Pedagogiska pärlor för maj 2023

Här handlar det mycket om att gå ut och möta våren. Missa den inte! Hur långt har den kommit där du bor? Regnbågspyssel är månadens kreativa övning, det kan passa när som helst men här har vi kopplat det till 6 maj, Regnbågsfamiljernas dag, en dag som också passar för naturutflykt, varför får du veta i Pedagogiska pärlorna här.

Hämta Pedagogiska pärlor för maj 2023 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för november 2022

Nu är det två månader kvar av 2022 och vårt tema Träd, skog och eld.

I november sår vi en ek (eller flera!) för det är nu vi kan hitta ekollon på marken och sedan pratar vi om fred och konflikter med utgångspunkt från olivträdet. I de korta tipsen handlar det om mat, språk, rättigheter och mycket mer.

Pedagogiska pärlor för november 2002 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för oktober 2022

Hösten är här. Hyddor och kojor att krypa in i återkommer i våra övningar för den här månaden.

Foto Marit Nygård

Vi frågar oss också vad ett hem är. Kojorna kan vara ute eller inne eller på balkongen. Vi lämnar inte skogen, på Internationella äldredagen funderar vi på hur gamla granar kan bli och 13 oktober tar vi hand om granens kottar och lär oss mer om dem. Där finns ju frön till nya träd!

Pedagogiska pärlor för oktober 2002 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för sommaren 2022

Summera sommaren med hjälp av trädens blad och blommor. Det är vårt första tips i dessa Pedagogiska pärlor som räcker hela sommaren och därför har två extra sidor. Många av de andra tipsen inspirerar också till utomhus-utflykter. Och hela det tredje bladet handlar om saker som alla kan vara med på under sommarlovet. Trevlig sommar!

Pedagogiska pärlor sommaren 2022 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Mot växtblindhet på Biologiska mångfaldens dag

Maskros på svenska, latin, finska, sorani och arabiska i Tumba våren 2020. Foto Andreas Ali Jonasson.

FN-dagen Internationella dagen för biologisk mångfald uppmärksammas varje år 22 maj. Dagen är till för att öka medvetenheten om artrikedomens betydelse. Biologisk mångfald är en förutsättning för allt liv på jorden. Förlusten av biologisk mångfald är precis som klimatförändringarna en överlevnadsfråga.

Alla växter är viktiga. Inte minst för pollinerarna. Men också för oss. När vi lär oss namnen på växterna ser vi dem tydligare och får en relation till dem. Lite som när vi får veta namnet på en person vi lär känna. Kan vi inte växtens namn, är den bara ett anonymt ogräs. Då kan man tala om växtblindhet.

Begreppet växtblindhet myntades 1999 av botanikerna James Wandersee och Elisabeth Schussler. På engelska heter den Plantblindness.

Att skriva ut växters namn på trottoarer och gångvägar med gatukritor är ett roligt sätt att sprida kunskap om det som växer. Och bidrar till att bota växtblindheten! Vi hade det med i Pedagogiska pärlor för juni 2020 (Världsmiljödagen).

 #morethanweeds & #intebaraogräs

Besök Biologiska mångfaldens dags sida.

Pedagogiska pärlor för juni och juli 2020

Det finns biologisk mångfald överallt; uppmärksamma växterna i ert närområde och ge dem den respekt de förtjänar. Pynta dina nycklar med regnbågsfärger trots att sommarens festivaler är inställda. Här är pedagogiska tips för både juni och juli.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni & juli 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Våren kommer med Al-Khidr och Sankt Göran

Den 23 april firar scouter över hela världen S:t Georgsdagen.  De läser legenden om Sankt Georg och draken, ordnar en fest eller ett evenemang.

Men varför och vem var S:t Georg? Jo det är faktiskt S:t Göran med ett annat namn. Sankt Göran var en riddare som föddes i nuvarande Turkiet på 200-talet. Legenden säger att han vid ett tillfälle räddade en stad och dess prinsessa från en våldsam och hotfull drake. Statyer med S:t Göran och draken finns bl.a. i Storkyrkan i Stockholm och på Åbo slott i Åbo. Den 23 april firas Sankt Göran i katolska kyrkan.

Samma helgon firas också 5–6 maj. I den serbisk-ortodoxa kyrkan firas han vid vårhögtiden Đurđevdan. På romani kallas högtiden Ederlezi, och är en av de viktigaste högtiderna för romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. Då firas våren och grönskan som kommer tillbaka. Samma helgondag hamnar på olika datum på grund av olika kalendrar.

Den islamiska profeten al-Khidr (”den gröne”) beskrivs som en odödlig profet som undervisade både Moses och Alexander den store i religionens andliga hemligheter. I vissa berättelser räddar Khidr en nödställd som är på resa. Därför håller många muslimska romer Khidr som sitt skyddshelgon. Bland muslimer och kristna från Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Khidr.

Den alevitiska högtiden Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan profeten Khidr och profeten Elias (Ilyas). Elias sägs ha druckit av vatten som gjorde honom odödlig, precis som Khidr. Hıdırellez firas med utflykter i naturen. I träden kan man hänga upp önskningar för året.

sankt Göran

Hälsosamma frön för en hållbar framtid. FN:s år för baljväxter

FN:s generalförsamling har deklarerat 2016 som det internationella året för baljväxter.

logotype FN:s år för baljväxter

Under året vill FN rikta världens uppmärksamhet mot den roll baljväxter spelar som en del av en hållbar livsmedelsproduktion och höja allmänhetens medvetande om de näringsmässiga fördelarna med baljväxter.

Baljväxter är en bra källa till protein. Och en miljövänlig sådan, eftersom de inte orsakar utsläpp av växthusgaser och dessutom själva tillför jorden kväve. De innehåller också mycket fibrer liksom vitaminer och mineraler.

