Kulitjer är höga påskkakor

Den ryska påsk-kakan påminner om stora cupcakes. För den som provat italiensk panettone är konsistensen och formen bekant. I sociala medier har det blivit som en tävling kring påsk om vem som gör de vackraste kakorna. Kakan ska vara lyxig efter den långa påskfastan.
Kulitjerna bakas tidigt på skärtorsdagen. På långfredagen tar man dem till kyrkan där de välsignas av prästen. På påskdagen går många på besök till släkt och vänner och överallt lämnar gästen en kulitj. Samtidigt får hen en i gengåva. Som tur är håller de sig i många dagar, och om de blir torra går det bra att göra skorpor av dem.

Kulitj är höga och cylinderformade. I alla fall de ryska. Det kan vara klurigt att få tag i formar, konservburkar utan plast på insidan går bra.
Sirpa Humalisto är botkyrkabo och sverigefinne, hon tillhör den karelska minoriteten som traditionellt tillhör ryska kyrkan.

– Min mor lärde mig visserligen hur man gör kulitj, så någon fingerkänsla har jag för det. Men jag måste ändå slå upp receptet. Nu för tiden gör jag det inte varje påsk, men om vi är hemma över påsk då hör det till att jag bakar kulitj .

 

Sirpas kulitjrecept

För två bröd  

Ingredienser      
0,5 liter handvarm mjölk
50 gram jäst
ca 900 gram lantvetemjöl
2 teskedar salt
4 ägg
3 ägg
200 gram smör eller margarin
1 tesked saffran
1 deciliter russin
(suckat, kardemumma)

Redskap: Måttserie, 2 skålar, kniv, handduk, visp, pensel.

Tillagning
Blanda mjölken, jästen, äggulorna och hälften av mjölet. Låt degen jäsa.
Tillsätt de övriga ingredienserna, saffranet uppblandat i lite varmt vatten och äggvitorna vispade till hårt skum.
Låt degen jäsa långsamt och gör sedan två stora, runda, limpor. Tillsätt så mycket mjöl som behövs för utbakningen.

Det är vanligt att man gör ett ”XB” av degen och lägger på varje bröd. (XB står för Христос воскрес, Kristus uppstår, på ryska) Pensla med uppvispat ägg.

Grädda de jästa kulitjerna i 200 grader i cirka 25 minuter. Strö pudersocker på bröden när de har svalnat. Kulitj skärs i bitar innan den serveras och pascha läggs på bitarna. Servera te eller kaffe till.

 

Här finns en (lång!) Youtubefilm om hur det går till att baka kulitjer!

En ortodox påsk i Stockholm

För Elias, med rötter i Libanon och uppväxt i en stockholmsförort, är påsk en av de högtider som ligger honom varmt om hjärtat. Den firas stort i hans familj , med god mat och umgänge med släkt och vänner.

Elias berättar att dagen tar sin början i kyrkan på morgonen . Klädvalet är där av stor vikt, herrarna bär kostym och damerna bär också finkläder, ”men inga balklänningar kanske” tillägger han skämtsamt. Elias själv deltar inte vid kyrkobesöket och när jag frågar honom varför  så svarar han svepande att ”jag personligen går inte, de äldre gör det. Det är av större vikt för dem”.

Alla släktingar och vänner som startat dagen i kyrkan beger sig sedan hem till den äldsta i släkten, i Elias familj är det hans mammas moster som de samlas hos.

– Det är en stor festmåltid förberedd efter kyrkan och man bjuder in alla släktingar. Maten som bjuds på är kyckling, kött, ris med fyllning. Ja, det är allt möjligt! Signaturrätten är väl kyckling som man gör, där man stoppar i ris och kött och så syr man ihop den. Det är väldigt gott!

Elias ansluter sig till släkten hos mammas moster i hennes påskpyntade lägenhet. Där finner han gula kycklingar, färgglada ägg och fjädrar. ”Det klassiska påsk pyntet, du vet” som han själv tillägger. Under dagen  leker de lekar och en klassisk som förekommer inom Elias familj är äggknäckning. Det är en tradition som han tror lever inom flera familjer inom det ortodoxa påskfirandet och han beskriver leken:

– Man har två, du vet, två kokta ägg och ska den ena hålla och den andra försöka knäcka ditt ägg. De ska alltså knäcka emot varandra och den som får sitt ägg knäckt är den som förlorar.

