Pedagogiska pärlor för februari 2021

Vi går mot ljusare tider men i februari är kvällarna fortfarande ganska mörka. Vi passar på att göra islyktor och pratar om ånger och förlåtelse. Vi läser om rymdkvinnor och lär oss hälsningsfraser på olika språk av varandra.

Bild på pdf

Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2021 som pdf!

 

 

 

 

 


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Almanackan i ettornas klassrum

Mångkulturella almanackan hänger längst fram vid whiteboardtavlan i ettornas klassrum på Midsommarkransens skola i södra Stockholm.

– Jag har samling på morgonen och går igenom skoldagen, säger läraren Kajsa Larsson. Efter det brukar jag presentera någon minnesdag eller högtid. Så nu enda dagen som det inte har varit någonting så har mina elever sagt ”ska vi inte prata om någon person, har det inte hänt något speciellt idag?”.

I samband med Minnesdagen för Förintelsens offer 27 januari har eleverna lyssnat på boken Historien om Bodri skriven av Hédi Fried. Sedan har eleverna ritat bilder till berättelsen. Några föreställer krigsscener medan andra fokuserar på hunden i berättelsen.

När Kajsa tar upp högtider eller minnesdagar brukar hon använda almanackan som grund och se leta upp Youtube-klipp, filmer eller böcker som kan kopplas till dagen. Hon tycker att Mångkulturella almanackan öppnar för bra samtal med eleverna om högtider som firas. Även hur barnen kan förstå sin omgivning. I undervisningen har Kajsa försökt ta upp svåra ämnen för förstaklassare. Martin Luther King-dagen och Fadimedagen  till exempel. Hon tror att en del lärare kan tycka att det är svårt att ta upp sådana dagar i undervisningen med mindre barn. Själv försöker Kajsa lyfta såna dagar för att eleverna ska förstå omvärlden bättre.

– Även om jag inte har känt till de här dagarna innan så har det varit enkelt att få information om dem.

Det är mycket en lärare ska hinna med, men Kajsa säger att hon tycker att arbetet med Mångkulturella almanackan i undervisningen är viktigt, bland annat för att minska risken  att inte alla känner sig representerade.

– Så vill jag inte att någon av mina elever ska känna. Att man får se bilder av barn som ser likadana ut, har samma typ av familj eller härkomst. Då tycker jag att Mångkulturella almanackan fyller en viktig funktion i det. Att enkelt kunna komma åt sådana saker.

 

Av: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Pedagogiska pärlor för augusti

I samband med skolstart kommer nu augustis pärlor.  Denna månad uppmanar vi till samtal kring kräftor och surströmming samt att åter vaja med vimplar och Sápmis flagga.

bild av övningspdf

:: Hämta Pedagogiska pärlor för augusti 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

På teckenspråk i Leksand

Julia Gezelius är lärare på Västanviks folkhögskola i Leksand. Skolan har en teckenspråkig miljö och särskilt mottagande av döva och hörselskadade asylsökande.  Julia undervisar bl.a. de nyanlända.

– En del kan redan flytande teckenspråk från sitt hemland och även skriva, andra kan bara teckenspråk och inte skriva. En del kan ingetdera. De studerar hur länge de vill, så länge de har råd med det. Därför brukar många studera deltid medan de arbetar deltid.

Tar du upp högtider och firanden när du undervisar nyanlända?
– Ja, det gör jag. Många nyanlända som jag undervisar är tveksamma till att fira någon annans religiösa högtid, så därför lyfter jag midsommar och Valborg mer, så man kan känna ”det där vill jag vara med på och uppleva!” utan några skuldkänslor kring sin egen tro. För övrigt ges givetvis information och kunskaper kring julen och påsken liksom vi lär oss om deras högtider och firande. Vår skola har internat så de brukar servera julbord och påskbord. Vi brukar också ha luciatåg mest för att det är så mysigt med ljus i vintermörkret och luciafikat. Så den anledningen framför vi till våra deltagare också: Nu i dagens Sverige har vi våra högtider oftast för gemenskapens skull och givetvis mat eller fika.

Brukar ni uppmärksamma Världsteckenspråksdagen, Internationella dövveckan från och Dövas dag på skolan?
– Ja, vi brukar prata om Dövas dag och fira Svenskt teckenspråksdagen. Vår skola brukar delta på mässan under Dövas dag också.

