Februari är en kort månad men i almanackan händer det mycket! Välj de övningar och tips i Pedagogiska pärlorna som passar er grupp – kanske fokuserar ni på språk? Eller känslor? Eller historia? Här finns faktiskt allt.
Pedagogiska pärlorna för februari 2023 som PDF
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
Första pedagogiska pärlorna för det nya året kommer här. Gott nytt år! Och hoppfullt! (Läs om Kaninens år). Flera nyår firas i januari. Gissa hur många och räkna sedan efter på januarisidorna i Mångkulturella almanackan! Här kommer 2023 års första Pedagogiska pärlor. Årets tema i almanackan är rörelse, det kommer att återspeglas i pärlorna hela året.
Pedagogiska pärlorna för januari 2023 som PDF
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
Månen och månskenet har inspirerat till vackra namn. I Mångkulturella almanackans egen namnlängd finns några sådana i början av året. Det finns många fler, förmodligen tusentals. Aygül Kabaca i Stockholm har ett sådant.
Vad betyder ditt namn?
Aygül betyder månros. Namnet är turkiskt, och på turkiska heter måne ”ay” och ros heter ”gül”. Vad just ”månros” är kan väl diskuteras, men några tolkningar som jag gjort genom åren är att det är en ros som i natten lyses upp i månens sken; kanske en särskild sorts ros som trivs i månens skymningsljus; eller kanske ligger fokus på just månens sken och att det ger ifrån sig ett skimrande ljus i natten som påminner om färgen av en ros, eller doften av en ros om det gick att se dofter…
När fick du veta vad det betyder?
Det har jag vetat så länge jag kan minnas. När jag var bebis gick det ganska lång tid innan familjen bestämde mitt namn, eftersom mamma och baba och mina äldre syskon hade svårt att enas. De hade så många vackra förslag att välja bland, och det skulle gärna passa bra ihop med mina syskons namn som också har kopplingar till månen och naturen. Namn var viktigt när jag var liten, de hjälpte oss att förstå vår släkt och historia.
Tycker du om ditt namn?
Jag tycker verkligen om mitt namn. Jag tycker också om mitt andra förnamn; Lale. Det betyder ”tulpan” på turkiska. Mitt namn är en betydelsefull del av mig. Aygül, det är verkligen jag. Jag känner en stark koppling med mitt namn och identifierar mig, på något vis, även med betydelsen – jag har alltid varit en månros!
Aynur turkiska månsken
Badrani swahili fullmåne
Duanphen thai fullmåne
Kuu finska måne
Luna spanska, italienska måne
Mahdocht persiska månens dotter
Mahina hawaiiska måne. Mahina är mångudinna
Mahtab persiska månsken.
Meztli nahuatl måne.
Måne Måne var i nordisk mytologi son till Mundilfare och Natt, bror till Sol
Quilla quechua måne.
Selini grekiska måne. Selini/Selene är mångudinna
Tametzona nahuatl månljus
En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller asteorid i ett solsystem … Månen är temat i Mångkulturella almanackan 2021 vilket också kommer att märkas i årets Pedagogiska pärlor. Här kommer nu (i god tid) de första Pedagogiska pärlorna för 2021. Vi inleder med att nu i januari skrövla ihop och veckla ut en egen snygg måne. Gott nytt år!
:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2021 som pdf!
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
– Namn är så viktigt!
Shilan Kadir hörde av sig till Mångkulturella almanackan för att berätta för oss hur viktigt vårt arbete är. Klart vi blir glada.
– Jag tänkte bara wow när jag hörde talas om almanackan, säger Shilan när vi träffas på ett kafé i Huddinge centrum.
Shilan har två barn, Lara och Lava. De är inte nöjda med sina namn och det känns inte bra för Shilan. De är ledsna över att inte ha någon namnsdag. Lara och Lava är kurdiska namn. Shilan önskar att hon hade gett döttrarna flera namn så att de kunnat välja. Men det var inget hon tänkte på när de var små, man brukar inte ha flera namn bland kurder.
– Jag får dåligt samvete när mina barn inte är nöjda!
Nu har barnen sökt på sina namn i SCB:s namnstatistik och det kändes bra, då fick de se att det ändå finns ganska många i Sverige som heter som de. Shilan tror att Mångkulturella almanackans alternativa namnsdagar kan få stor betydelse för barn om vi bara kunde nå ut bättre, särskilt till skolor i områden där de bor mest svenskar. Där är det viktigt att se och bekräfta barn med annan bakgrund så att de känner sig trygga och inkluderade.
I Sverige finns över 380 000 olika namn i bruk. Vi tyckte att det behövdes variation i namnsdagarna, därför skapade vi vår egen namnlängd. Den hittar du här!
