Barntåg fram till altaret på Palmsöndagen

Palmsöndagen inleder den sista fasteveckan innan det kristna påskfirandet börjar.

I kyrkan berättas om hur Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung. Folk jublade, viftade med palmblad och sjöng Hosianna. 

Pietro Lorenzetti, Public domain, via Wikimedia Commons

Som mycket liten i Syrien såg Clearita Kendirjian fram mot palmsöndagen. Dagen var för henne en barnvänlig version av påsken.

Clearita bodde i Syrien tills hon var sex år. Palmsöndagen firades i katolska kyrkan. Alla var finklädda. I kyrkan var det predikan och sedan gick barnen fram i tåg till altaret och tände varsitt ljus. Clearita tycker det liknar hur luciafirande ser ut i Sverige.

Efter kyrkan gick familjen på restaurang eller hem till någon för att fira. Det blev en stor fest som höll på hela kvällen.

I Sverige såg firandet annorlunda ut. Det var inte lika stort som i Syrien. Också här skulle man gå finklädd till kyrkan och tända ljus, men det var bara fika efteråt och sedan gick alla hem. I Sverige fanns inte speciella ljus att köpa till firandet. Ett år fick Clearita hjälpa sin faster att göra ljusen för hand, eftersom de hade beställt ljus från Syrien som inte hann fram. Här har hon bara firat palmsöndagen tre gånger. Det blev viktigare att fira när hennes farmor och farfar kom hit en tid efter henne. Det blev också ett sätt för henne och hennes familj att lära känna människor i ett nytt land.

Emma Hiort studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Pedagogiska pärlor för april 2022

Under den här våren är det många religioner som har fasta. Vi funderar på varför och hur och om de olika religionernas fastor skiljer sig åt. Den muslimska fastan bryts ofta med en dadel på kvällen. Om vi sår en dadelpalm i år, kan vi då räkna med att kunna plocka egna dadlar någon gång? Kanske inte, men det är ändå roligt att se den växa upp. Språk och böcker finns också, som så ofta, bland våra tips.

Pedagogiska pärlor för april 2022 som pdf

Liten dadelpalm på gång

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Halva priset från Vårdagjämningen

Våren är eldarnas tid. Newroz-eldar, påskeldar, Valborgseldar. Men sedan kommer sommaren med midsommareld på vissa ställen. Hösten med Heliga korsets upphöjelse och dess eldar. Och julen. Det finns alltså all anledning att skaffa en Mångkulturell almanacka med temat skog och eld även om några månader av 2022 nu har passerat.

Från Vårdagjämningen 20 mars sänker vi priset med 50 %. Då kostar en almanacka 67 kr.

Beställ här!

Den är fortfarande brinnande aktuell.

Illustration Iréne Thisner. Bilden finns på juniuppslaget i Mångkulturella almanackan 2022.

Månen styr påskfirandet

Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på, eller närmast efter, vårdagjämningen. Den regeln fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. Det var ett möte där biskopar från hela det romerska riket ville skapa en gemensam troslära. Men i praktiken använder man förenklade beräkningar som stämmer ungefär med fullmånen.

Katoliker och protestanter använder gregorianska kalendern, och ortodoxa använder den julianska. Därför firas påsk vid flera olika tider. Katolikers och protestanters påskdag är rörlig mellan 22 mars och 25 april, den ortodoxa påskdagen är rörlig mellan 4 april och 8 maj.

Enligt den judiska kalendern firas pesach den fjortonde dagen i vårmånaden Nisan då det alltid är fullmåne. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition fick nytt innehåll.

Här finns en mycket mer detaljerad förklaring om hur månen styr påsken gjord av matematikprofessor Svante Janson i Uppsala.

Kulitjer är höga påskkakor

Den ryska påsk-kakan påminner om stora cupcakes. För den som provat italiensk panettone är konsistensen och formen bekant. I sociala medier har det blivit som en tävling kring påsk om vem som gör de vackraste kakorna. Kakan ska vara lyxig efter den långa påskfastan.
Kulitjerna bakas tidigt på skärtorsdagen. På långfredagen tar man dem till kyrkan där de välsignas av prästen. På påskdagen går många på besök till släkt och vänner och överallt lämnar gästen en kulitj. Samtidigt får hen en i gengåva. Som tur är håller de sig i många dagar, och om de blir torra går det bra att göra skorpor av dem.

Kulitj är höga och cylinderformade. I alla fall de ryska. Det kan vara klurigt att få tag i formar, konservburkar utan plast på insidan går bra.
Sirpa Humalisto är botkyrkabo och sverigefinne, hon tillhör den karelska minoriteten som traditionellt tillhör ryska kyrkan.

– Min mor lärde mig visserligen hur man gör kulitj, så någon fingerkänsla har jag för det. Men jag måste ändå slå upp receptet. Nu för tiden gör jag det inte varje påsk, men om vi är hemma över påsk då hör det till att jag bakar kulitj .

