Etikett: nävgröt

I slutet av 1500-talet slog sig en stor grupp finnar ned i Sverige, i huvudsak i Värmlands och Dalarnas skogar. Skogsfinnarna bevarade länge det finska språket, och ännu på 1960-talet fanns det människor som kunde tala värmlandsfinska. Skogsfinnarna satte, genom svedjebruket, prägel på landskapet omkring sig och de förde med sig finsk matkultur till det svenska samhället.

Jo Gröön Husmo, eller Pojansanan Juu som han heter enligt skogsfinsk namntradition, är en av alla värmlänningar som har skogsfinska rötter.

– Som barn på 1970-talet här i yttre Värmland, växte jag upp på mormors och farmors mattraditioner. Jag identifierar idag min barndomsmat som skogsfinsk/svensk/norsk.

Något som förknippas med skogsfinsk matkultur är nävgröten, motti, som skogsfinnarna förde med sig från östra Finland.

– Väldigt många värmlänningar (jag också) åker till hembygdsgårdar på sommaren och äter motti & fläsk. Själv lagar jag nog aldrig den rätten, men jag använder motti ganska ofta på andra sätt. Blandar en sylt med kall motti kallas det hillo i våra trakter, vilket i Finland betyder sylt. Vidare kan t ex fisk och fiskbuljong användas till motti. Jag ser inga regler runt motti.

Nävgrötens dag firas 10 september.

Karhu-Juhas nävgrötsrecept

5 portioner

500 g skrädmjöl
6 dl vatten
1 tsk salt 

Koka upp vatten och salt. Lägg försiktig ner mjölet ovanpå vattnet och låt det ångkoka under lock, ca 45 minuter. Lyft därefter på locket och vänd varsamt ner mjölet med en sked, det bildas då små fasta klumpar, det är detta som är motti. Servera med de tillbehör som du tycker bäst om.