Sofia Wahlström

Sofia Wahlström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Memmans resa

Memma, eller mämmi som den heter på finska, är en finsk klassisk påskdessert, gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Exakt när finnarna började äta memma är okänt, men troligtvis började memmans resa hos persisktalande folkslag, som sedan förde den med sig till Ryssland. Därifrån kom den till Finland, där den kom att bli älskad och få ett nytt namn, och kanhända lite andra ingredienser. Och nu har cirkeln slutits eftersom iranierna i Finland och Sverige har upptäckt att memma nästan är identisk med samanu, en rätt som spelar en viktig roll i det traditionella firandet av Nouroz-firandet..

För på haft sin-bordet som dukas fram inför Nouroz ska det enligt traditionen finnas sju saker från naturen som börjar på ”s”. Som sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och så förstås, samanu. Haft betyder 7 (sju) och ”sin” är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven ”s” i det latinska alfabetet.

Maria Masoomi är jämställdhets- och integrationskonsult och har dessutom bra koll på mat.

Hur hamnade memman på haft sin-bordet?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. När jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som är mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten.

Memma
Memma (bild Wikipedia)

samanu
Samanu (bild Wikipedia)

Hur ser en romsk påsk ut?

Vi talade med Domino Kai, en mångsysslare som arbetat med romska rättighetsfrågor sedan 1991 samt med frågor som rör övriga av Sveriges nationella minoriteter.
Domino är född i Finland men flyttade till Sverige redan som ettåring med sin familj. Sedan 2008 har han varit inblandad i dialoggrupper, arbetat som mediepedagog, fungerat som sakkunnig, deltagit i projektarbeten som rör romska frågor på UR. Han hörs som berättarröst i ett flertal barnprogram, både på finska och på romani. Han har dessutom hunnit med att skriva två böcker, Romska röster (2015) och Miritza och Sebastian(2010). Dessutom bidrog han med ett kapitel i antologin Finnjävlar (2016) där han bland annat beskriver hur det är att vara både sverigefinsk, svensk och rom.

IMG_0003.jpg

Foto: Mirelle Gyllenbäck

Vad gör du just nu?
-Just nu konsultar jag för Europaparlamentet, och då för gruppledaren Bodil Valero och svenska Miljöpartiet. Det är sådant som rör minoritetsfrågor, rasism och diskriminering kopplat till mänskliga rättigheter. Sen augusti/september 2017 är Domino dessutom enhetschef för Göteborgs stad där han arbetar med att bygga upp ett romskt center, Romano Center i Väst.

Vad innebär ett romskt center?
-Romano Center i Väst har ett tudelat uppdrag. Det ena är att hjälpa, råda samt tipsa den romska målgruppen inom rätten till sina mänskliga rättigheter på olika sätt. Det andra är att belysa och vara rådgivande gentemot tjänstepersoner och kommunala myndigheter om vad som gäller enligt nationella minoritetspolitiken genom utbildningspaket som anpassas efter verksamheter samt en del önskemål inom området. -Det är en väldigt stor utmaning och samtidigt en fantastisk möjlighet att komma bort från projekttänket som ju tyvärr ofta är det som varit det rådande när det gäller romska frågor, och istället få möjligheten till att planera mer långsiktigt. Det är A och O om vi ska skjuta fram positionerna när det gäller romers livsförbättringar på sikt i Göteborg och Västra Götalands län.

Nu är det påsk! På vilket sätt firar romer påsk?
-Om vi tar finska romer så firar man nog på många sätt ganska likt finnar. Att ha befunnit sig inom breddgrader i Finland sedan regenten innan Gustav Vasa började tvinga romer från denna sida av dåvarande riket till den östra sedan början av 1500-talet, det är klart att landets utveckling och val inom religionen även influerat romer och andra minoriteter som befunnit sig där i århundraden. Det är mycket kring det religiösa och med historien kring Jesus under påsken. Romer samlas gärna kring Jesus. Man har varit mycket mer djupare religiös i Finland än i Sverige, många måsten enligt gamla testamentet, tänker jag. Jag själv är uppvuxen i nära relation till Pingstkyrkan, och i Finland finns det ju laestadierna och många andra religiösa grupper. I den finska kulturen har denna religiositet gett avtryck även bland de som inte är med i dessa grupper. Så det finns en stor respekt inför påsken, man dricker inte alkohol, man festar inte, och så är det även om du inte är troende, påsken är ju en av de största kristna helgerna. Många finska romer är frikyrkliga. Man har nog passat in bättre i frikyrkorna tror jag. Man har inte behövt kunna latin eller rutiner som en del läror har sedan tidigare, man har bara prisat Gud, och det har man fått göra på sitt egna sätt. Sen måste vi komma ihåg att det var väldigt sent ända in på 1900-talet innan romer fick tillgång till att komma in i kyrkorna överhuvudtaget. Men det är klart att det skett en förändring även här bland yngre generationer, jag ser inte utveckling som något fel utan tvärtom om bara respekten för individers val finns med i bilden.