Av Simon Rosén - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

Av Simon Rosén – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

14 maj varje år är Teckenspråkets dag i Sverige
Det var den 14 maj 1981 som riksdagen fastslog att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det har status som ett minoritetsspråk. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Dövas dag 2019 äger rum på Gotland.

http://www.dovasdag2019.se/

23 september är Internationell teckenspråksdag (FN)

 

Gör Ramadanlykta och Eid-kalender

Låt oss presentera vår första gästpedagog & pysslare: Heidi Hansen eller Sweet Fajr.

Heidi Hansen har i många år delat med sig av sina kreativa och inspirerande DIY-mallar för enklare pyssel och mer avancerade kreationer på sitt Instagramkonto Sweetfajr.

Heidi bor i Göteborg och studerar till förskolelärare. Som pysselkreatör och designer är hon självlärd. Hon har många internationella följare och vi har nu möjligheten att presentera några av hennes populäraste mallar för Ramadan och Eid.

I mallarna finns en hänvisning till en webbsida som i nuläget inte fungerar, men ni kan hitta bilder på färdiga verk utifrån dessa mallar och mer på Instagramkontot Sweetfajr.

Ramadanlyktor. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, lila och guld. Hämta mall!

Nedräkning till Eid, blått och guld. Hämta mall!

Pedagogisk pärla: Helgskåpet

Almanackan visar hur högtider och traditioner hänger ihop, följer oss mellan olika länder på jorden. Hur traditionerna förändras med firarna. Vilken betydelse de har för att skapa mening och struktur i våra liv.

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett vitrinskåp som skyltas med bilder, småsaker och text för olika högtider. Skåpet har använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan, Midsommar, Pride, sommarlov och Jul.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Nu har vi hållit på så länge att ungdomarna själva tar initiativ till att skylta skåpet med högtider de vill lyfta fram.

Genom våra Pedagogiska pärlor som publiceras på almanackans hemsida vill vi inspirera till att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet på olika sätt. Pärlorna har en samtalsövning, en praktisk övning och så extra tips kring bra dagar att prata om. Tipsen kan användas och anpassas i undervisningen från förskola till vuxenutbildning.

Här hittar du Pedagogiska pärlor för september 2018!


Det här är september månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Marianas bästa tips om midsommar, nyckelharpa och små grodor

– Jag har aldrig varit så förtjust i familjehögtider, men just midsommar har alltid varit min favorit. Därför tycker jag att det är synd att många med utländsk bakgrund känner sig exkluderade. Min erfarenhet är att det är en högtid som inte kräver mycket men har massor att bjuda på.

När Mariana Vigil arbetade som SFI-lärare på Södermalm i Stockholm var det  självklart för henne att tipsa eleverna om roliga saker att göra på fritiden. Vi pratade tidigare i år om Valborg, nu återkommer vi till Midsommar. Mariana berättade hur hon gjorde förra året:

– När jag förberedde min lektion om midsommar googlade jag efter ett hardcorefirande i närheten och hittade ett som ligger max några tunnelbaneminuter bort från där eleverna bor. Inget inträde eller inbjudan. Bara att dyka upp och delta i dansen om man vill, ta med picknick eller köpa fika på plats. Jag visade bilder och filmklipp med folkdräkter, musik och dans. Utlovade en riktigt festlig familjehögtid och hoppades att det skulle gå hem. Efteråt frågade jag dem vad de gjort och förutom ett fåtal som var bortbjudna hade alla gått till firandet jag tipsat om. De var supernöjda och tyckte att det var en jättefin tradition. Svårare än så behöver det alltså inte vara att ge några nya svenskar en flygande start in i midsommartraditionerna. Nu i år, när det inte krockar med ramadan, kommer nog några av de som avstod 2017 gå loss på sillen och flädersaften också. Jag är så glad att de redan gillar midsommar lika mycket som jag, särskilt när jag vet vilket sug efter liv och glädje många av dem har, för att inte tala om deras barn.

Det låter ju jättelyckat! Nu undrar jag förstås hur du själv brukar fira midsommar?

– Jag har firat på folks ”land” både på Väddö och i Rättvik innan jag var tio, även Möja, Skansen hör till barndomsminnena. Eftersom nubbefylla är överskattat har jag inget emot att köra kulturclash och käka grillat med latinogubbar som på sin höjd dricker ett par glas vin till biffen. Men folkdräkter, nyckelharpa och små grodor vill jag hemskt gärna ha. Även kransbindande och sillunch försöker jag få till. Och det är just det som är så bra – det är tillgängligt för alla som vill och helt fritt från köphets och annat knepigt, bara ”come as you are, do what you like” ju. Jag kan inte komma på en annan tradition som är så traditionell och samtidigt så fri från krav och enkel att göra till något eget.

