Pedagogiska pärlor för januari 2018

Nu kommer årets första Pedagogiska pärla. Nytt år och många nyår i januari. Gör egna tysta minifyrverkerier!  Och vem är vuxen? Som vanligt finns en datumlista med tips.

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2018

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Extra Pedagogisk pärla med nyårsfyrverkeri

Här kommer en förhandstitt på lite ur januari månads Pedagogiska pärlor. Varje månad publicerar vi tips för att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet. Just det här tipset går jättebra för vem som helst att göra hemma. Alla tips finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor. Hela bladet med övningar och datumtips kommer en bit i januari när jullovet är slut.

Vi ska göra egna mini-fyrverkerier och då blir det naturligtvis självaste nyårsafton men även ”Yennayer”, det berbiska nyåret; 12/1 och nyårsafton i den ortodoxa traditionen, julianska kalendern; 13/1, som är vårt fokus. Och Trädens nyår 31 januari.

Så här gjorde vi:
Vi använde vaxkritor (med mycket pigment så det syns bra), svart oljepastellkrita och lite svart vattenfärg. Papprets storlek är lämpligt till ca 10 x 10 cm. Som du ser på bilden valde vi ”fyrverkerifärgerna” blått, lila och rött. Med dessa ritade vi runda cirklar och avslutade med att ”rita” den yttersta ringen med stearin.

Sen var det dags att täcka kraftigt med svart oljepastell (precis som nyårsnatten!). Rita i olika riktningar så att ringarna + stearinet blir ordentligt täckt. En får kämpa lite så hjälp varandra om ni får ont i armarna.

Ta fram gem och bänd upp så att ni får små verktyg att rista med. Nu ska ni nämligen rista fram ert fyrverkeri. Leta gärna rätt på bilder av fyrverkerier så ser ni hur ni får till gnistregnet på ett bra sätt.

Måla slutligen den sista delen av pappret med svart vattenfärg.

Och så till slut bilden med anknytning till 31/1. När träden slår ut är det också ett slags fyrverkeri.
Experimentera med att göra era färgringar i olika gröna nyanser precis som löven. Här kommer vårt förslag.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

 

Välsignade daggdroppar på yazidiskt nyår

Det yazidiska nyåret firas alltid på en onsdag.

– Jag har aldrig missat ett nyårsfirande i hela mitt liv. Det är en tradition som jag värdesätter mycket. För mig är det ett sätt att komma nära livet och att känna rottrådarna tillbaka till äldre tider, själva livets födelse.

Den som säger det är Merwan Mourad, som bor och jobbar Trosa. Hans känsla för det yazidiska kulturarvet är levande och han berättar gärna.

– Vi yazidier är ett gammalt folk och vår religion är urgammal. Världens enda yazidiska tempel ligger i Lalesh, norr om Mosul i irakiska Kurdistan, en plats med en minst 4000-årig historia. En gång i livet bör en yazidier besöka Lalesh som är ett viktigt pilgrimsmål. Senaste gången jag var där så var det tillsammans med volontärer från en organisation i USA som arbetar för yazidierna.

Det finns mellan 700 000 och en miljon yazidier i världen. De härstammar från området som förr kallades Mesopotamien. Idag bor de flesta i irakiska Kurdistan och Syrien. Små minoriteter finns i Armenien, Georgien, Ryssland och Turkiet. Den näst största gruppen yazidier, uppemot 200 000, lever idag i Tyskland.

I norra Irak idag är livet fruktansvärt idag. Där har yazidierna sedan 2014 systematiskt förföljts och dödats eller tillfångatagits av IS. Människor har tvingats bort från sina hem och byar och flytt upp i bergen.

– I Sverige är vi cirka 7 000 yazidier idag. Det finns en vänskapsförening och andra grupper som arbetar för att uppmärksamma yazidiernas utsatta situation och för att hjälpa dem som lyckas fly.

Går det att fira nyår i en tid som denna?

