Kulitjer är höga påskkakor

Den ryska påsk-kakan påminner om stora cupcakes. För den som provat italiensk panettone är konsistensen och formen bekant. I sociala medier har det blivit som en tävling kring påsk om vem som gör de vackraste kakorna. Kakan ska vara lyxig efter den långa påskfastan.
Kulitjerna bakas tidigt på skärtorsdagen. På långfredagen tar man dem till kyrkan där de välsignas av prästen. På påskdagen går många på besök till släkt och vänner och överallt lämnar gästen en kulitj. Samtidigt får hen en i gengåva. Som tur är håller de sig i många dagar, och om de blir torra går det bra att göra skorpor av dem.

Kulitj är höga och cylinderformade. I alla fall de ryska. Det kan vara klurigt att få tag i formar, konservburkar utan plast på insidan går bra.
Sirpa Humalisto är botkyrkabo och sverigefinne, hon tillhör den karelska minoriteten som traditionellt tillhör ryska kyrkan.

– Min mor lärde mig visserligen hur man gör kulitj, så någon fingerkänsla har jag för det. Men jag måste ändå slå upp receptet. Nu för tiden gör jag det inte varje påsk, men om vi är hemma över påsk då hör det till att jag bakar kulitj .

 

Sirpas kulitjrecept

För två bröd  

Ingredienser      
0,5 liter handvarm mjölk
50 gram jäst
ca 900 gram lantvetemjöl
2 teskedar salt
4 ägg
3 ägg
200 gram smör eller margarin
1 tesked saffran
1 deciliter russin
(suckat, kardemumma)

Redskap: Måttserie, 2 skålar, kniv, handduk, visp, pensel.

Tillagning
Blanda mjölken, jästen, äggulorna och hälften av mjölet. Låt degen jäsa.
Tillsätt de övriga ingredienserna, saffranet uppblandat i lite varmt vatten och äggvitorna vispade till hårt skum.
Låt degen jäsa långsamt och gör sedan två stora, runda, limpor. Tillsätt så mycket mjöl som behövs för utbakningen.

Det är vanligt att man gör ett ”XB” av degen och lägger på varje bröd. (XB står för Христос воскрес, Kristus uppstår, på ryska) Pensla med uppvispat ägg.

Grädda de jästa kulitjerna i 200 grader i cirka 25 minuter. Strö pudersocker på bröden när de har svalnat. Kulitj skärs i bitar innan den serveras och pascha läggs på bitarna. Servera te eller kaffe till.

 

Här finns en (lång!) Youtubefilm om hur det går till att baka kulitjer!

Armenisk-ortodox jul och fasta

Garo Artinian berättar om julfirande i sin familj:
När julen redan är slut för många så har det bara börjat för de ortodoxa. Det bor cirka 150 000 ortodoxa kristna i Sverige och julen är den enskilt viktigaste högtiden för mina föräldrar. Anledningen till att man firar julen den 7:e januari istället för 24:e eller 25:e december är att man följer den julianska kalendern, istället för den standardiserade gregorianska.

I den svensk-armeniska kyrkotillhörigheten håller man ofta gudstjänster väldigt sent på kvällen, delvis för att fler ska kunna komma.

Under perioden innan jul förväntas man fasta och avstå från mjölk och kött. Många har svårt att fasta under så många dagar så man brukar istället fasta i kortare perioder – eller endast en vecka. Fastan innebär inte att man avstår från all mat, utan man blir vegan för en kort tid. Julafton blir en fullständig fastedag om man följer den 40-dagars långa fastan noggrant. Att prata med en ortodox kristen efter att hen avnjutit sin julmat är något man borde låta bli. En vecka före juldagen den 7:e januari så avstår vissa armenier att äta kött och dylikt, andra äter vegetariskt och väldigt enkelt, vissa andra avstår helt från att äta någon riktig måltid.

granatäpple
Av Fir0002 – Eget arbete, GFDL 1.2, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=202664

På juldagen bryter man den köttfria fastan med traditionella rätter som lammstek och ris. Det finns också andra ätbara saker på bordet, torkad frukt och nötter och så de klassiska valnötterna indränkta i druvgelé och hängda på en sträng – dem har vi ätit massor utav i min familj! En annan rätt som äts på juldagen är en söt soppa baserad på vete med bär, torkade aprikoser och andra frukter.

(Här är en länk om du vill se hur valnötter indränkta i druvgelé kan se ut)

Maten är det centrala i firandet. Det andra är ju julklappsöppnandet och det sker redan den 24:e december i vår familj. Vi firar den svenska julaftonen men de flesta andra armenierna öppnar sina julklappar den 31:e december (på nyårsafton). Nyårsafton har ofta firats på ett större sätt i Armenien än juldagarna den 6:e och 7:e januari.