Följ med på en svindlande resa i den alternativa namnlängden. Den börjar bland universums stjärnor, dyker sedan ner i det vatten där livet på jorden en gång uppstod, och slutar med de egenskaper och känslor vi planterar i våra barn genom de namn vi ger dem.
2017 ändrades namnlagen så att det blir lättare att ta nya namn, även efternamn.
Det här är augusti månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!
Namnen i vår alternativa namnlängd engagerar. Aram Baryamo från Södertälje hörde av sig för att han gärna ville komplettera vår lista med arameiska namn.
Det blev ett intressant samtal om arameiska, syrianerna i historien och Mellanösterns historia i stort. Aram har ägnat en stor del av sin fritid under många år till att forska i detta ämne.
– Från 800-talet f Kr, började arameiska spridas i hela Främre Orienten och var det allra viktigaste språket fram till 600-talet e Kr, berättad Aram. Det fanns i hela Mellanöstern, dagens Syrien, Libanon och Irak, Israel och Jordanien samt Södra Turkiet .
Kring Jesus tid var arameiska det betydelsefulla språket i Palestina och språket Jesus talade. I Nabatéen (dagens Jordanien), med den kända handelsstaden Petra, var arameiska det vanligaste språket inom handeln. Lika vanligt förekommande var arameiska i den mäktiga drottningen Zenobias (Bath Zabbai) Palmyra (Tadmor).
Det finns mycket mer att berätta om detta. Och det ska vi göra. Men vi börjar med namnen:
Aram eller Orom araméernas anfader, land, språk och folk
Aramia flicknamn
Hadad Rimmon araméernas främsta gud, symboliserar fruktsamhet
Naaman arameisk general hos kung Bar Hadad II på 800-talet f Kr
Hasael arameisk kung av Aram, 800-talet f Kr
Abgar arameisk kungadynasti i Urhoy, 132 f Kr–244 e Kr
Zenobia arameisk drottning av Palmyra eller Tadmor på 250-talet e Kr
Tidora eller Theodora syriansk kejsarinna av Konstantinopel på 500-talet e Kr
Eufrat eller Deklath historiens mest kända floder i Mellanöstern
Nahrin kommer ur termen Nahro, betyder flod
Edessa grekiska namnet på den arameiska staden Urhoy
Syriaca latinska namnet för syriska språket
Bar mycket vanligt som tilläggsnamn i efternamnet, betyder son
Marie himmelsfärd den 15 augusti är en viktig dag för katolska och ortodoxa kristna. Då firas att Maria togs upp till Gud i himlen med både kropp och själ. Maria är Jesus moder och en viktig gestalt inom kristendomen. Därför är Maria också ett vanligt förnamn på många språk.
Vi pratade med tre Marior i Stockholm om deras så vanliga, men ändå så speciella namn.
Maria Aziz: Jag känner mig som Maria. Det passar mig. Fast på assyriska är namnet Marjam. Så hemma med familj och släkt och gamla vänner är jag Marjam.
Namnet Maria associeras till en ordningssam typ. Jag tror att jag omedvetet förhåller mig till det.
Det finns många böner bakom mitt namn. Jag är mina föräldrars första barn, och min mamma hade fått missfall tre gånger innan jag kom. Hon hade av läkare fått veta att det kunde bli svårt för henne att få barn. Så hon bad intensivt under graviditeten till Gud, Maria och Jesus. När jag kom var jag som en gåva enligt min mor och därför fick jag namnet Maria.
Maria Chaitas: När pappa var tonåring, i början på 60-talet, var hans far med om att bygga ett nytt kapell i den lilla grekiska byn där de bodde. När grunden var lagd så var det farfar som skulle namnge kapellet. Han slaktade ett lamm och blodet från lammet lät man rinna ner i grunden. Kapellet fick heta Mariakapellet. Det var min farfar, som var bonde, inte präst, som gjorde detta. Pappa var med på ceremonin när blodet rann. Efter det här gav han mig namnet Maria.
Att slakta ett lamm är något typiskt grekiskt, men det är också typiskt gotländskt, så det sammanför mina båda bakgrunder.
Maria Palselius: Det roligaste med att heta Maria är att folk sjunger för mig! Första gången det hände var jag tre år, vi var i Italien. Senare i Grekland hände det också. Och jag har varit mycket i Latinamerika och där vill folk alltid sjunga Mariasånger för mig.
Greker har många regler för namngivning. Min äldre syster fick farmors namn Eleni i formen Lena. Jag som var yngre skulle ha mormors namn, det blev mormors mormors. Hon hette Maria Kristina, kallades Maja-Stina.
Första gången jag var i Grekland 15 augusti blev jag överraskad. Det var stort ståhej! Jag fick åka runt till alla släktingar och bli firad på Mariadagen.
Den här Mariasången har Maria Palselius säkert fått sjungen för sig:
Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.
– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!
– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.
Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.
– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.
På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.
– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.
Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.
–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 