– Ja, eftersom det är viktigt att hålla minnet och traditionerna levande – att glädjas åt den rika kultur vi är en del av och att se till att traditionerna hittar sin form här och nu, i Sverige och andra länder. För oss yazidier är solen helig. När jag kom till Sverige insåg jag själv hur mycket solen verkligen betyder för jorden och människorna. I Sverige längtar alla efter solen. Det är inte ovanligt att yazidier hånats eller behandlats illa för sin dyrkan av solen. Men utan solen skulle livet inte vara möjligt. Solen är alltings början och alltings förutsättning.

Nyåret infaller 2017 på onsdag 19 april. Nyåret kallas Charshama Nisane (nisane efter månadens namn, som betyder nyfödd) eller Charshama Sere Sale (ser betyder huvud och sal år, alltså nyår). Eftersom yazidier räknar dygnet från solnedgången så börjar firandet av nyåret redan vid sextiden på tisdagskvällen.

– Då tänder vi eldar. Elden är helig, man skulle kunna beskriva den som solen på jorden. I Lalesh tänder man 365 stycken cira, småeldar av garnstumpar som doppats i olivolja, en för varje dag under året – på samma sätt som ett födelsedagsbarn kan firas med ett ljus för varje år i en tårta. I Sverige idag använder vi vanliga stearinljus i stället för garn med olivolja. I Lalesh är det munkar som förbereder och har hand om ceremonin. Trots kriget tror jag det kommer samlas flera hundra människor i Lalesh på tisdagskvällen. Många lever i flyktingläger i Lalesh närhet och försöker ta sig dit.

Tisdagen är full också med andra förberedelser. Alla köper ägg som kokas och färgas. Många köper och slaktar också ett djur. Ett lamm eller en kalv för den som har råd, i annat fall kanske en kalkon eller åtminstone en kyckling. Alla förbereder också godis, kakor, cigaretter – allt som ska finnas för att bjuda släkt och grannar på under nyåret.

Ägg i Lalesh

På tisdagen plockar man också blommor, röda anemoner, och sätter fast bredvid ytterdörren med hjälp av lite deg. På så sätt visar familjen att man är yazidier och firar sitt nyår.

– Tidigt på onsdagsmorgonen, så tidigt att daggen ännu ligger kvar på marken, går de vuxna ut. De besöker sina släktingars gravar och de går ut på sina åkrar. Där sprider de ut lite äggskal. Och de samlar daggdroppar från gräset. Det vattnet, hopsamlat på ett fat eller i ett glas, tar man sedan hem för att välsigna sin familj med. Man stryker lite dagg i barnens ansikten. Sedan nästan tävlar man om att få visa upp sin gästfrihet. Man delar med sig till grannar och fattiga människor och alla går runt och hälsar på varandra och önskar gott nytt år: ”Jeshna wa piroz be / Sare sale piroz be”. Här i Sverige gratulerar vi ofta via telefon istället, de som inte har yazidiska grannar förstås.

I vår tradition firar vi aldrig bröllop i april månad. För den månaden är det själva året som står brud. I april är det universum som ska firas, inte familjehögtider.

 

 

Assyriskt nyår firas stort i Södertälje

I assyrisk tideräkning går vi nu in i år 6767. Enligt denna tideräkning börjar det nya året den första dagen i den första vårmånaden, vilket motsvarar 1 april. Nu firas nyåret Akitu.

Det är dock först den 2 april som Assyriska riksförbundet bjuder in till sitt årliga firande i Södertälje, man förlägger firandet på en söndag för att så många som möjligt ska kunna delta. Dagen är fullspäckad med barnaktiviteter, uppträdanden, dans, musik och tal. Jenny Orahim, som är vice ordförande i Assyriska riksförbundet, berättar:

Jenny Orahim

– Firandet av det assyriska nyåret är en tradition som är mycket viktig att upprätthålla bland oss assyrier. Att det är så viktigt beror dels på att det bidrar till att banden och gemenskapen inom den assyriska folkgruppen stärks, men det bevarar också folkgruppens kulturella och historiska arv.

