Nyårsfiranden 2021

Idag är det första dagen på 2021. Ett nytt år, där ännu inte mycket hänt. Men det är definitivt inte det enda nyårsfirandet. Det kommer många, många fler under 2021. Och se vad många nyårsfiranden som börjar när det är nymåne! Har vi missat några? Tipsa oss!

JANUARI

Fredag 1 Nyårsdagen

Shogatsu Japanska nyåret (3 dagar)

Tisdag 12 Yennayer Nyår för ursprungsbefolkningen i Nordafrika

nymåneOnsdag 13

Torsdag 14 Vasilica det gamla nyåret romer från Balkan

Nyårsdagen ortodoxa, julianska kalendern

Torsdag 28

Tu bi-shevat Trädens nyår judar

Nyår mahayana- buddhister

FEBRUARI

nymåneTorsdag 11

Fredag 12 Kinesiskt, vietnamesiskt, mongoliskt, koreanskt nyår . (Det blir Oxens år i den kinesiska kalendern).

Losar Tibetanskt nyår

Fredag 26 Lyktfesten Avslutar nyårsfirandet kinesisk, koreansk, vietnamesisk tradition

Lördag 27

MARS

nymåneLördag 13

Tisdag 16 Eldfesten Chaharshanbe suri iransk nyårstradition

Lördag 20 Nouruz Nyårsfirande afghaner, iranier, zoroastrer, bahá’íer

Söndag 21 Newroz Nyårsfirande kurder, aleviter m.fl

Internationella Newroz-dagen FN

Söndag 28

APRIL

Fredag 2 Sizdah bedar Trettondagen av nouruz iransk och kurdisk tradition

nymåneMåndag 12 Songkran (3 dagar) Thailändska nyåret

Mesha Sankranti/Vaisaikhi Hinduiskt nyår

Onsdag 14 Baisakhi & Khalsa Nyår och församlingens grundande sikher

Onsdag 21 Nyår yezidier

Tisdag 27 Nyår theravada- buddhister

MAJ

nymåneTisdag 11

Onsdag 26

JULI

nymåneLördag 10

Lördag 24

AUGUSTI

nymåneSöndag 8 Nymåne

Tisdag 10 Hijra Islamiskt nyår sunnimuslimer

Söndag 22

SEPTEMBER

Onsdag 1 Kyrkligt nyår ortodoxa

nymåneTisdag 7 Rosh Hashana Judiskt nyår

Lördag 11 Nayrouz & Enkutatash Koptisk-ortodoxa och etiopiska nyåret

Tisdag 14 Kyrkligt nyår ortodoxa, julianska kalendern

Tisdag 21

OKTOBER

nymåneOnsdag 6

Onsdag 20

Söndag 31 Samhain Wiccanska nyåret

NOVEMBER

nymåneTorsdag 4

Fredag 19

DECEMBER

nymåneLördag 4

Söndag 19

Fredag 31 Nyårsafton

Pedagogiska pärlor för januari 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller asteorid i ett solsystem … Månen är temat i Mångkulturella almanackan 2021 vilket också kommer att märkas i årets Pedagogiska pärlor. Här kommer nu (i god tid) de första Pedagogiska pärlorna för 2021. Vi inleder med att nu i januari skrövla ihop och veckla ut en egen snygg måne. Gott nytt år!

bild på pdf















:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2021 som pdf!


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för december 2020

Året går mot sitt slut. Här är 2020 års sista exemplar av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor. Vinterpyssla, drick varma drycker och måla fyrverkerier. Hoppas vi ses 2021!

bild av pdf

 

 

 

 

 

 

 

:: Hämta Pedagogiska pärlor för december 2020 som pdf!

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Sött nytt år

Ett nytt år med Mångkulturella almanackan börjar nu. Det här året kommer vi att berätta mycket om mat. Det blir berättelser och intervjuer om måltidstraditioner och fester, recept och odlingstips! Många finns med i pappersalmanackan för 2020, men här på hemsidan kommer ännu mer.

Mångkulturella almanackan brukar innehålla ungefär trettio nyårshelger, det går att räkna på olika sätt. Vid Rosh Hashana, det judiska nyåret, är det brukligt att äta en bit äpple, doppat i honung, för att önska ett sött välsignat år. (Rosh Hashana inleds i år den 18 september).

Ett sött nytt år passar också bra att önska vid 2020 års början!

Den 25 januari inleds firandet av det vietnamesiska m.fl nyåret. I vietnamesiskt firande kan ingå olika sorters plättar – läs mer om dem vår pappersalmanacka på marsuppslaget där det handlar om pannkakor!

