de muslimska helgerna om att förvandla en vanlig dag till en helig dag.

– Jag vill förstås ge mina barn traditioner. På samma sätt som jag fått mina från pappa. Om han är på besök när vi firar något – då blir det på riktigt.

Som barn fick Saadia en vardagsgemenskap i tron, men sällan några förklaringar.

– Våra föräldrar var inte vana vid att förklara, i Pakistan var allt självklart. När vi kom till Sverige och Märsta fick de söka sig fram. Till exempel bad vi varje fredag tillsammans med shiiter. Det var inte vår form av islam, men deras moské var jättenära: vi tog bara hissen ner till BV och så var vi i Guds hus. Min generation behöver fler ord för att förklara tron för barnen, eftersom vi står längre ifrån en muslimsk vardag.

Du fokuserar andra saker än yttre former och exakta tider för firanden, stämmer det?

– Ja, för mig handlar tron om att du ger ett löfte till dig själv, att du uttrycker din avsikt, niyet, att göra gott, att leva rätt. Ändå misslyckas vi alla ibland, så är det, och det förklarar för mig också uttrycket Inshallah, om Gud vill. Du kan göra ditt bästa, men du kan aldrig ha fullständig kontroll.

Men hur gör du med en sån konkret fråga som att fira Ramandan på rätt datum?

– Jag ringer pappa, eller kollar på en app – och jag lyssnar inåt. En dag hit eller dit, det är inte den stora frågan. Gud är större än så.

Samma inställning uttrycker Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.

– Vid sidan av den diskussion som pågår om hur trons regler skall tillämpas i dagens värld är det viktigt att man inte glömmer bort känslan och kontakten med Gud. Den får inte komma i skymundan. Diskussioner om datum och tolkningar får inte leda till att firandet förlorar sin andliga dimension.

En del nya tolkningsfrågor har uppstått till följd av migration – att det finns muslimer i så många av världens länder och att muslimer flyttar och tar med sig en religiös tradition från det gamla till det nya landet.

Mångkulturella almanackan hade också ett samtal i Stockholms moské, med imamen Mahmoud Khalfi, för att bättre förstå de skiftande besked som ibland ges om rätta tidpunkten för när ett helgfirande inleds.

– Ibland säger olika stater olika datum, inte av religiösa skäl utan av politiska, sa Mahmoud Khalfi. För att de vill markera självständighet till exempel. Här finns det ändå en trend att man enas i synen på hur tidpunkter bör fastställas. I Stockholms moské följer vi Europeiska Fatwarådet och deras rekommendationer. De utgår från mycket kvalificerade astronomiska beräkningar som möjliggör exakta förutsägelser. Det är viktigt i dagens samhälle att kunna planera.

– Vi ska inte krångla till tron, fortsätter Mahmoud Khalfi. Det viktiga är att hitta det som förenar alla minoritetsgrupper i Sverige oberoende av vilket land de kommer ifrån, vilket språk de talar eller vilka traditioner de har.