Och i samtalet med Jenny blir det uppenbart att mycket kretsar kring glädjen och att vilja fira tillsammans med familj, släkt och vänner i hemmet, i de lokala föreningarna och på Assyriska riksförbundets tillställning.

– I det offentliga rummet har det assyriska nyåret synts mer på senare år då svenska riksdagspolitiker uppmärksammat firandet, säger Jenny.

Stefan Löfven höll tal under Akitu år 2014

Jenny berättar vidare att firandet i Södertälje brukar dra till sig många gäster från Sveriges alla hörn. På frågan om hur firandet förändrats över tid, svarar hon:

– Nyåret tar avstamp i mesopotamisk mytologi, kärlekssagan mellan gudinnan Ishtar och guden Tammuz. I Mesopotamien firades Akitu med storslagna fester ute i vårnaturen, där festligheterna varade i flera dagar. I Sverige har nyåret firats både i hemmen och genom att flera lokalföreningar runt om i landet anordnat fester med mat, traditionell dans och folkmusik. De senaste tre åren har nyåret centraliserats på riksförbundsnivå av Assyriska riksförbundet i Sverige, dit alla assyrier och medlemsföreningar runt om i Sverige är välkomna att fira tillsammans.

Populär mat som brukar serveras i samband med nyåret är vitkålsdolmar, vinbladsdolmar, biryani, olika mezerätter som är typiska i Mellanösterns kulturer. Bakverk som  klecha och kade är också vanligt förekommande. Kade visar sig vara en form av bröd med fyllning av smör och ett slags mjölmassa. Jenny är inte särskilt insatt i dessa bakverk och berättar att hon tyvärr inte kan baka dem själv. Den biten står hennes familj och släktingar för. Klecha har hon däremot mer koll på.

– Klecha kan göras med olika fyllningar och i olika former. De vanligaste fyllningarna är hackade valnötter och mosade dadlar med socker och kardemumma. Man kan också göra klecha helt utan fyllning, som då blir som ett sött bröd.

För den som blir sugen på att göra egna klecha följer nedan ett recept.

Av: Lisa Lundberg
Människa, kultur och religionsprogrammet – Högskolan Gävle
Praktikant på Mångkulturellt centrum vårterminen 2017

Recept till ca 50 stycken Klecha

Detta behövs till degen:

1 msk torrjäst

4 msk strösocker

4 dl varmt vatten

11–14 dl vetemjöl

½ tsk salt

1 tsk kardemumma

½ tsk kanel

1,5 dl raps- eller majsolja

Gör så här:

  1. Lös upp jästen i varmt vatten och låt stå i 5 minuter.
  2. Blanda torra ingredienser i en skål. Tillsätt olja och blanda.
  3. Blanda i jästmixen. Knåda i cirka 5 minuter tills degen blivit smidig.
  4. Låt jäsa på en varm plats under 45 minuter. Förbered under tiden önskad fyllning.

Valnötsfyllning:

3 dl hackade valnötter

1,5 dl socker

1 tsk kardemumma

2–3 tsk rosenvatten

Dadelfyllning:

500 g dadlar

0,75 dl vatten

½ tsk kanel

½ tsk kardemumma

Gör så här:

Ta bort kärnorna ur dadlarna, dela dom eventuellt lite mer. Blanda med övriga ingredienser i en kastrull på medelvärme.

Utbakning och gräddning:

Valnötsfylld klecha formas traditionellt som halvmånar medan dadelfyllda klecha formas som snurror. Pensla de färdiga kakorna med uppvispat ägg. Grädda kakorna i ca 8 minuter i 225 grader.

 

 

 

 

 

 

April april din dumma sill

Placera en nylonstrumpa framför tv-skärmen så kommer den svartvita bilden att förvandlas till färg! Så kunde ett aprilskämt i svensk tv låta år 1962. Just det skämtet är faktiskt utnämnt till världens näst bästa av ett amerikanskt webbmuseum. Aprilskämt finns nämligen i många länder.

