Vårdagjämning, nyår och halva priset

Nu kommer vårdagjämningen och vi går mot ljusare tider. Perser, kurder, aleviter, bahá’íer, uzbeker, afghaner med flera har nyår. Hinduer firar vårfest med Holi.

En ny tid är på ingång. Det firar vi genom att sänka priset på årets almanacka med 50%. Nu kostar den 66 kronor.

Om du inte redan har den tryckta Mångkulturella almanackan så är detta tillfället att skaffa den. Ännu återstår ju 75% av årets spännande högtider.

Köp i vår webbshop!

Den kurdiska solen

Solen har en viktig symbolisk betydelse i den kurdiska historien. Det finns flera olika kurdiska flaggor, men den mest använda, alaya rengin (den färgglada flaggan), med solen i mitten, är irakiska Kurdistans officiella flagga sedan 1999. Den började användas under 1920-talet, då av kurder i Turkiet. Solen i mitten av flaggan har 21 strålar. Yezidiernas flagga har en likadan sol.

kurdernas flagga Alaya Rengîn

Siffran 21 har en viktig betydelse i alla ursprungsreligioner i Kurdistan. Den står för reinkarnation och återfödelse av såväl människor som idéer. Ofta tolkat som idén om självständighet för kurder.


Solen har många namn på kurdiska. På den största kurdiska dialekten, kurmanji (nordkurdiska) heter solen roj. På sorani (sydkurdiska), heter sol däremot xor (خۆر). Roj (ڕۆژ) betyder dag på både sorani och kurmanji.

Vid newroz, det nyår som firas vid vårdagjämningen av många folk, firas vårens ankomst och livets pånyttfödelse.

För kurder har newroz kommit att få ytterligare en betydelse: firandet av kurdiskhet.

Det finns en folksaga om smeden Kawa, det kurdiska folkets födelse och om kampen för ett fritt Kurdistan.

När solen kom tillbaka

Den kurdiska myten om frihetskämpen Kawa är aktuell varje vår inför nyårsfirandet. Kurderna styrdes en gång av en ond kung vid namn Jemshid. Han såg sig som förmer än alla andra. Han tyckte sig till och med stå över solguden! När solen inte längre var den högsta guden var det fritt fram för onda krafter att ta över.

En ond varelse såg till att Jemshid försvann, och i hans ställe fick en ännu ondare kung, Zahhak, ta över. Det berättas att Zahhak hade två ormhuvuden som växte ut från axlarna. Solen vägrade från och med denna dag att skina på himlen. Allt var mörkt och kallt. Det var ständigt vinter och blev aldrig vår. Zahhak förslavade kurderna. Dessutom ville han ha alla kurdiska barn.

Smeden Kawa var förtvivlad, sexton av hans barn hade blivit bortrövade av Zahhak. Nu hade Kawa bara ett barn kvar. Kawa låg vaken en hel natt och funderade över hur han skulle kunna rädda sitt sista barn. Han tittade på stjärnorna och månljuset och såg äntligen en lösning! Han såg att bergen var deras vän, och skickade sin dotter till bergskedjan Zagros. När andra såg detta gjorde de likadant och skickade sina barn till bergen.

Bland bergen fick barnen växa i frihet. Där lärde de sig dansa och slåss för sina rättigheter. En dag vid vårdagjämningen samlades alla barn, som nu hade blivit vuxna, och under ledning av Kawa gjorde de uppror mot den onde kungen. För att signalera till folket att den onde kungen nu var borta tände Kawa en stor eld. Flera gjorde likadant.

Alla dansade runt eldarna för att fira friheten. Snart såg människorna solens strålar, och våren hade kommit till Kurdistan.

berg och sol, illustration Irene Thisner

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500