Ceremoni i Stockholms stora synagoga till minne av Förintelsens offer

Under torsdagskvällen deltar jag i minnesceremonin i stora synagogan i Stockholm som är fullsatt. Ceremonin fylls av känslor genom bön, musik, tal av anhöriga till överlevande och andra personer. Inrikesminister Anders Ygeman säger i sitt tal bland annat att vi alla har ”ett ansvar att stå upp mot hat” och att ”en anständig människa är inte en antisemit”.

I år hålls ceremonin 26 januari eftersom den annars skulle sammanfallit med sabbaten, förklarar Judiska församlingens ordförande Aron Verständig när jag talar med honom innan.

Efter ceremonin, när folkmassan tagit sig ut från synagogan, väljer många att passera det stora Minnesmonumentet över Förintelsens offer. På monumentet, som invigdes 1998, återfinns 85 000 namn på människor som föll offer för nazisternas folkmord och som alla har  gemensamt att deras överlevande släktingar kom till Sverige. Bredvid namnen står födelseplats, födelseår, dödsår och dödsplats och på sockeln finns namn på de platser och läger där många av dessa människor dog. Det finns här också 650 namn på de överlevande som lämnat uppgifter om döda vänner och/eller anhöriga till monumentet.

monument

Detta är tydligt en dag som präglas av och rymmer minnen. Det finns möjlighet att hedra  Förintelsens offer på många sätt. Bland annat bjuder Forum för levande historia in till en ceremoni med sång, tal och ljuständning på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm klockan 16:30 fredagen 27 januari.

 

Av: Lisa Lundberg
Människa, kultur och religionsprogrammet, Högskolan Gävle, praktikant på Mångkulturellt centrum vårterminen 2017.

synagogan

Nionde oktober: Minnesdag för den svenska slavhandelns offer

Den 9 oktober 1847 avskaffade Sveriges riksdag transatlantisk slavhandel och de svarta slavarna på den svenska kolonin S:t Barthélemy friköptes. Säkert är det många som inte känner till denna del av den svenska historien. Men dagen uppmärksammas sedan 2006 av Kommittén till åminnelse av svenskt transatlantisk slavhandel (KÅSTS) och andra. Kitimbwa Sabuni är samordnare för Afrosvenskarnas riksförbund och medlem i KÅSTS så vi ställer några frågor till honom.

Hur uppstod idén om att högtidlighålla en dag för den svenska slavhandelns offer?
– Afrosvenskarnas riksförbund har tillsammans med andra verkat för att den specifika form av rasism som drabbar svarta, nämligen afrofobi, ska uppmärksammas. Ett viktigt led i det är att Sverige gör upp med idén om den svenska exceptionalismen – tanken att Sverige är ett annorlunda land utan en historia av transatlantisk slavhandel och kolonialism och därför inte berörs om frågan om rasism. I själva verket var Sverige aktivt deltagande i den transatlantiska slavhandeln och det var till stor del genom den interaktionen mellan Europa och Afrika som den svenska synen på svarta afrikaner grundlades. Att uppmärksamma den 9 oktober, dagen då den sista förslavade afrikanen i svensk ägo friköptes, är ett utmärkt sätt att hylla offren för den svenska transatlantiska slavhandeln och utmana den svenska exceptionalismen.

Vilka har varit pådrivande för detta?
– Afrosvenskarnas riksförbund, Kommittén till åminnelse av svensk transatlantisk slavhandel och Afrosvenskarnas forum rättvisa. Vi har även haft gott samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Hur har dagen uppmärksammats?
– Det har hänt saker varje år sedan 2006. Ofta minnesstunder som den vi höll i Grillska huset i Gamla stan 2007 där bland andra integrationsminister Nyamko Sabuni talade. 2011 uppmärksammades dagen både i Sveriges riksdag och i Stockholms stadshus. I Malmö är kommunen engagerad sedan ett par år tillbaka så där finns alltid evenemang den 9 oktober.

Vad händer i år?
– 2014 hålls en ceremoni i Sveriges riksdag följt av första tillfället för en guidad rundtur i Gamla stan i spåren av den svenska transatlantiska slavhandeln.

Vill ni att dagen ska komma in i den svenska almanackan?
– Det finns en föreställning att det inte finns någon formell väg för att instifta minnesdagar men så sent som våren 2013 beslöt Sveriges riksdag att göra 27 augusti till minnesdag för Raoul Wallenberg. Det allra viktigaste är dock att fylla dagen med innehåll så att till exempel skolor och andra myndigheter uppmärksammar dagen ordentligt.

Slaveri-stor
Läs mer om den svenska kolonin S:t Barthélemy i den här artikeln (som vi tagit bilden från Sjöhistoriska museets arkiv från):
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-far-vi-inte-glomma-slaveriets-offer/