Den som lurar någon på svenska säger ofta ”April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill”. Man kan ju undra över sillen – finns den där bara för att ge ett bra rim? Svårt att veta. Men även det franska uttrycket innehåller faktiskt fiskar. Där heter det nämligen att du ger någon en poisson d’avril, ”aprilfisk”. Var kommer de fiskarna ifrån? Det finns en möjlig förklaring. Inte en säker, men en möjlig. Såhär:

I Frankrike firades för länge sedan (på 1500-talet) nyåret just 1 april. Till detta firande hörde presenter, helst i form av fina matvaror. Men eftersom tidpunkten ofta sammanföll med den katolska fastan så passade det illa att ge bort kött. Här kommer alltså fisken in i bilden, som det finaste tillåtna livsmedlet. Först som en lämplig nyårsgåva och sedan förvandlad till ett skämt. Som sådan lever den kvar även långt efter det att nyåret flyttades till 1 januari av kung Karl den nionde – år 1564. Åtminstone skulle det kunna hänga ihop på detta vis.

Det som är säkert är i varje fall att den som umgås på franskt sätt den 1 april bör se upp.

– Det händer att mina barn tejpar fast något på min rygg när jag hämtar dem på skolan. Det är oftast en teckning som de gjort under dagen, en fisk.

Det berättar Christophe Foultier, vars barn går i fransk skola i Stockholm.

– Själv kan jag skoja med dem, hitta på att jag just stött på Spiderman till exempel. ”Han hälsar till er och vill gärna komma hem till oss.” Sånt tycker mina barn är kul. Och det behöver verkligen inte vara 1 april för att man ska kunna blanda lite fantasi och verklighet – det passar närsomhelst tycker jag.

Teckningen är gjord av Salomé Foultier, 11 år i april.

Källa: http://www.linternaute.com/actualite/societe/1217607-poisson-d-avril-d-ou-vient-la-tradition-du-1er-avril-1-avril-2017/

Nu börjar tuppens år

Den kinesiska astrologin bygger på en tänkt uppdelning av solens, månens och planeternas banor över stjärnhimlen. Den äldsta bevarade beskrivningen är från 300-talet f.Kr.

Enligt buddhismen var det Buddha som gav åren deras djursymboler. När han låg på sin dödsbädd kallade han på alla världens djur, men det var bara tolv som kom, och för att hedra dem döpte han åren efter dem. Först kom råttan, sedan oxen, tigern, kaninen, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och till sist grisen. De närmaste fem åren ser ut så här:
2017 Tuppens år
2018 Hundens år
2019 Grisens år
2020 Råttans år
2021 Oxens år

Enligt kinesiskt astrologi är de som är födda tuppens år (1909, 1921, 1933, 1945, 1957, 1969, 1981, 1993, 2005, 2017) smarta, stolta, metodiska, effektiva och uppriktiga. Samtidigt gör arrogans, bestämdhet och skrytsamhet att tuppen riskerar att bli ensam.

year-of-the-roosterTuppens år.

Adopterade koreaner firar nyåret Seollal

– Det är svårt att återskapa ett firande som vi aldrig varit med om. För vår del handlar det om att träffas och äta koreansk mat. Det är en glad högtid och en av de aktiviteter där vi brukar ha flest deltagare.

Linnaea Manberger är vice ordförande i Adopterade Koreaners Förening, AKF. Den är världens äldsta förening för adopterade och bildades 1986. Föreningen brukar fira Seollal, det koreanska nyåret, i samband med sitt årsmöte på vårvintern.

Linnaea berättar att även Sydkoreas ambassad uppmärksammar de adopterade koreanernas nyårsfirande. Ambassadören har deltagit vid flera tillfällen. Nyåret handlar för koreaner mycket om familjen, alla brukar komma hem, även om de bor utomlands.

– De adopterade som flyttat tillbaka till Korea och bor i Seoul kan känna sig väldigt ensamma den helgen. Men de fixar också firande i sin community.