 

Sirpas kulitjrecept

För två bröd  

Ingredienser      
0,5 liter handvarm mjölk
50 gram jäst
ca 900 gram lantvetemjöl
2 teskedar salt
4 ägg
3 ägg
200 gram smör eller margarin
1 tesked saffran
1 deciliter russin
(suckat, kardemumma)

Redskap: Måttserie, 2 skålar, kniv, handduk, visp, pensel.

Tillagning
Blanda mjölken, jästen, äggulorna och hälften av mjölet. Låt degen jäsa.
Tillsätt de övriga ingredienserna, saffranet uppblandat i lite varmt vatten och äggvitorna vispade till hårt skum.
Låt degen jäsa långsamt och gör sedan två stora, runda, limpor. Tillsätt så mycket mjöl som behövs för utbakningen.

Det är vanligt att man gör ett ”XB” av degen och lägger på varje bröd. (XB står för Христос воскрес, Kristus uppstår, på ryska) Pensla med uppvispat ägg.

Grädda de jästa kulitjerna i 200 grader i cirka 25 minuter. Strö pudersocker på bröden när de har svalnat. Kulitj skärs i bitar innan den serveras och pascha läggs på bitarna. Servera te eller kaffe till.

 

Här finns en (lång!) Youtubefilm om hur det går till att baka kulitjer!

En ortodox påsk i Stockholm

För Elias, med rötter i Libanon och uppväxt i en stockholmsförort, är påsk en högtid som ligger honom varmt om hjärtat. Den firas stort i hans familj , med god mat och umgänge med släkt och vänner.

Elias berättar att dagen tar sin början i kyrkan på morgonen . Klädvalet är där av stor vikt, herrarna bär kostym och damerna bär också finkläder. Elias själv deltar inte vid kyrkobesöket och när jag frågar honom varför  så svarar han att ”jag personligen går inte, de äldre gör det. Det är av större vikt för dem”.

Alla släktingar och vänner som startat dagen i kyrkan beger sig sedan hem till den äldsta i släkten, i Elias familj är det hans mammas moster som de samlas hos.

– Det är en stor festmåltid förberedd efter kyrkan och man bjuder in alla släktingar. Maten som bjuds på är kyckling, kött, ris med fyllning. Ja, det är allt möjligt! Signaturrätten är väl kyckling som man gör, där man stoppar i ris och kött och så syr man ihop den. Det är väldigt gott!

Elias ansluter sig till släkten hos mammas moster i hennes påskpyntade lägenhet. Där finner han gula kycklingar, färgglada ägg och fjädrar. ”Det klassiska påskpyntet, du vet”. Under dagen  leker de lekar och en klassisk som förekommer inom Elias familj är äggknäckning. Det är en tradition som han tror lever inom flera familjer inom det ortodoxa påskfirandet och han beskriver leken:

– Man har två kokta ägg och så ska den ena hålla och den andra försöka knäcka ditt ägg. De ska alltså knäcka emot varandra och den som får sitt ägg knäckt är den som förlorar.

Sofia Wahlström

Sofia Wahlström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Memmans resa

Memma, eller mämmi som den heter på finska, är en finsk klassisk påskdessert, gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Exakt när finnarna började äta memma är okänt, men troligtvis började memmans resa hos persisktalande folkslag, som sedan förde den med sig till Ryssland. Därifrån kom den till Finland, där den kom att bli älskad och få ett nytt namn, och kanhända lite andra ingredienser. Och nu har cirkeln slutits eftersom iranierna i Finland och Sverige har upptäckt att memma nästan är identisk med samanu, en rätt som spelar en viktig roll i det traditionella firandet av Nouroz-firandet..

För på haft sin-bordet som dukas fram inför Nouroz ska det enligt traditionen finnas sju saker från naturen som börjar på ”s”. Som sib (äpple), serke (vinäger), sabze (vetegroddar), sombol (hyacint), somagh (mald, torkad syrlig krydda), sir (vitlök), och så förstås, samanu. Haft betyder 7 (sju) och ”sin” är namnet på bokstaven ﺲ som finns i det persiska alfabetet och motsvarar bokstaven ”s” i det latinska alfabetet.

Maria Masoomi är jämställdhets- och integrationskonsult och har dessutom bra koll på mat.

Hur hamnade memman på haft sin-bordet?
– Det är en intressant historia, barn och tonåringar är kanske inte så förtjusta i memma, men det är ett måste på haft sin-bordet. När jag kom till Sverige var det jättesvårt att få tag i samanu. Då upptäckte vi att finländare ju äter memma till påsk, något som är mycket likt samanu, och dessutom ungefär vid samma tid på året som iranier traditionellt äter samanu. Därför var det många iranier som köpte och än idag köper den finska varianten.

Memma
Memma (bild Wikipedia)

samanu
Samanu (bild Wikipedia)

Hur ser en romsk påsk ut?