Äter man någon speciell mat under påsk?
-De finska romernas påskmat är nog väldigt likt det finska påskbordet, men man kan nog nämna lax och köttgrytor och olika rätter baserade på rotfrukter, en del släkten har även olika soppor som start på påskmaten, samt fantastiska memma med vispgrädde och strösocker. Sen finns de karelska pirogerna alltid med året runt med äggsmör på, de är helt makalöst goda. Det är typisk mat som vi äter under påsken.

Hur ser det ut bland andra romska grupper?
-Om vi tar utomnordiska romska grupper till exempel, som kommer från länder där katolska kyrkan har stor påverkan, då är det den typen av påsk, oftast vit fisk och grönsaker under påskafton eller påskdagen. Hur romer firar påsk beror ofta på vilken grupp man tillhör och varifrån man kommer.

Baxt, zor ta sastibe! – Lycka, kraft och hälsa! Latšo Patradi! – Glad Påsk

Semlans förvandling

Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.

Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:

– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.

Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.

Fakta om fastan

Fettisdagen inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.


Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Tove Lindgren som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Kyckling eller hare?

Kycklingar och ägg hör ihop, det är lätt att förstå. Men varför finns det också en påskhare som kommer med ägg?
Påsken infaller ju när livet startar på nytt efter vintern och  haren är en gammal symbol för liv och fruktsamhet.
Påskharen som kommer med godis föddes i USA bland tyska invandrare för över hundra år sedan. Och så småningom kom denna nya tradition tillbaka till Europa. Men i Sverige är kycklingarna fortfarande mer poppis.


Illustration Irene Thisner, Mångkulturella almanackan 2017

Kristna påsken steg för steg

Judisk Pesach och kristen Påsk. Orden låter lika och hänger faktiskt ihop: de betyder att passera, att skona. Båda helgerna handlar, på olika sätt, om livet som besegrar döden. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten.

De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition får nytt innehåll.

Påsken, det är fastlagen, fastan och själva påsken. Fastlagen innebär lek och fest. Sista dagen kallas Fettisdagen. Firandet kan ta formen av Karneval – farväl till köttet.
Fastan börjar på Askonsdagen och varar i 40 dagar. Söndagarna ingår inte i fastan.
Sista veckan i fastan kallas Stilla veckan, en allvarlig tid som ändå slutar i fest för Jesus seger över döden. Här ingår:
Palmsöndagen. I Bibeln rider Jesus in i Jerusalem och hälsas av folket som kung.
Skärtorsdagen. I Bibeln äter Jesus påskmåltid med lärjungarna, den allra första nattvarden. Han förråds av Judas och tas tillfånga som upprorsman av romarna. I kyrkan handlar dagen om gemenskap och förlåtelse – ”skära” betyder ”rena”.
Långfredagen. Jesus döms till döden och korsfästs, en vanlig ­avrättningsmetod vid denna tid. I kyrkan är detta årets tyngsta dag. För inte så länge sedan var butiker och biografer stängda denna dag.
Påskafton. I Bibeln är Jesus död och begraven. Detta är fastans sista dag. Men i kyrkan kan firandet börja redan på kvällen– aftonen inleder ju årets gladaste helg.
Påskdagen. I Bibeln upptäcker de sörjande att graven är tom. Jesus har uppstått från det döda. I kyrkan firas att lidandet är slut, ljuset och glädjen har segrat.

Palmsöndagen. Giotto [Public domain], via Wikimedia Commons

Noursin från Södertälje firar syrisk-ortodox påsk i Australien

Australien går mot höst och Sverige mot vår, men just idag har det varit högsommarvärme,  förklarar Noursin. Klockan är kvart i elva på kvällen när hon ringer från Sydney, där hon numera bor tillsammans med sin man Malke. Noursin identifierar sig som assyrier och Malke som syrian. Efter att ha bott i Sverige tillsammans en tid flyttade de till Australien.

Noursins favorithögtid är den ortodoxa påsken, som kommer nu; påskdagen är i år på första maj. Hon tar ledigt från jobbet annandag påsk för att kunna vara i kyrkan och besöka släkten. De börjar fira redan på måndagen veckan innan och tar sig tid att gå i kyrkan och be varje kväll.
– Det är meditativt och jag känner mig mer harmonisk av det, säger Noursin.
Dessutom fastar Noursin i femtio dagar före påsk, dvs. avstår helt från animaliska produkter, bortsett från fisk.

