Mullor och piroger

Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.

Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.

Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.

 

Pärämäts

Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.

Finländska tatarer i Finland och Sverige

De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!

 

Layltul Bara’at – Förlåtelsens natt

Vid solnedgången den 15:e i månaden Sha’ban i den islamiska kalendern, infaller Laylat al Bara’a (Förlåtelsens natt). Natten är ett tillfälle att rannsaka sig själv och be om ursäkt för tillkortakommanden, men också att förlåta andra. Natten brukar sällan ses som ett tillfälle för fest. Vanligare är att natten spenderas i lugn och ro i gudsåminnelse (dhikrullah), bön (du’a) och meditation (muraqaba).  Det är vanligt att man någon gång efter solnedgången besöker släktingars gravplatser.

I vissa traditioner är moskéerna öppna denna natt och ses som en viktig del av det islamiska kalenderåret, men i vissa traditioner är det främmande att natten uppmärksammas över huvudtaget. Enligt profetiska traditioner (berättelser om profeten Muhammed) fastade profeten mycket i månaden Sha’ban. Natten fungerar ofta som en förberedelse inför fastemånaden ramadan. Många passar på att städa sina hem och vissa väljer att fasta några dagar som en förberedelse för den stora fastemånaden.

På persiska kallas natten Shab-e barat, och på turkiska Berat Kandili. I den shiitiska traditionen anses att Mahdi, den tolfte imamen, föddes denna natt. Eftersom natten infaller i mitten av månaden Sha’ban, kallas den ibland även för Nisf Shaban (=mitten av månaden Shaban) på arabiska.

Natten räknas som en av fem viktigare nätter i den sunnimuslimska traditionen. Dessa nätter kallas ibland för qandil-nätterna (arabiska: qandil, från latin: candela, jämför engelskans candle, på svenska: ljus, stearinljus).  De övriga fyra nätterna är Laylat al Qadr (Allmaktens natt), Mawlid al Nabi (firandet av profetens födelse), Laylat al Ragha’ib och Laylat al Miraj (profeten Muhammeds himmelsfärd). I vissa länder, främst de som en gång hört till Ottomanska riket, tänds belysningar i minareterna under dessa nätter.

Våren kommer med Al-Khidr och Sankt Göran

Den 23 april firar scouter över hela världen S:t Georgsdagen.  De läser legenden om Sankt Georg och draken, ordnar en fest eller ett evenemang.

Men varför och vem var S:t Georg? Jo det är faktiskt S:t Göran med ett annat namn. Sankt Göran var en riddare som föddes i nuvarande Turkiet på 200-talet. Legenden säger att han vid ett tillfälle räddade en stad och dess prinsessa från en våldsam och hotfull drake. Statyer med S:t Göran och draken finns bl.a. i Storkyrkan i Stockholm och på Åbo slott i Åbo. Den 23 april firas Sankt Göran i katolska kyrkan.

Samma helgon firas också 5–6 maj. I den serbisk-ortodoxa kyrkan firas han vid vårhögtiden Đurđevdan. På romani kallas högtiden Ederlezi, och är en av de viktigaste högtiderna för romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. Då firas våren och grönskan som kommer tillbaka. Samma helgondag hamnar på olika datum på grund av olika kalendrar.

Den islamiska profeten al-Khidr (”den gröne”) beskrivs som en odödlig profet som undervisade både Moses och Alexander den store i religionens andliga hemligheter. I vissa berättelser räddar Khidr en nödställd som är på resa. Därför håller många muslimska romer Khidr som sitt skyddshelgon. Bland muslimer och kristna från Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Khidr.

Den alevitiska högtiden Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan profeten Khidr och profeten Elias (Ilyas). Elias sägs ha druckit av vatten som gjorde honom odödlig, precis som Khidr. Hıdırellez firas med utflykter i naturen. I träden kan man hänga upp önskningar för året.

sankt Göran

Jilanis dödsdag

Firandet av olika sufihelgon duggar tätt i december. Artonde och nittonde december firas sufishejken AbdulQadir Jilanis (Gilani, Geylani) dödsdag. Dagen kallas lite olika beroende på språk. På arabiska brukar man kalla dagen Urs al Jilani, i Sydostasien är dagen känd som Giyarwee Shareef. Jilanis dödsdag uppmärksammas på ett flertal orter i Sverige, främst bland kurder, somalier och bland muslimer från Pakistan, men traditionen återfinns nästan över hela den islamiska världen. Firandet av Jilanis dödsdag kan ibland samla flera tusen individer, t ex i församlingar i Göteborg.