I koreanskt helgfirande ingår många spel och lekar. Dessa traditioner har blivit allt mer intressanta för AKF i och med att många av medlemmarna har fått barn. Hur spelen går till lär sig de sig av invandrade koreaner.

Koreanskt spel. Bilden från http://www.thecraftycrow.net
Koreanskt spel. Bilden från http://www.thecraftycrow.net

– Vår ordförande åkte till Korea i somras och då köpte han in spel, berättar Linnaea.

AKF brukar också fira den andra stora koreanska högtiden, skördefesten Chuseok, som en höstupptakt.


AKF:s huvudsyfte är att utgöra en plattform där adopterade från Korea kan upptäcka och utveckla den koreanska delen av sin identitet. Föreningar för adopterade koreaner finns i många länder och de är sammanslutna i paraplyorganisationen IKAA (International Korean Adoptee Associations) som bland annat ordnar stora samlingar i Sydkorea.

Nawruzpris: halva priset på almanackan

Gott nytt år!

Från och med 20 mars – det afghanska,  kurdiska och persiska nyåret – sänker vi som vi brukar, priset på almanackan.

75 kr styck (halva priset) alltså från och med söndag denna vecka. I och med detta försvinner mängdrabatten för fler än 10 köpta.

Tomajs haft sinbord

Om du inte redan har den tryckta Mångkulturella almanackan så är detta tillfället att skaffa den. Mer än nio innehållsrika månader är ju kvar på året.

 

Från familjefest till Eldfest i Kungsan

– Jag känner inte igen den gamla Eldfesten. Det är kul faktiskt!

Många Nawruz-firanden har Hassan Hosseini som är drygt 70 år hunnit med, i Iran och i Sverige. Och nu är det ganska annorlunda jämfört med hur det var de första gångerna när Hassan var liten. Hassan förklarar för det första att de tre högtiderna Charshanbe suri, Nawruz och Sizdah bedar har i Sverige nästan smält samman till en enda fest. Och firandet har tagit sig ut från hemmen och blivit till en offentlig manifestation av iransk etnicitet.

Högtiderna firades i Iran i hemmet och i grannskapet. Charshanbe suri som är veckan innan Nawruz är ett tillfälle då man i Iran firar med att hoppa över små eldar eller hållandes facklor. De två helgerna har nu smält samman. I Stockholm började man för många år sedan fira Eldfesten i förorter nordväst om staden (Rissne och Hallonbergen). Under påverkan av Valborgselden har själva elden i firandet blivit större. För några år sedan flyttades firandet in till stadens centrum: Kungsträdgården. Då var det en ny generation som tagit över arrangemanget, iranier födda eller uppvuxna i Sverige.

– De kan språket, de vet hur man skriver ansökningar och de får pengar. Festen har blivit något helt annat. Nu i Kungsan är det en konsert med artister från USA och England. Förra året fanns en stor eld som dök upp framför scenen. De använde någon modern pyroteknik, alltså!

Sizdah bedar är 13 dagar efter nyåret, då firas våren genom utflykter i naturen. Det är oftast inte sådant väder i Sverige i slutet av mars att man kan göra det.

Vårdagjämning, nytt år och halva priset på Mångkulturella almanackan

Idag firar många nytt år. Men även om vi håller oss till kalenderåret 2015 så  finns många dagar kvar att uppleva, mycket nytt att lära. Köp Mångkulturella almanackan till halva priset när mer än tre fjärdedelar av det mångkulturella året 2015 återstår.

:: Köp här!

IMG_1103

Nawrouz/Norooz/Newroz är ett icke-religiöst nyår med flertusenåriga rötter. Newroz betyder både ny sol och ny dag på kurdiska. Newroz symboliserar ljusets triumf över mörkret. På det iranska ”haftsin”-bordet finns sju ätbara saker som alla börjar på ”s” på persiska.  För afghaner är ”haft mewa”, en sallad på sju torkade frukter, del av traditionen.