– Fisk är något kyrkan sagt är OK. Grekiska kyrkan kör helt vegan men vår har sagt att fisk är OK.  Om kyrkan hade andra regler skulle jag följa det. Men samtidigt är jag inte så konservativ med min fasta. Om det finns smör i någon rätt ute på restaurang så kommer jag inte hålla på att be dem göra om eller ta bort. Det handlar mer om andlig fasta än kroppslig.

Påskveckan är en vecka av sorg, för man vet att Jesu korsfästelse är på väg. Under veckan pussar man inte varandra, då Jesus blev förrådd av en kyss.

Noursin i Australien
Noursin i Australien

Rätt datum för kyrkliga helger …

… är inte det lättaste! Kyrkliga helger i Sverige handlar om kyrkoåret och det sekulära arbetsåret, om tradition och matematik.

Vi kan ta Marie bebådelsedag som exempel! Bebådelse – den handlar om att Maria får veta att hon nio månader senare ska föda ett barn. Och eftersom barnet, Jesus, föddes den 25 december innebär det att bebådelsen skedde 25 mars. Denna dag var länge också en helgdag.

1024px-La_Anunciación,_by_Fra_Angelico,_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel

Men! Sen tillkommer två saker som komplicerar. Dels att helg i betydelsen röd, ledig dag inte alltid är samma dag som en viss helg firas i kyrkan. Dels att dagen påverkas av påsken som är en rörlig helg, dvs. att den infaller vid olika tider olika år.

Sedan medeltiden har flera reformer i Sverige både minskat antalet helgdagar och ibland även påverkat deras placering. Den reform som berör ängelns budskap till Maria inträffade 1953. Orsaken var att man ville flytta en ledig dag från våren, där det fanns många helger, till hösten där helgerna var mycket färre. ”Alla helgons dag” blev en ny helgdag på hösten, medan Jungfru Marie bebådelsedag upphörde att vara en röd, dvs. arbetsfri dag. Men, namnet ”Marie bebådelsedag” finns kvar i almanackan – också som Våffeldagen. Det kyrkliga firandet av ”Jungfru Marie bebådelsedag” flyttades till närmaste söndag.

Men (ännu en gång!), eftersom påsken är en rörlig helg så händer det vissa år att Påskdagen infaller detta datum. Och då får Maria flytta på sig. Vart – det är frågan! I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. De söndagar som direkt sammanhänger med påsken (palmsöndagen närmast före och pingstdagen femtio dagar efter påsk) går inte att flytta på, de har sina egna givna betydelser. Däremot finns det ett antal söndagar före och efter påsk, dvs. i fastan respektive i påsktiden som kan tas i anspråk. År 2016 firar Svenska kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före Palmsöndagen, dvs. 13 mars. Katolska kyrkan firar samma händelse, under namnet Vårfrudagen, måndagen efter påskveckan, alltså den 4 april.

Slutsatsen blir alltså att samma helg kan ha en traditionell placering i almanackan, men utan att vara en ledig dag, och att den kyrkliga helgen kan flytta sig efter olika principer i olika kyrkor.

Till sist – den princip som styr påskens placering? Det finns en tumregel som säger att påskdagen (för katoliker och protestanter) är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.

(Bild Fra Angelico, Bebådelsen (1400-tal), Pradomuseet, Madrid. Från Wikipedia)

 

Fastlagsris och påskris i rättan tid

– Fastlagsriset åker in med semlorna. Om man inte bryter ris själv kan det vara svårt att få tag på, för det säljs inte så tidigt på året, säger Margareta Carlstedt från Hallunda, som själv betecknar sig som något av en helgfundamentalist.

Det är viktigt för henne att fira helger och högtider vid rätt tidpunkt och enligt de traditioner som hon lärde sig av sin mamma. Mamman var stockholmare men släkten fanns i Östergötland.

Vi återgår till riset. Ett fastlagsris har fjädrar. Ett påskris har prydnader. Det är skillnaden!

Riset sätts in på fettisdagen. Fjädrarna ska ha milda lila, gula och gröna färger. Margareta återanvänder sina fjädrar år efter år. På skärtorsdagen, varken förr eller senare, görs fastlagsriset om till påskris.

– Ska riset stå i vatten eller torrt?

– Nuförtiden ställer jag det torrt. Man får vara lite praktisk också. Dessutom kan man ju få besök av allergiker.

Fastlagsris säljs på Hötorget i Stockholm år 1968. Av Gram, Ingemar (1908-1986) – https://stockholmskallan.stockholm.se/post/14474, CC BY 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=67716089