Resandefolkets dag 29 september

De svenska resanderomerna har en lång historia. Det var den 29 september 1512 som en viss Herr Antonius med följe red in i Stockholm, vilket är den första notering om romers närvaro i Sverige som finns. I Stockholms tänkebok — protokoll över rådets sammanträden — från 1512 nämns ett besök av en grupp romer. “Greve” Antonius resandegrupp kommer från “Lilla Egypten” och får husrum i Sankt Lars gillestuga. Läs mer om detta hos Stockholms stadsarkiv!

Ättlingar till denna första resandegrupp kallas idag för resandefolket eller resanderomer. Det språk de tog med sig räknas som en dialekt av romani och talas fortfarande av vissa familjer, även om antalet idag är få. Sedan år 2000 är svensk romani, tillsammans med de andra dialekterna av romani chib, officiellt nationellt minoritetsspråk i Sverige.

Resandefolket har genom historien fått utstå många övergrepp. Hela bostadsområden har blivit nedbrända och ända in på 1970-talet utsattes resanderomer för tvångssteriliseringar. Hör P3-dokumentär om Jönköpingskravallerna 1948 här!

Av historiska skäl har många därför hemlighållit sin resandebakgrund, inte velat berätta att de talar romani och bara använt språket i hemmet.

Något som skiljer svensk romani från de andra dialekterna är att den till stor del har övertagit svensk grammatik. Men den har ett eget ordförråd, med många ord som kan spåras så långt bort som till Indien. Också svenska språket har påverkats av romani.


Årstiderna på svensk romani:

Nava – vår
Nijall – sommar
Tamla – höst
Venn  – vinter

Några flaggor i augusti

samisk flagga

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer. Den godkändes den 15 augusti 1986 av Samerådets 13:e Samekonferens i Åre. Den 15 augusti är därför en av de samiska flaggdagarna. Totalt finns 12 samiska flaggdagar på året. Cirkeln är en symbol för solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger kommer från den traditionella samiska dräkten. Sápmi, är det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden. Det omfattar delar av norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland.

regnbågsflagga

Regnbågsflaggan, även kallad Prideflaggan, skapades i USA på 1970-talet. Första gången den officiellt visades var under San Fransisco Pride 1978. Flaggans många färger återspeglar mångfalden inom HBTQ-rörelsen och flaggan används ofta som en symbol för stolthet. Den största Pridefestivalen i Sverige är den som sker i Stockholm varje år i månadskiftet juli-augusti.

wiphala

En annan regnbågsflagga är wiphalan som är en kvadratisk flagga med ett mönster bestående av 49 små kvadrater i regnbågens färger. Den skapades i Anderna i Sydamerika och används av flera urfolk från Sydamerika.  Carmen Blanco från Uppsala är född i Peru och säger: Ibland använder jag den på miljödemonstrationer, just för att den bejakar mångfalden. Eller på FN-dagen Internationella dagen för världens ursprungsfolk 9 augusti och på Urfolkens kampdag 12 oktober.

9 augusti är förstås också en dag för den samiska flaggan.

Meänmaa – landet i norr

Tornedalen är ett område som ligger i nordöstra Sverige och nordvästra Finland, på båda sidor om gränsen. I Tornedalen talas språket meänkieli, som betyder vårt språk. På senare tid har det meänkielispråkiga området också börjat kallas Meänmaa, som betyder vårt land på meänkieli. Dit hör även Gällivare och Kiruna som inte ligger i Tornedalen men där man också talar meänkieli.

Tornedalen har länge varit ett flerspråkigt område. Många tornedalingar talar både svenska, finska, meänkieli och samiska. Genom Tornedalen flyter Torne älv, som heter Tornionväylä på meänkieli och Tornionjoki på finska. Genom Tornedalen går också det som kallas norra polcirkeln. I området mellan polcirkeln och nordpolen går solen inte ner vid sommarsolståndet. När solen är uppe ett helt dygn brukar det kallas för midnattssol.