Vi talade med Domino Kai, en mångsysslare som arbetat med romska rättighetsfrågor sedan 1991 samt med frågor som rör övriga av Sveriges nationella minoriteter.
Domino är född i Finland men flyttade till Sverige redan som ettåring med sin familj. Sedan 2008 har han varit inblandad i dialoggrupper, arbetat som mediepedagog, fungerat som sakkunnig, deltagit i projektarbeten som rör romska frågor på UR. Han hörs som berättarröst i ett flertal barnprogram, både på finska och på romani. Han har dessutom hunnit med att skriva två böcker, Romska röster (2015) och Miritza och Sebastian(2010). Dessutom bidrog han med ett kapitel i antologin Finnjävlar (2016) där han bland annat beskriver hur det är att vara både sverigefinsk, svensk och rom.

IMG_0003.jpg

Foto: Mirelle Gyllenbäck

Vad gör du just nu?
-Just nu konsultar jag för Europaparlamentet, och då för gruppledaren Bodil Valero och svenska Miljöpartiet. Det är sådant som rör minoritetsfrågor, rasism och diskriminering kopplat till mänskliga rättigheter.

Sedan augusti/september 2017 är Domino dessutom enhetschef på Göteborgs stad där han arbetar med att bygga upp ett romskt center, Romano Center i Väst.

Vad innebär ett romskt center?
-Romano Center i Väst har ett tudelat uppdrag. Det ena är att hjälpa, råda samt tipsa den romska målgruppen inom rätten till sina mänskliga rättigheter på olika sätt. Det andra är att belysa och vara rådgivande gentemot tjänstepersoner och kommunala myndigheter om vad som gäller enligt nationella minoritetspolitiken genom utbildningspaket som anpassas efter verksamheter samt en del önskemål inom området. -Det är en väldigt stor utmaning och samtidigt en fantastisk möjlighet att komma bort från projekttänket som ju tyvärr ofta är det som varit det rådande när det gäller romska frågor, och istället få möjligheten till att planera mer långsiktigt. Det är A och O om vi ska skjuta fram positionerna när det gäller romers livsförbättringar på sikt i Göteborg och Västra Götalands län.

Nu är det påsk! På vilket sätt firar romer påsk?
-Om vi tar finska romer så firar man nog på många sätt ganska likt finnar. Att ha befunnit sig inom breddgrader i Finland sedan regenten innan Gustav Vasa började tvinga romer från denna sida av dåvarande riket till den östra sedan början av 1500-talet, det är klart att landets utveckling och val inom religionen även influerat romer och andra minoriteter som befunnit sig där i århundraden. Det är mycket kring det religiösa och med historien kring Jesus under påsken. Romer samlas gärna kring Jesus. Man har varit mycket mer djupare religiös i Finland än i Sverige, många måsten enligt gamla testamentet, tänker jag. Jag själv är uppvuxen i nära relation till Pingstkyrkan, och i Finland finns det ju laestadianer och många andra religiösa grupper. I den finska kulturen har denna religiositet gett avtryck även bland de som inte är med i dessa grupper. Så det finns en stor respekt inför påsken, man dricker inte alkohol, man festar inte, och så är det även om du inte är troende, påsken är ju en av de största kristna helgerna. Många finska romer är frikyrkliga. Man har nog passat in bättre i frikyrkorna tror jag. Man har inte behövt kunna latin eller rutiner som en del läror har sedan tidigare, man har bara prisat Gud, och det har man fått göra på sitt egna sätt. Sen måste vi komma ihåg att det var väldigt sent ända in på 1900-talet innan romer fick tillgång till att komma in i kyrkorna överhuvudtaget. Men det är klart att det skett en förändring även här bland yngre generationer, jag ser inte utveckling som något fel utan tvärtom om bara respekten för individers val finns med i bilden.

Äter man någon speciell mat under påsk?
-De finska romernas påskmat är nog väldigt likt det finska påskbordet, men man kan nog nämna lax och köttgrytor och olika rätter baserade på rotfrukter, en del släkter har även olika soppor som start på påskmaten, samt fantastiska memma med vispgrädde och strösocker. Sen finns de karelska pirogerna alltid med året runt med äggsmör på, de är helt makalöst goda. Det är typisk mat som vi äter under påsken.

Hur ser det ut bland andra romska grupper?
-Om vi tar utomnordiska romska grupper till exempel, som kommer från länder där katolska kyrkan har stor påverkan, då är det den typen av påsk, oftast vit fisk och grönsaker under påskafton eller påskdagen. Hur romer firar påsk beror ofta på vilken grupp man tillhör och varifrån man kommer.

Baxt, zor ta sastibe! – Lycka, kraft och hälsa! Latšo Patradi! – Glad Påsk

Semlans förvandling

Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.

Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:

– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.

Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.

Fakta om fastan

Fettisdagen är sista dagen innan fastan. Askonsdagen inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.


Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Tove Lindgren som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).