 

 

Äggfärgning och yezidiskt nyår

Det yezidiska nyåret (sere sal) firas på röda onsdagen (chwarsheme sûr), som infaller första onsdagen efter den 14 april. Nyåret firas till minne av när påfågelängeln Melek Taws enligt yezidisk tradition steg ned till jorden och spred sina färger och allt liv.

En viktig del i det yezidiska nyårsfirandet är att färga ägg. Det brukar sägas att de färgade äggen symboliserar påfågelns färger. Att färga ägg går som bekant igen i många högtider och traditioner världen över, speciellt under vårens återfödelse- och fruktbarhetsritualer. Även vid nawrouz, nyåret som firas av perser, kurder, afghaner och många fler, är det vanligt att man färgar ägg och dekorerar haft sin-bordet.

ägg1.jpg

Färga dina egna vårägg!

För att få så här snygga ägg färgade vi vita ägg i tre olika kastruller. En kastrull med blåbär, en kastrull fylldes med skal från rödlök och den tredje kastrullen med gurkmeja. Annat som fungerar bra att färga med är rödkål och rödbetor. Att blanda i en skvätt ättika eller vit vinäger är att rekommendera, då det hjälper färgen att sätta sig.

 

Färgen blir matt, men om det är glansiga ägg du vill ha kan du putsa dem med lite hushållspapper och lite, lite matolja. Se till att äggen är torra först!

Färgerna kan variera beroende på hur länge du kokar äggen och hur mycket av råvarorna du har i kastrullen. Det kan vara kul att ge äggen olika nyanser. Ett sätt är att ta upp ett ägg ur lagen lite då och då.

 

ägg2.jpg
Äggen får fina färger av gurkmeja och skal från rödlök.

 

Gott nytt Sere sal! Sere sal piroz bêt!

Två nyår varje vinter

Nu, från den 5 februari 2019, blir det nytt kinesiskt år. Vi går in i Grisens år som är det tolfte och sista året i den kinesiska årscykeln. Sedan börjar det om igen från Råttan. Människor födda i Grisens år är enligt kinesisk astrologi hjälpsamma och tror först och främst gott om andra.

det kinesiska tecknet för gris
Det kinesiska tecknet för gris

Den kinesiska kalendern fick sin utformning under Handynastin (som var 200 år före och efter Kristi födelse).  Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, används även i Korea, Vietnam, Thailand och Japan. Nyår firas där samtidigt.

– Det var svårt att förstå när jag var liten att det blev nyår igen en månad senare, säger Diana Wong, som firar två nyår varje vinter, det som är 1 januari och så det kinesiska som kommer någon gång i februari.

Dianas föräldrar kommer från Hongkong. Hennes pappa reste till Europa på 80-talet. Han kom till Sverige och Dalarna ett år som var Hästens år. Han blev väldigt förtjust i dalahästar och har nu en stor samling. Så kom det sig att han stannade i Dalarna och slog sig ner i Borlänge. Numera bor de söder om Stockholm.

Nyåret pågår under några veckor. Det finns olika saker som ska göras på bestämda dagar och olika maträtter som ska tillagas och ätas. Diana berättar om nyårsmaten och hur den kopplas till olika rim och talesätt. Det ska finnas 9, 12 eller 24 rätter som har betydelse för kommande år. Päron, t.ex. heter lei som också betyder tur, därför är päron viktigt att ha med. Ett talesätt är ”Så livlig som sallad”. Därför måste finnas något grönt på bordet. Då blir vi pigga och livliga nästa år.

– Vi har ingen släkt här så jag har också alltid varit lite bitter när det gäller nyår. När man är liten får man ett litet rött kuvert (med pengar i) om man knackar på hos någon som är gift och säger något trevligt. ”Säj nåt bra – få en gåva” liksom. Men jag hade inga att knacka på hos.

I kinesiska hem står under nyåret askar med godis, nötter, kakor och torkad frukt framme tillsammans med te och blommor.