Den 15 juli firas Tornedalingarnas dag, eller Meänmaan päivä som den också kallas på meänkieli. Då flaggar man med meänflaku som är tornedalingarnas och de meänkielispråkigas flagga.

meänmaa landet i norr

Några bra ord att kunna på meänkieli:

väylä = älv
triivastua = att trivas
ummikko = person som bara kan ett språk
mettä = skog
raja = gräns
laakso = dal
kahvijuusto = kaffeost vanlig i Meänmaa, en typ av ost som används i eller till kaffet. Till efterrätt är det vanligt att man äter den med hjortron.
hilla = hjortron
napapiiri = polcirkel

hjortron

 

Stockholmsvandring i nationella minoriteters fotspår

Stockholm, Sveriges huvudstad. Eller Tukholma, Stokholmi och Stuehkie som staden heter på några av Sveriges nationella minoritetsspråk. Språk som har talats i staden sedan dess grundande. Mångkulturella almanackan, med Andreas Jonasson som guide, ordnade 12 juni 2019 en stadsvandring i de nationella minoriteternas fotspår. Den här gången höll vi till helt och hållet i Gamla stan.

Per Anders Fogelström nämner i en av sina böcker att ”mycket av det blod, svett och tårar som byggde Stockholm var finskt”, något som gäller även de övriga nationella minoriteterna. Tyvärr är det sällan som det syns några tydliga spår i stadsmiljön efter gruppernas långa närvaro. En orsak kan vara att huvuddelen av Stockholms nationella minoriteter tillhört ”småfolket”, alltså varit pigor, drängar, dagsverkare, knektar, notfiskare, åkare, dragare och skräddare. Livsviktiga yrken för en stad, men som till skillnad från adel och storhandlare aldrig reser bestående monument över sin gärning, får gator uppkallade efter sig eller statyer resta som minne efter dem.

Den sverigefinska arbetarförfattaren Antti Jalava skrev 1983 till sina sverigefinska landsmän:
”Det är en gåta för mig att sverigefinnarna alltid, från medeltiden till våra dagar, har låtit sig skuffas undan, så att efter några generationer har det återstått bara enstaka ortsnamn eller låneord, hembygdsmuseets utställningsmonter eller förortens vindpinade asfaltsgångar som minne efter dem.”

Under vandringen besökte vi platser som på olika sätt kan kopplas till de nationella minoriteterna. Vi stannade till vid Stora Nygatan 5, idag mer känd som ett tillhåll för jazzälskare (på bilden ovan står vi på andra sidan gatan), en gång i tiden en kyrka som kom att spela en avgörande roll i samernas möjligheter till utbildning. Vi var på Västerlånggatan, gatan som 2010 av Sveriges radio korades som Stockholms finskaste gata. Vi besökte Stockholms och Sveriges första synagoga som utöver sin judiska historia också ruvar på en för många okänd samisk berättelse.  Vid slottet fick vi en förklaring till varför hovet under så lång tid höll finnar och samer som anställda. Ett stenkast bort lär dessutom Sveriges första resande-romer ha övernattat sin första natt i huvudstaden den 29 september 1512. Därför är 29 september Resandefolkets högtidsdag.

 

Fastan funkar! Om Esters fasta

Isak Gerson är gästskribent på Mångkulturella almanackan idag och skriver om Esters fasta som inleder Purim.

Vid soluppgången började ta’anis Ester, Esters fasta, som när den slutar på kvällen inleder högtiden Purim. Även om jag inte är särskild fäst vid högtiden i sig tycker jag väldigt mycket om fastan. Den har en helt annan stämning än de andra årliga judiska fastedagarna, som med undantag för Jom Kipur är sorgefastor.

