Rätt datum för kyrkliga helger …

… är inte det lättaste! Kyrkliga helger i Sverige handlar om kyrkoåret och det sekulära arbetsåret, om tradition och matematik.

Vi kan ta Marie bebådelsedag som exempel! Bebådelse – den handlar om att Maria får veta att hon nio månader senare ska föda ett barn. Och eftersom barnet, Jesus, föddes den 25 december innebär det att bebådelsen skedde 25 mars. Denna dag var länge också en helgdag.

1024px-La_Anunciación,_by_Fra_Angelico,_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel

Men! Sen tillkommer två saker som komplicerar. Dels att helg i betydelsen röd, ledig dag inte alltid är samma dag som en viss helg firas i kyrkan. Dels att dagen påverkas av påsken som är en rörlig helg, dvs. att den infaller vid olika tider olika år.

Sedan medeltiden har flera reformer i Sverige både minskat antalet helgdagar och ibland även påverkat deras placering. Den reform som berör ängelns budskap till Maria inträffade 1953. Orsaken var att man ville flytta en ledig dag från våren, där det fanns många helger, till hösten där helgerna var mycket färre. ”Alla helgons dag” blev en ny helgdag på hösten, medan Jungfru Marie bebådelsedag upphörde att vara en röd, dvs. arbetsfri dag. Men, namnet ”Marie bebådelsedag” finns kvar i almanackan – också som Våffeldagen. Det kyrkliga firandet av ”Jungfru Marie bebådelsedag” flyttades till närmaste söndag.

Men (ännu en gång!), eftersom påsken är en rörlig helg så händer det vissa år att Påskdagen infaller detta datum. Och då får Maria flytta på sig. Vart – det är frågan! I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. De söndagar som direkt sammanhänger med påsken (palmsöndagen närmast före och pingstdagen femtio dagar efter påsk) går inte att flytta på, de har sina egna givna betydelser. Däremot finns det ett antal söndagar före och efter påsk, dvs. i fastan respektive i påsktiden som kan tas i anspråk. År 2016 firar Svenska kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före Palmsöndagen, dvs. 13 mars. Katolska kyrkan firar samma händelse, under namnet Vårfrudagen, måndagen efter påskveckan, alltså den 4 april.

Slutsatsen blir alltså att samma helg kan ha en traditionell placering i almanackan, men utan att vara en ledig dag, och att den kyrkliga helgen kan flytta sig efter olika principer i olika kyrkor.

Till sist – den princip som styr påskens placering? Det finns en tumregel som säger att påskdagen (för katoliker och protestanter) är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.

(Bild Fra Angelico, Bebådelsen (1400-tal), Pradomuseet, Madrid. Från Wikipedia)

 

Fastlagsris och påskris i rättan tid

– Fastlagsriset åker in med semlorna. Om man inte bryter ris själv kan det vara svårt att få tag på, för det säljs inte så tidigt på året, säger Margareta Carlstedt från Hallunda, som själv betecknar sig som något av en helgfundamentalist.

Det är viktigt för henne att fira helger och högtider vid rätt tidpunkt och enligt de traditioner som hon lärde sig av sin mamma. Mamman var stockholmare men släkten fanns i Östergötland.

Vi återgår till riset. Ett fastlagsris har fjädrar. Ett påskris har prydnader. Det är skillnaden!

Riset sätts in på fettisdagen. Fjädrarna ska ha milda lila, gula och gröna färger. Margareta återanvänder sina fjädrar år efter år. På skärtorsdagen, varken förr eller senare, görs fastlagsriset om till påskris.

– Ska riset stå i vatten eller torrt?

– Nuförtiden ställer jag det torrt. Man får vara lite praktisk också. Dessutom kan man ju få besök av allergiker.

Fastlagsris säljs på Hötorget i Stockholm år 1968. Av Gram, Ingemar (1908-1986) – https://stockholmskallan.stockholm.se/post/14474, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=67716089

 

 

Maslenitsa: den ryska ”karnevalen”

Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg
Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ortodoxa kyrkans påsk. Man brukar också säga att det är under vinterns sista vecka. I Stockholm har Ryska riksförbundet ordnat firande i fem år nu. Man har hållit till på Medborgarplatsen och på Stortorget; i år blir det folkfest i Kungsträdgården den 16 mars.

Maslenitsa är den sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och släde (hästarna är prydda med färggranna band), barnen har snöbollskrig. Vid ett stort bål brukar man bränna en halmfigur som symboliserar vintern. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen.

Natalia Zinovjeva från Stockholm, som bland annat driver en blogg om flerspråkighet, berättar att nu brukar de inte ha något stort firande.

  • Men när jag bodde hos min mamma i Tallinn brukade hon göra pannkakor. Min mamma bakade kulitj, en rysk påskkaka. Jag har faktiskt aldrig bakat den, men kanske borde leta fram receptet…

Hur firar ni nu i Sverige i er rysk-spansk-svensk-språkiga familj, blir det påsk två gånger då, en ortodox och en katolsk?

  • I Sverige firar vi påsk bara en gång, men släktingarna i Tallinn brukar faktiskt ringa eller skriva och önska glad påsk två gånger om året!

Fira i Kungsträdgården! Läs mer på Ryska riksförbundets sida.

Här finns ett recept på blinier

Natalia Zinovjevas blogg Vägen till trespråkighet