– Min finaste ask är dekorerad med Lyckokatten, berättar Diana som själv är kattägare. Det finns en historia om varför katten inte finns med i den kinesiska zodiaken. Min morfar har berättat den för mig: Gudarna kallade samman alla djuren. Men katten var lat och låg som vanligt och sov och kom inte. Gudarna såg att råttan var på plats. Det kunde den vara eftersom katten inte kommit. Därför har råttan ett år, men katten inget, trots att den är ett populärt djur i Kina.

katt

Pedagogiska pärlor för februari

I årets Mångkulturella almanacka får Sveriges nationella minoriteter stort utrymme. Det märks också i de Pedagogiska pärlorna. I februari uppmärksammar vi till exempel Samernas nationaldag, Jokkmokks marknad, Sverigefinnarnas dag och Meänkielidagen. Att tillverka en samisk flagga är en av övningarna. Fler texter om flaggor i Mångkulturella almanackan kan du hitta genom att klicka på ordet ”flagga” bland taggarna till höger om inlägget.

pedagogiska pärlor februari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2019 som pdf!

Marit Nygård, redaktör för Pedagogiska pärlorna med samisk flagga i Fittja.

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för januari

Nytt år, nya pärlor. Under januari infaller flera nyårsdagar och pärlorna är därför fyllda med flera nyårsrelaterade övningar och tips. Här är Pedagogiska pärlor för januari 2019.

pedagogiska pärlor januari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2019 som pdf!

 

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

26 oktober: En kväll med Mångkulturella almanackan 2019

Releasefest för Mångkulturella almanackan 2019 ordnar vi tillsammans med Studieförbundet Bilda i Stockholm. Detta blir också inledningen på en serie med programverksamhet. Nästa gång är redan 1-2 november då vi tillsammans med föreningen Fuerza de los Andes uppmärksammar Todos Santos och Alla helgonsdag.

Välkomna till Mångkulturellt centrum i Fittja!

Omslag Mångkulturella almanackan 2019

Om Mångkulturella almanackan 2019

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme. I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka? Titta på hemsidan när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Program 26 oktober

17.00 Öppnar vi. Välkomna att mötas i Länken!

Vi bjuder på något att mumsa på och att dricka. Köp almanackan till releasepris 100 kr. Bokutställning i biblioteket. Se också originalbilder ur årets almanacka och alla de Pedagogiska pärlorna som kommit ut. Barnaktiviteter finns.

17.30 Hälsar vi välkomna från Mångkulturella almanackan och Bilda

Samtal i biblioteket:

18.00 Nationella minoriteter i svenska läromedel. Venla Odenbalk, Sverigefinska ungdomsförbundet

18.30 Sankta Nino, helgonet som tog kristendomen till Georgien. Fader Shota Bitskinashvili, georgisk-ortodoxa kyrkan

19.00–19.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

Samtal i biblioteket fortsätter:

19.30–20.00 Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne. Lena Kättström Höök, Nordiska museet berättar om en ny bok

20.00 Integration på Åland: Därför använder vi Mångkulturella almanackan! Helena Flöjt Josefsson, Ålands landskapsregering

20.30–21.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

 

Tavernan är öppen hela kvällen. Kvällsbuffé dukas fram från 17.30.

Välsignande daggdroppar under helig sol

– Jag har aldrig missat ett nyårsfirande i hela mitt liv. Det är ett sätt att komma nära livet och känna rötterna bakåt till äldre tider, säger Merwan Mourad, som bor i Trosa. Han tillhör det yazidiska folket. I Sverige bor cirka 7 000 yazidier idag.

2018 infaller det yazidiska nyåret onsdagen 18 april. Nyårsdagen är alltid på en onsdag. Världens enda yazidiska tempel finns i Lalish i Irak. Merwan berättar:

–I Lalish tänder man 365 små särskilda oljelampor, en för varje dag under året – på samma sätt som ett födelsedagsbarn kan firas med ett ljus för varje år i en tårta. Där är det munkar som förbereder och har hand om ceremonin. I Sverige idag använder vi vanliga stearinljus i stället för olivoljelamporna.

– Tidigt på onsdagsmorgonen, när daggen ännu ligger kvar på marken, går de vuxna ut. De besöker släktingars gravar och går ut på ängar och åkrar. Där sprider de ut lite äggskal. Och samlar daggdroppar från gräset. Vattnet tar de hem i ett glas för att välsigna familjen med. De stryker lite dagg i barnens ansikten. Sedan nästan tävlar alla om att få visa upp sin gästfrihet och går runt och hälsar på varandra och önskar gott nytt år. Här i Sverige gratulerar vi ofta via telefon istället, de som inte har yazidiska grannar förstås.

På nyårsafton tänder de eldar. Elden är helig, liksom solen, man skulle kunna beskriva elden som solen på jorden:

– När jag kom till Sverige förstod jag hur mycket solen betyder för jorden och människorna. I Sverige längtar alla efter solen!


Det här är april månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!