Textstödet för fastan kommer från Esters bok (som hela Purim kretsar kring). Ester lever som dold jude i Babylonien. Hon lyckas gifta sig med kungen. När kungens rådgivare får tillstånd av kungen att utrota judarna i landet (med den kända motiveringen ”There is a certain people scattered abroad and dispersed among the peoples in all the provinces of thy kingdom; and their laws are diverse from those of every people; neither keep they the king’s laws; therefore it profiteth not the king to suffer them.” (3:8) som ekar i millennier av antisemitisk propaganda) får Ester i uppgift att stoppa folkmordet. Och där, inför att hon ska träffa kungen för att tala med honom säger hon till sin medkonspiratör Mordechai: ”Go, gather together all the Jews that are present in Shushan, and fast ye for me, and neither eat nor drink three days, night or day; I also and my maidens will fast in like manner; and so will I go in unto the king, which is not according to the law; and if I perish, I perish.” (4:16)

Den ursprungliga fastan är alltså en förberedelse för strid. Ester kände att en fasta för hela folket skulle hjälpa henne få med sig kungens välvilja vid hennes audiens. Esters bok är känd för att vara den enda boken i den hebreiska bibeln som inte innehåller Guds namn i texten. Vissa har försökt rättfärdiga inkluderandet i kanon med att fastan är ett sätt att åkalla ett gudomligt ingripande, men jag tror att man kan läsa Esters bok på ett helt annat sätt. Fastan hon utlyser tror jag är tänkt att visa två saker:

  1. Att det finns en organiserad beredskap bland judarna i Babylonien. Den enda jude texten berättar att Ester har kontakt med är hennes bror Mordechai som verkar organisera mycket av motståndet mot folkmordskampanjen. Om hon lyckas utlysa en fasta för hela folket på så kort tid visar det att det finns ett stort och fungerande nätverk bland den babylonska diasporan.
  2. Att folk var redo att ge vad de hade. Att fasta i tre dagar som arbetare i ett så varmt land är ingen liten uppoffring. Men om folk var redo att fasta ändå visade det att de var redo för seriöst motstånd.

Ett sätt att förstå Esters fasta kan vara att titta på kampmetoderna vi använder i vårt samhälle idag. Förra veckan organiserades skolstrejker runt om i världen, inklusive här i Sverige. Ingen tror att elever kan orsaka ekonomisk skada genom att strejka en dag. Men det var inte heller poängen. Poängen var att visa vilken beredskap och vilket engagemang som finns i frågan. När folk i hela landet gav över en miljon bara första dagen efter Hamnarbetarförbundets strejkvarsel kunde Hamn vinna. De flesta vet nog att en miljon att strejka för inte hade räckt långt mot Svenskt Näringsliv, men det visade vilken uppslutning som fanns bakom Hamnarbetarförbundet. Vi som förhandlat fackligt vet hur betydelsefullt det är med såväl strejker som flygbladsutdelningar och blockader. Att ha kamrater runt en som visar vilket stöd man har hjälper en inte bara att försvaga motparten, utan också att stärka sig själv.

Fastan funkar. Ester får träffa kungen och övertyga honom. Enligt boken kan kungen inte upphäva fattade beslut, men kungen fattar ett nytt beslut om att judarna är helt fria att försvara sig mot folkmordet. Och det gör de verkligen. Kungens antisemitiske rådgivare och hans söner hängs, och judarna dödar 75 000 av de som kommer för att utrota dem. Babylons alla judar kanske inte var med henne i rummet, men efter fastan vill jag ändå tänka att det kändes så för henne.

Våren med Mångkulturella almanackan

Mångkulturella almanackan och Studieförbundet Bilda Öst blandar religion, samhällsfrågor och folkliga traditioner i en rad aktiviteter under våren 2019. Vi skapar plats för olika perspektiv att mötas med grund i almanackan. Varmt välkommen!

Vårt vårprogram vänder sig till alla åldrar. Barn och vuxna kan delta tillsammans på det mesta. Minst en gång, förhoppningsvis två, kommer vi att vara utomhus. Precis som i Pedagogiska pärlorna mixar vi praktiska, kreativa saker med mer teoretiska.

Ingen föranmälan och ingen avgift, bara att dyka upp. Förutom tillfällena nedan, så finns också möjlighet att delta i en heldags workshop i kalligrafi. Läs mer om den här.

