Etikett: palmsöndag

Publicerat den

Barntåg fram till altaret på Palmsöndagen

Palmsöndagen inleder den sista fasteveckan innan det kristna påskfirandet börjar.

I kyrkan berättas om hur Jesus red in i Jerusalem på en åsna för att fira den judiska påsken tillsammans med sina lärjungar. Han togs emot som en kung. Folk jublade, viftade med palmblad och sjöng Hosianna. 

Pietro Lorenzetti, Public domain, via Wikimedia Commons

Som mycket liten i Syrien såg Clearita Kendirjian fram mot palmsöndagen. Dagen var för henne en barnvänlig version av påsken.

Clearita bodde i Syrien tills hon var sex år. Palmsöndagen firades i katolska kyrkan. Alla var finklädda. I kyrkan var det predikan och sedan gick barnen fram i tåg till altaret och tände varsitt ljus. Clearita tycker det liknar hur luciafirande ser ut i Sverige.

Efter kyrkan gick familjen på restaurang eller hem till någon för att fira. Det blev en stor fest som höll på hela kvällen.

I Sverige såg firandet annorlunda ut. Det var inte lika stort som i Syrien. Också här skulle man gå finklädd till kyrkan och tända ljus, men det var bara fika efteråt och sedan gick alla hem. I Sverige fanns inte speciella ljus att köpa till firandet. Ett år fick Clearita hjälpa sin faster att göra ljusen för hand, eftersom de hade beställt ljus från Syrien som inte hann fram. Här har hon bara firat palmsöndagen tre gånger. Det blev viktigare att fira när hennes farmor och farfar kom hit en tid efter henne. Det blev också ett sätt för henne och hennes familj att lära känna människor i ett nytt land.

Emma Hiort studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Publicerat den

Kristna påsken steg för steg

Judisk Pesach och kristen Påsk. Orden låter lika och hänger faktiskt ihop: de betyder att passera, att skona. Båda helgerna handlar, på olika sätt, om livet som besegrar döden. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten.

De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition får nytt innehåll.

Påsken, det är fastlagen, fastan och själva påsken. Fastlagen innebär lek och fest. Sista dagen kallas Fettisdagen. Firandet kan ta formen av Karneval – farväl till köttet.
Fastan börjar på Askonsdagen och varar i 40 dagar. Söndagarna ingår inte i fastan.
Sista veckan i fastan kallas Stilla veckan, en allvarlig tid som ändå slutar i fest för Jesus seger över döden. Här ingår:
Palmsöndagen. I Bibeln rider Jesus in i Jerusalem och hälsas av folket som kung.
Skärtorsdagen. I Bibeln äter Jesus påskmåltid med lärjungarna, den allra första nattvarden. Han förråds av Judas och tas tillfånga som upprorsman av romarna. I kyrkan handlar dagen om gemenskap och förlåtelse – ”skära” betyder ”rena”.
Långfredagen. Jesus döms till döden och korsfästs, en vanlig ­avrättningsmetod vid denna tid. I kyrkan är detta årets tyngsta dag. För inte så länge sedan var butiker och biografer stängda denna dag.
Påskafton. I Bibeln är Jesus död och begraven. Detta är fastans sista dag. Men i kyrkan kan firandet börja redan på kvällen– aftonen inleder ju årets gladaste helg.
Påskdagen. I Bibeln upptäcker de sörjande att graven är tom. Jesus har uppstått från det döda. I kyrkan firas att lidandet är slut, ljuset och glädjen har segrat.

Palmsöndagen. Giotto [Public domain], via Wikimedia Commons