Garo Artinian

Garo Artinian studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

En ortodox påsk i Stockholm

För Elias, med rötter i Libanon och uppväxt i en stockholmsförort, är påsk en av de högtider som ligger honom varmt om hjärtat. Den firas stort i hans familj , med god mat och umgänge med släkt och vänner.

Elias berättar att dagen tar sin början i kyrkan på morgonen . Klädvalet är där av stor vikt, herrarna bär kostym och damerna bär också finkläder, ”men inga balklänningar kanske” tillägger han skämtsamt. Elias själv deltar inte vid kyrkobesöket och när jag frågar honom varför  så svarar han svepande att ”jag personligen går inte, de äldre gör det. Det är av större vikt för dem”.

Alla släktingar och vänner som startat dagen i kyrkan beger sig sedan hem till den äldsta i släkten, i Elias familj är det hans mammas moster som de samlas hos.

– Det är en stor festmåltid förberedd efter kyrkan och man bjuder in alla släktingar. Maten som bjuds på är kyckling, kött, ris med fyllning. Ja, det är allt möjligt! Signaturrätten är väl kyckling som man gör, där man stoppar i ris och kött och så syr man ihop den. Det är väldigt gott!

Elias ansluter sig till släkten hos mammas moster i hennes påskpyntade lägenhet. Där finner han gula kycklingar, färgglada ägg och fjädrar. ”Det klassiska påsk pyntet, du vet” som han själv tillägger. Under dagen  leker de lekar och en klassisk som förekommer inom Elias familj är äggknäckning. Det är en tradition som han tror lever inom flera familjer inom det ortodoxa påskfirandet och han beskriver leken:

– Man har två, du vet, två kokta ägg och ska den ena hålla och den andra försöka knäcka ditt ägg. De ska alltså knäcka emot varandra och den som får sitt ägg knäckt är den som förlorar.

Sofia Wahlström

Sofia Wahlström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Noursin från Södertälje firar syrisk-ortodox påsk i Australien

Australien går mot höst och Sverige mot vår, men just idag har det varit högsommarvärme,  förklarar Noursin. Klockan är kvart i elva på kvällen när hon ringer från Sydney, där hon numera bor tillsammans med sin man Malke. Noursin identifierar sig som assyrier och Malke som syrian. Efter att ha bott i Sverige tillsammans en tid flyttade de till Australien.

Noursins favorithögtid är den ortodoxa påsken, som kommer nu; påskdagen är i år på första maj. Hon tar ledigt från jobbet annandag påsk för att kunna vara i kyrkan och besöka släkten. De börjar fira redan på måndagen veckan innan och tar sig tid att gå i kyrkan och be varje kväll.
– Det är meditativt och jag känner mig mer harmonisk av det, säger Noursin.
Dessutom fastar Noursin i femtio dagar före påsk, dvs. avstår helt från animaliska produkter, bortsett från fisk.

– Fisk är något kyrkan sagt är OK. Grekiska kyrkan kör helt vegan men vår har sagt att fisk är OK.  Om kyrkan hade andra regler skulle jag följa det. Men samtidigt är jag inte så konservativ med min fasta. Om det finns smör i någon rätt ute på restaurang så kommer jag inte hålla på att be dem göra om eller ta bort. Det handlar mer om andlig fasta än kroppslig.

Påskveckan är en vecka av sorg, för man vet att Jesu korsfästelse är på väg. Under veckan pussar man inte varandra, då Jesus blev förrådd av en kyss.

Noursin i Australien
Noursin i Australien

Eritreansk juldag i Nacka

Det är morgon den sjunde januari 2016 på ett ungdomsboende för ensamkommande ungdomar i Nacka.  Tre femliters hinkar med färdighackad lök står i köket. Hela kvällen i går har matlagning pågått. Nu står Senait vid spisen och steker injera. Andra pyntar. Det luktar lök, berbere och nybakt bröd.

– Julen är för oss främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet, berättar Senait. Däremot brukar man få eller köpa nya kläder (helst vita) dagen till ära och ha på sig i kyrkan.  På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan som kan pågå i tre timmar. Sedan stannar många kvar. Jag har varit i kyrkan i Kista hela natten! När vi har ätit ska vi dansa och sjunga hela dagen!

eritransk jul dekorera

Ungdomarna har varit inne på kontoret och lånat tejp och samlat ihop tyger och annat pynt som finns i huset och försöker återskapa något som liknar pyntningen som gjordes i hemlandet.

Julmåltiden består av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och huvudrätten doro wat, en kryddig kycklinggryta. Någon särskild julmat finns inte i Eritrea, snarare festmat. Precis som vi i Sverige som äter i princip samma saker till alla högtider. Ungdomarna har nu fastat i en månad, det vill säga ätit vegansk kost och i dag bryts fastan och Jesu födelse firas.

– I dag är det helt enkelt jul! Våran kalender stämmer inte överens med eran, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.