Onsdag 13 mars, kl. 17.30
Plats: Hallunda bibliotek, Hallunda
JAG STANNAR TILL SLUTET
Författarsamtal med Fatemeh Khavari. Hösten 2015 kom över 20 000 unga afghaner till Sverige. 2017 fick många besked om att de inte fick stanna i landet. Då var Fatemeh Khavari 17 år och hon blev ledare för tusentals ungdomar. Det här är en berättelse om vad ett liv på flykt gör med en människa. Om att bygga en folkrörelse av samhällets mest utsatta. På Källkritikens dag. Samarbete med Hallunda bibliotek.

 

Fredag 29 mars
Plats: Mångkulturellt centrum, Hörsalen och Verkstan
INFÖR EARTH HOUR & INTERNATIONAL TRANSGENDER DAY OF VISIBILITY
Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Två ödesfrågor! Earth Hour, som infaller den 30 mars klockan 20.30–21.30 uppmärksammar de frågorna. Earth Hour startade år 2007, som en enkel symbolhandling för klimatet.
International Transgender Day of Visibility firades första gången 2009. Det är en dag för att visa stöd och uppmärksamma de transpersoner som kämpar för sina rättigheter.
Gör ett spel i Verkstan. Gör ett spel att spela under jordtimmen (Earth Hour) nästa dag. Från 8 år.
Kl. 15–17.
Filmen Rädda våra liv av Camilla Gisslow handlar om tre transsexuella barn och deras historier. Visas i Hörsalen kl. 18. I samarbete med Doc Lounge Stockholm.

 

Fredag 26 april, kl. 17.30–20.30
Plats: Mångkulturellt centrum, Utställningshallen
MARIAMA JOBE: IMANE. BOK-SLÄPP!
Mariama Jobes bok handlar om de fem bönerna som muslimer dagligen ber, och trons berg- och dalbana. Tron kallas för Imane, det är också ett namn som många flickor bär.
Mariama Jobe vann finalen i Ortens Poesi 2016. Förra året gav hon ut diktsamlingen Sannu och i år kommer alltså Imane. Boken tar upp högerextrema vindar och islamofobi men utforskar också inbördeskriget i den unga muslimens hjärta, mellan det materiella och det andliga. Med exempel ur sitt eget liv har Mariama skrivit kring bönerna och försökt konkretisera det som gör oss alla till människor, sorgen av att förlora en närstående, utbrändhet, sjukdomar och sjukhusbesök, skolgången.
Boksläppet sker i Utställningshallen. 18.00 inleder vi, därefter framträder en ung poet på temat stolt muslim, kl. 19.00 boksamtal med Mariama Jobe. Vi bjuder bl.a. på gambisk dryck och piroger. I Valdagsrummet intill utställningshallen finns aktiviteter för barn. Biblioteket , en trappa ner, är reserverat som bönerum under kvällen.

 

Onsdag 8 maj
Plats: Mångkulturellt centrum (utomhus om vädret tillåter)
VÅREN KOMMER MED AL-KHIDR OCH SANKT GÖRAN
23 april firar scouter S:t Georgsdagen. S:t Göran som han heter på svenska, var en riddare som räddade en stad och en prinsessa från en farlig drake. Han firas 5–6 maj av ortodoxa kristna. På romani kallas högtiden Ederlezi och firas av romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. I Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Al-Khidr. Aleviternas Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan Al-Khidr och profeten Elias.
Prova på aktiviteter med Homenetmen scoutkår från Södertälje.
Marita Castro, berättare, berättar historien om Sankt Göran och draken.
Nevin Kamilagaoglu, Alevitiska Riksförbundet berättar om högtiden Hıdırellez. Ali Çağan spelar saz och sjunger alevitiska sånger.

 

Onsdag 12 juni, kl. 18
Plats: Stockholms innerstad, samling Sergels torg utanför tunnelbanan
STADSVANDRING I STOCKHOLM I DE NATIONELLA MINORITETERNAS FOTSPÅR
I århundraden har Stockholm bebotts av människor med annat eller fler modersmål än svenska. Finsktalande har bott i staden så länge som den har funnits. De nationella minoriteterna har lämnat ytterst lite spår efter sig i den offentliga miljön i förhållande till sin långa närvaro och gruppernas storlek. Men spåren finns, om man bara vet var man ska leta! Stadsvandringen är en resa från medeltidens Stockholm till tiden för arbetskraftsinvandring och miljonprogrammets tid.
Andreas Ali Jonasson, Mångkulturella almanackan, leder vandringen.

Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], from Wikimedia Commons

Pedagogiska pärlor för februari

I årets Mångkulturella almanacka får Sveriges nationella minoriteter stort utrymme. Det märks också i de Pedagogiska pärlorna. I februari uppmärksammar vi till exempel Samernas nationaldag, Jokkmokks marknad, Sverigefinnarnas dag och Meänkielidagen. Att tillverka en samisk flagga är en av övningarna. Fler texter om flaggor i Mångkulturella almanackan kan du hitta genom att klicka på ordet ”flagga” bland taggarna till höger om inlägget.

pedagogiska pärlor februari 2019

:: Hämta Pedagogiska pärlor för februari 2019 som pdf!

Marit Nygård, redaktör för Pedagogiska pärlorna med samisk flagga i Fittja.

 

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

 


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mångkulturella almanackan i äldrevården

På alla sju kommunala vård-och omsorgsboenden i Botkyrka kommun, söder om Stockholm, används Mångkulturella almanackan.

– Högtider och måltider är mycket viktiga händelser på våra boenden, berättar sektionschef Carin Djäken. Liksom att markera årstidernas gång, det gör vi bland annat genom våra trädgårdsodlingar.

I Botkyrka finns två finskspråkiga avdelningar, en i Alby och en i Tumba. Botkyrka är sedan 2010 finskt förvaltningsområde. I förvaltningsområden har enskilda, enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, rätt att använda sitt minoritetsspråk i sina skriftliga och muntliga kontakter med myndigheter. De har också rätt att få tillgång till äldreomsorg och förskola helt eller delvis på minoritetsspråket, i det här fallet finska.

Carin Djäken tror att arabiska och turkiska är de språk som står i tur för egna avdelningar. Att det finns personal som behärskar flera språk är särskilt viktigt i kontakten med äldre som drabbats av demenssjukdomar.

Mångkulturella almanackan kommer till användning för att personalen ska vara förberedd på de boendes högtider. Den används också som ett hjälpmedel för att planera personalens ledigheter.

Utomhusbild på äldreboende med plantering på Allégatan, Tumba.
Äldreboende på Allégatan, Tumba. Foto Babba Callius. Bilden tillhör Botkyrka kommun.

 

 

26 oktober: En kväll med Mångkulturella almanackan 2019

Releasefest för Mångkulturella almanackan 2019 ordnar vi tillsammans med Studieförbundet Bilda i Stockholm. Detta blir också inledningen på en serie med programverksamhet. Nästa gång är redan 1-2 november då vi tillsammans med föreningen Fuerza de los Andes uppmärksammar Todos Santos och Alla helgonsdag.

Välkomna till Mångkulturellt centrum i Fittja!

Omslag Mångkulturella almanackan 2019

Om Mångkulturella almanackan 2019

2019 är av FN utsett till Internationella året för ursprungsfolkens språk. Vi uppmärksammar samiska men också de övriga fyra nationella minoritetsspråken i Sverige får stort utrymme. I kalendern hittar du ord för årstiderna på många språk. Hur många? Vilka? Titta på hemsidan när året börjat!

Mångkulturella almanackan ges 2019 ut i samarbete med Ålands landskapsregering. Den kommer bland annat att användas i samtliga förskolor och skolor på Åland.

Program 26 oktober

17.00 Öppnar vi. Välkomna att mötas i Länken!

Vi bjuder på något att mumsa på och att dricka. Köp almanackan till releasepris 100 kr. Bokutställning i biblioteket. Se också originalbilder ur årets almanacka och alla de Pedagogiska pärlorna som kommit ut. Barnaktiviteter finns.