Jilani föddes i månaden Ramadan 1047 e. Kr i provinsen Gilan i nuvarande Iran. Han levde dock större delen av sitt liv i Iraks huvudstad Bagdad där han verkade som andlig ledare (sufishejk) och lärare i fiqh (islamisk rättslära) fram till sin död. Hans helgongrav ligger i centrala Bagdad och besöks framförallt på just hans dödsdag. När terrororganisationen IS/Daesh avancerade i Irak för några år sedan var det många som befarade att hans moské och grav skulle förstöras av IS som inte tolererade varken Jilanis följare eller praktiserandet av besök vid helgongravar. Men både moskén och graven finns kvar än idag.

Förutom att Jilani var en av de största sufishejkerna var han också en viktig rättslärd i den sunnitiska lagskolan hanbali. En av världens största sufiordnar, Qadiriyyah, har tagit sitt namn efter honom.

Här är ett klipp på människor som besöker AbdulQadir Jilanis moské i Baghdad och deltar i firandet av hans dödsdag: https://youtu.be/6vo6Ip3WiRw

På bilden syns AbdulQadir Jilanis moské i Bagdad.

Shab-i Aruz

Natten den 17 december infaller Shab-i Aruz (Şebi arus), högtidlighållandet av poeten och sufishejken Mawlana Jalal uddin Rumis död (1273). I Sverige och i västvärlden är han mest känd som Rumi.
Shab-i Aruz är persiska och kan översättas som Bröllopsnatten. Natten för hans bortgång kallas så eftersom man inom sufisk tradition tänker sig att sufihelgonen (waliullah) vid sin fysiska död uppgår i Gud. Detta uppgående liknar man vid en bröllopsnatt. Från hela världen vallfärdar människor den 17:e december till hans grav i Konya i Turkiet, men över hela världen, och på flera håll i Sverige, samlas muslimer och minns Rumi genom att läsa hans poesi och berättelser ur hans liv. I synnerhet är det den sufiska orden Mesnevi som mest av allt kopplas samman med Rumi. Orden sägs vara grundad av elever till Rumi och är kända för sina karakteristiska vita kläder och virvlande dans som en form av gudsåminnelse (arabiska: dhikrullah). Orden kallas därför ibland för de virvlande dervischerna.
Rumis poesi har influerat flera svenskspråkiga författare som t ex Hjalmar Gullberg, Ingemar Leckius, Jila Mossaed, Kurt Almqvist, Gunnar Ekelöf, Eric von Post och Willy Kyrklund

Eid mubarak!

Igår kväll vid solnedgången inföll Eid al-fitr (fastebrytarhögtiden) för de allra flesta sunnimuslimer. Då avslutas den islamiska fastemånaden ramadan. Många shiiter började fira eid redan några dagar tidigare.

Tidigt i morse fylldes moskéerna av festklädda familjer som kommit för att be eidbönen. Efter bönen brukar man besöka släktingar och äta eidmiddag tillsammans.

Själva eid-dagen är bara en dag, men i många kulturer firas eid i tre dagar.

På arabiska är de två vanligaste hälsningsfraserna eid mubarak (välsignad eid) och eid sa’iid (glad eid), men hälsningsfraserna varierar beroende på språk.

Kan du någon eid-hälsning på något annat språk?

Här är några vi kunde: Hyvvää iitiä! (meänkieli), Barka da Sallah (hausa), Bajram Šerif mubarek olsun (bosniska), Bayramınız Kutlu Olsun (turkiska),
Roşanê Şima Bimbarek Bo (zazaki), Akhtar de nekmregha sha (pashto), Gëzuar Bajramin (albanska), Cejna we pîroz be (kurdiska-kurmanji).

Ramadan: När börjar helgen?

I gryningen lördag 27 maj inleds Ramadan i år. Då börjar fastan.
Datum för muslimska helgdagar styrs av månen. När nymånen framträder börjar helgen. Men hur vet man när det sker?
En tradition utgår från vad en ­människa själv kan se. Som i Saudiarabien: Där ska de religiösa ledarna själva iaktta nymånens skära och sedan meddela alla troende.
En annan tradition bygger på astronomiska beräkningar. I Turkiet tar religiösa experter fram en officiell kalender där nästa års helgdagar är fastlagda. Det gör tron lättare att kombinera med allt annat som kräver planering.
– Det finns ett slags konkurrens mellan de olika synsätten. Men när man strider om datum och tolkningar så kan firandet förlora sin andliga dimension. Det menar Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.
Hur funkar det i Sverige?
– Här gör församlingar och enskilda olika val. Många har med sig en religiös tradition, samtidigt som alla behöver hitta sin väg att leva som muslim i Sverige. Det är det som jag är mest engagerad i idag, att utveckla en svensk form av islam.