Pärlor och almanacka i Kärrtorp

Mångkulturella almanackan i skolan. Hur används den praktiskt i pedagogisk verksamhet? Här berättar Elisabeth Friberg, lärare i en klass för nyanlända elever på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

– Jamen det faller sig väl ganska naturligt när man har den här elevgruppen, språkintroduktion som det heter. Då vill man låta dem prata om sig själva. Att man tar vara på alla tillfällen som finns att skriva om något som de har att säga om, där det finns ett äkta informationsgap, att de själva får berätta om något riktigt.

Elisabeth talar om en övning som hon tidigare hade med en klass. En uppgift där eleverna muntligt skulle presentera en tradition från sina egna kulturer. Samtidigt som det var lika mycket en övning i att göra en Powerpoint och att prata inför klassen som själva innehållet, berättar hon.

Snart planerar hon att genomföra en ny övning med hjälp av Mångkulturella almanackan, den här gången handlar det om att upptäcka sitt eget namns betydelse, härkomst och namnsdag.

– I år så tänkte jag göra något med deras namn som övning. Det blir lite som att man skapar sin identitet om man får berätta om sig själv och varför man heter någonting. Det kan säkert finnas traditioner i hemlandet som förklarar varför de har fått ett visst namn och vad det betyder. Vi kommer säkert upptäcka att det finns namn som finns i Bibeln, andra namn finns i Koranen, en del kanske inte gör det och så vidare.

– Mångkulturella almanackan och Pedagogiska pärlorna kan användas till övningar i undervisningen i skolor. Jag har sett de där Pedagogiska pärlorna på hemsidan, det kostar ju inget, säger Elisabeth. Särskilt skolor som undervisar i språkintroduktion skulle kunna ha nytta av det.

Av: Niklas Öström
Praktik inom Etnologi med inriktning mot kulturell mångfald, fristående kurs på Södertörns högskola, Praktikant på Mångkulturellt centrum under vårterminen 2018

Snart kommer almanackans Pedagogiska pärlor

I mitten av februari kommer vi att publicera den första delen av almanackans Pedagogiska pärlor.

Det blir ett pedagogiskt komplement till Mångkulturella almanackan. Varje månad vill vi inspirera till att använda almanackan i din pedagogiska verksamhet på olika sätt. Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter  –  välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp. Det kommer att innehålla en lista med tips kopplade till några av månadens dagar, en kreativ övning och en teoretisk övning.

Innehållet i de pedagogiska pärlorna står Marit Nygård, Anja Norell och Åsa Winqvist för. Marit är gymnasielärare (i svenska och geografi) med interkulturell profil, Anja är fil.mag i socialantropologi. De har (tillsammans med en tidigare kollega) tagit fram Lås Upp, en normkritisk metod/material som bygger på normkritiska utbildningsinsatser som de genomfört sedan 2009  med högstadie- och gymnasieelever och med pedagoger och andra yrkesverksamma vuxna. De har utvecklat Lås Upp som metod utifrån sitt arbete med elever och lärare i skolorna och delar metoderna på lasupp.nu

Åsa är bild- och dramapedagog och har arbetat många år som gymnasielärare i estetiska ämnen. Hon har skrivit en magisteruppsats i bildpedagogik.  Under våren 2014 planerade hon och drev en pedagogisk verkstad på Krögarvägen 2 i Fittja i samarbete med arkitektfirman Spridd och Botkyrkabyggen.

De arbetar nu alla tre på Mångkulturellt centrum som pedagoger och utbildare.

Det första bladet med Pedagogiska pärlor kommer att innehålla övningar som passar att göra i mars månad.

bord_mars-webb

Astrakanbladet skriver om Mors dag

vid datorn skriva

Här sitter Anna Pettersson, Anna-Kaisa Gichia och Johan Olander och skriver om Mors dag. På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. På förmiddagen jobbar två personer, Anna och Johan, och på eftermiddagen jobbar tre andra. Astrakanbladet handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan.

astrakanbladet

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket. Men kalendersidorna är lite svårlästa och det är rörigt med bilderna i bakgrunden, även om de är fina, säger Anna-Kaisa.

Idag jobbar de med en tidning som ska komma ut nästa vecka. Astrakanbladet skrivs med ett särskilt skrivprogram på dator, där det också kommer bilder ovanför orden, som ett stöd för personer som har svårt för att läsa. Alla som jobbar på Astrakan får tidningen.

anna kaisa

Det är Anna-Kaisa Gichia, som är hantverkspedagog, som tagit in Mångkulturella almanackan i verksamheten. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.