17.30 Hälsar vi välkomna från Mångkulturella almanackan och Bilda

Samtal i biblioteket:

18.00 Nationella minoriteter i svenska läromedel. Venla Odenbalk, Sverigefinska ungdomsförbundet

18.30 Sankta Nino, helgonet som tog kristendomen till Georgien. Fader Shota Bitskinashvili, georgisk-ortodoxa kyrkan

19.00–19.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

Samtal i biblioteket fortsätter:

19.30–20.00 Gott nytt år! Drakar, eldar och champagne. Lena Kättström Höök, Nordiska museet berättar om en ny bok

20.00 Integration på Åland: Därför använder vi Mångkulturella almanackan! Helena Flöjt Josefsson, Ålands landskapsregering

20.30–21.30 Klez Is More spelar klezmer Länken

 

Tavernan är öppen hela kvällen. Kvällsbuffé dukas fram från 17.30.

Meänmaa – landet där meänkieli talas

Meänmaa. Säger det dig någonting? Det är namnet på området där meänkieli talas. Meänmaa är meänkieli och betyder vårt land. Meänkieli betyder vårt språk. Till Meänmaa hör fem kommuner i Sverige och sex kommuner i Finland. Till Meänmaa räknas också områden som inte ligger i Tornedalen, till exempel Gällivare, där meänkieli traditionellt talas. Tornedalingar och meänmaalaiset (”meänmaalänningar”) finns numera inte enbart i Meänmaa. Meänkieli talas sedan länge över hela

meänmaa
Meänmaa betyder vårt land på meänkieli.

landet. Många tornedalingar flyttade till södra Sverige på 50-, 60- och 70-talet. De jobbade ofta i industrin. För senare utflyttare har det ofta varit studier som varit orsaken till flytt. Göteborg är en stad som har många tornedalingar.  Imorgon på Tornedalingarnas dag (Meänmaan päivä) släpps det andra numret at den nygamla tidskriften Meänmaa, som bär namnet efter det meänkielispråkiga området. Tidskriften har sedan våren 2018 en ny redaktion, och den utgörs av personer ur just denna utflyttargrupp. Den nya redaktionen har därför sin bas i Göteborg och Karlstad.

Det var när göteborgaren Erik Kuoksu, född i Jukkasjärvi för fyrtio år sedan, tillsammans med Meri Alarcón, Johan Sammelin och Ralf Rotmalm hade möte i Pajala i våras som arbetet med tidskriften inleddes. Vid mötet deltog även författaren och meänkieli-aktivisten Bengt Pohjanen, som grundade tidskriften redan 2009. Tidskriften beskrevs länge som världens enda tidskrift helt på meänkieli. Men detta har ändrats med den nya redaktionen. Numera kommer även en del av tidskriften att vara på svenska.

tidskriften
Tidskriften Meänmaa.

”Jo, grundtanken hos Pohjanen var väl att allt skulle vara på meänkieli, men med en tvåspråkig inriktning kan man nå en bredare publik och få in mer material. Tanken är dock fortfarande att så mycket som möjligt ska vara på meänkieli” säger Kuoksu, som själv inte längre behärskar meänkieli.

Kuoksu tycker det är viktigt att tidskriften får spegla Tornedalen och dess berättartradition och rika litteraturhistoria. Tornedalingarna är ett skrivande folk.

”Tornedalen är intressant på så vis. Så länge man har kunnat skriva så har man skrivit. Det finns många lokala författare, och många skrev sina självbiografier. Man skrev både på svenska, meänkieli och finska, alla tre språken är nästan lika viktiga. Vi vill vara ett forum för att utveckla traditionen.”

Men lika mycket som det är viktigt att värna om traditioner är det att inte fastna i gångna tider.

”Samhället utvecklas, då måste också vår litteratur utvecklas, annars blir det skansenlitteratur.” Hans intention och förhoppning är att tidskriften ska få verka som en samlande punkt för tornedalslitteratur. Men han betonar också att det inte bara ska vara för att litteraturen är från Tornedalen, utan för att det är bra.

Första numret av tidskriften från den nya redaktionen kom ut i maj tidigare i år. Och lagom till Tornedalingarnas dag släpps alltså det andra numret i år.

Tidskriftens Facebooksida: https://www.facebook.com/tidskriftenmeanmaa/