Namn, erkännande, identitet – viktigt för alla barn

– Namn är så viktigt!

Shilan Kadir hörde av sig till Mångkulturella almanackan för att berätta för oss hur viktigt vårt arbete är. Klart vi blir glada.

– Jag tänkte bara wow när jag hörde talas om almanackan, säger Shilan när vi träffas på ett kafé i Huddinge centrum.

Shilan har två barn, Lara och Lava. De är inte nöjda med sina namn och det känns inte bra för Shilan. De är ledsna över att inte ha någon namnsdag. Lara och Lava är kurdiska namn. Shilan önskar att hon hade gett döttrarna flera namn så att de kunnat välja. Men det var inget hon tänkte på när de var små, man brukar inte ha flera namn bland kurder.

– Jag får dåligt samvete när mina barn inte är nöjda!

Nu har barnen sökt på sina namn i SCB:s namnstatistik och det kändes bra, då fick de se att det ändå finns ganska många i Sverige som heter som de. Shilan tror att Mångkulturella almanackans alternativa namnsdagar kan få stor betydelse för barn om vi bara kunde nå ut bättre, särskilt till skolor i områden där de bor mest svenskar. Där är det viktigt att se och bekräfta barn med annan bakgrund så att de känner sig trygga och inkluderade.

I Sverige finns över 380 000 olika namn i bruk. Vi tyckte att det behövdes variation i namnsdagarna, därför skapade vi vår egen namnlängd. Den hittar du här!
Följ med på en svindlande resa i den alternativa namnlängden. Den börjar bland universums stjärnor, dyker sedan ner i det vatten där livet på jorden en gång uppstod, och slutar med de egenskaper och känslor vi planterar i våra barn genom de namn vi ger dem.

2017 ändrades namnlagen så att det blir lättare att ta nya namn, även efternamn.

 


Det här är augusti månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Aram berättar om arameiska namn

Namnen i vår alternativa namnlängd engagerar. Aram Baryamo från Södertälje hörde av sig för att han gärna ville komplettera vår lista med arameiska namn.

Det blev ett intressant samtal om arameiska, syrianerna i historien och Mellanösterns historia i stort. Aram har ägnat en stor del av sin fritid under många år till att forska i detta ämne.

– Från 800-talet f Kr, började arameiska spridas i hela Främre Orienten och var det allra viktigaste språket fram till 600-talet e Kr, berättad Aram. Det fanns i hela Mellanöstern, dagens Syrien, Libanon och Irak, Israel och Jordanien samt Södra Turkiet .

Kring Jesus tid var arameiska det betydelsefulla språket i Palestina och språket Jesus talade. I Nabatéen (dagens Jordanien), med den kända handelsstaden Petra, var arameiska det vanligaste språket inom handeln. Lika vanligt förekommande var arameiska i den mäktiga drottningen Zenobias (Bath Zabbai) Palmyra (Tadmor).

Byst av Zenobia avbildad på ett mynt, med hennes titel Augusta. Hon visas med ett diadem och en mantel på en halvmåne. På den andra (högra) sidan ses en stående avbildning av Ivno Regina, Juno, som håller en patera i högra handen, en spira i den vänstra, en påfågel vid hennes fötter och en strålande stjärna till vänster. (från Wikipedia)

Det finns mycket mer att berätta om detta. Och det ska vi göra.  Men vi börjar med namnen:

Arameiska historiska namn

Aram eller Orom araméernas anfader, land, språk och folk

Aramia flicknamn

Hadad Rimmon araméernas främsta gud, symboliserar fruktsamhet

Naaman arameisk general hos kung Bar Hadad II på 800-talet f Kr

Hasael arameisk kung av Aram, 800-talet f Kr

Abgar arameisk kungadynasti i Urhoy, 132 f Kr–244 e Kr

Zenobia arameisk drottning av Palmyra eller Tadmor på 250-talet e Kr

Tidora eller Theodora syriansk kejsarinna av Konstantinopel på 500-talet e Kr

Eufrat eller Deklath historiens mest kända floder i Mellanöstern

Nahrin kommer ur termen Nahro, betyder flod

Edessa grekiska namnet på den arameiska staden Urhoy

Syriaca latinska namnet för syriska språket

Bar mycket vanligt som tilläggsnamn i efternamnet, betyder son

María, María, María på Marie himmelsfärdsdagen

Marie himmelsfärd den 15 augusti är en viktig dag för katolska och ortodoxa kristna. Då firas att Maria togs upp till Gud i himlen med både kropp och själ. Maria är Jesus moder och en viktig gestalt inom kristendomen. Därför är Maria också ett vanligt förnamn på många språk.

Vi pratade med tre Marior i Stockholm om deras så vanliga, men ändå så speciella namn.

Maria Aziz: Jag känner mig som Maria. Det passar mig. Fast på assyriska är namnet Marjam. Så hemma med familj och släkt och gamla vänner är jag Marjam.
Namnet Maria associeras till en ordningssam typ. Jag tror att jag omedvetet förhåller mig till det.
Det finns många böner bakom mitt namn. Jag är mina föräldrars första barn, och min mamma hade fått missfall tre gånger innan jag kom. Hon hade av läkare fått veta att det kunde bli svårt för henne att få barn. Så hon bad intensivt under graviditeten till Gud, Maria och Jesus. När jag kom var jag som en gåva enligt min mor och därför fick jag namnet Maria.

Maria Chaitas: När pappa var tonåring, i början på 60-talet, var hans far med om att bygga ett nytt kapell i den lilla grekiska byn där de bodde. När grunden var lagd så var det farfar som skulle namnge kapellet. Han slaktade ett lamm och blodet från lammet lät man rinna ner i grunden. Kapellet fick heta Mariakapellet. Det var min farfar, som var bonde, inte präst, som gjorde detta. Pappa var med på ceremonin när blodet rann. Efter det här gav han mig namnet Maria.
Att slakta ett lamm är något typiskt grekiskt, men det är också typiskt gotländskt, så det sammanför mina båda bakgrunder.

Maria Palselius: Det roligaste med att heta Maria är att folk sjunger för mig! Första gången det hände var jag tre år, vi var i Italien. Senare i Grekland hände det också. Och jag har varit mycket i Latinamerika och där vill folk alltid sjunga Mariasånger för mig.
Greker har många regler för namngivning. Min äldre syster fick farmors namn Eleni i formen Lena. Jag som var yngre skulle ha mormors namn, det blev mormors mormors. Hon hette Maria Kristina, kallades Maja-Stina.
Första gången jag var i Grekland 15 augusti blev jag överraskad. Det var stort ståhej! Jag fick åka runt till alla släktingar och bli firad på Mariadagen.

Den här Mariasången har Maria Palselius säkert fått sjungen för sig:

Sommarens pedagogiska pärlor

Mångkulturella almanackans Pedagogiska pärlor för juni och juli har havet i fokus. Världshavens dag firas 8 juni. Vi har också en övning som passar att göra i samband med den allmänna (grekiska) namnsdagen den 29 juni. I mars och april finns namnsdagar i Mångkulturella almanackan som har med hav och vatten att göra. Alla våra namnsdagar finns samlade på sida Våra namnsdagar.

:: Hämta juni och juli månads Pedagogiska pärlor som pdf

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500