FAO står för Food and Agriculture Organization of the United Nations och är alltså FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Deras särskilda hemsida om baljväxter finns på sex språk (arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska). På sidan kan alla lämna och hämta recept på rätter som innehåller baljväxter. Just nu kan du hitta recept från bland annat Ghana, Kenya, Tanzania, Costa Rica, Peru, USA, Indien, Nederländerna och Algeriet.

Baljväxtakademin är en svensk ideell organisation som arbetar för att stärka baljväxternas roll i jordbruket, livsmedelsindustrin och våra matvanor. På deras hemsida finns information om baljväxters historia, tillagning, odling, betydelse för hälsan och mycket mer. Det går också att följa dem på Facebook och Twitter.

Alla kan odla baljväxter till husbehov. Här i Sverige är det lättast att börja med bondbönor. De tål lite kyla. Och fröna är stora och lätta att hantera. De kan sås tidigt. Den som snabbt vill få goda tips om att odla baljväxter kan till exempel titta hos Skillnadens trädgård.böngrodd

Suzettes älgjakt

skog1

Många har minnen av älgjakten och ser fram emot den. Semesterdagar tas ut. Folk som flyttat till städer reser tillbaka för att vara med om jakten. Älgjakten är en viktig del av hösten i Sverige.
Suzette Johansson som nu jagar med Skirö jaktlag i Småland har varit med i skogen sedan hon gick i mellanstadiet.

När var du första gången med på en jakt?
– När jag var 7–8 år började jag vara med just under styckningen av älgarna. Man behövde inte vara så lugn och tyst där så det var bra introduktion. Jag minns att min farbror tvingade mig att smaka på en liten bit, och att jag var dö-cool som gjorde det, de andra jägarbarnen var grymt imponerade. Och det var inte så farligt, typ som tuggummi, (men man bör faktiskt inte äta älg innan tillagning min farbror är lite knasig, men jag överlevde ju).

När jag var 11–12 började jag vara med i skogen. Då hade jag ansvar för jaktradion och meddelade pappa vad gubbarna på radion sa. Ibland var det ”nu är det älg på passet” vilket fick pulsen att öka ordentligt. Men oftast var det bara farbror Vange som var sällskapssjuk.

Vad brukade ni ha för matsäck med er ut i skogen?
– På pass: Skogaholmsmackor med stekta ägg och varm apelsinsaft! Även att jag idag är en inbiten kaffedrickare så fyller jag fortfarande ofta upp en termos med saft också, för det hör liksom till. Vid återsamlingen grillas det korv, kyckling eller kall Joffe (Kebabpizza)! Detta är helt klart mitt favoritmoment under hela jakten. Man samlas kring öppen eld för att utvärdera förmiddagens jakt och lägga upp nästa pass- och drevplanering och gubbarna berättar gamla jakthistorier så skratten bubblar genom skäggen på dom.

Är det inte svårt att vara tyst så länge på passet?
– Man behöver inte vara tyst, man kan viska! Det är förövrigt min andra favoritdel av jakten, att sitta på pass med pappa och viska i flera timmar, bara han och jag, om stort och smått.

Är det hemskt att se älgen dö?
– Får jägaren en bra träff så är den död på några sekunder, de tar oftast några steg och lägger sig sedan ner och ser mest ut att somna. Man ser inget blod och de faller ofta lugnt. Har man inte skjutit själv så är det jättesvårt att se med ögonen att den ens blivit träffad. Det har hänt att jag sagt ”åh det var synd att du missade, pappa” och pappa har flinat åt mig och vips! så ligger älgen där. Så nej, det är inte hemskt. Knappt märkbart.

Hur styckas älgen?
– Älgen måste ”hängas” i några dagar, beroende på temperatur, för att muskelfibrer, genom syrebrist, ska dra ihop sig och bli just ”kött”. Sen styckar man köttet benfritt med kniv och en liten såg.

Vad lagar ni för mat av älgen sedan?
– Åh, man kan göra hur mycket som helst gott. Grilla, plankstek, grytor med skogssvamp med mera. Men min personliga favorit är älg-köttbullarna som vi äter vid jul! Älgtunga är också något jag kan rekommendera till någon som inte räds ordet! Mörare kött kan du inte hitta, det smälter i munnen!

I år inleds älgjakten i vissa län 7 september. I andra delar av landet blir det senare.

 

 

 

 

 

Internationella vattendagen

vattendagen

Varje dag gör de flesta av oss i Sverige samma saker. Vi vrider på kranen, låter vattnet rinna tills det blivit lagom kallt eller varmt, fyller sedan glaset eller kastrullen eller vad det nu är. Sätter på tevatten, kastar ut det som inte får plats i muggen eller kannan. Duschar, tvättar, diskar, spolar i toan, sköljer livsmedel osv, allt med mer eller mindre samma självklarhet. Det finns ju alltid där i kranen. Gott, rent och friskt dricksvatten. Och även om många av oss försöker minska vår användning, av miljö- eller klimatskäl eller av andra orsaker, gör vi av med ofattbart mycket vatten jämfört med större delen av världens befolkning. Och då talar vi ändå bara om den privata vattenkonsumtionen.

På jorden finns 1 400 miljoner kubikkilometer vatten. Av det är 97 % saltvatten och bara
3 % sötvatten. Cirka 70 % av det tillgängliga sötvattnet används till bevattning, 20 % till industriproduktion och endast 10 % till hushållsvatten. Detta sötvatten är själva förutsättningen för människans överlevnad. Utan mat kan vi överleva flera veckor, utan vatten bara ett par dygn. Vatten är världens viktigaste livsmedel. Och naturligtvis har vattnet sin egen dag. Varje år infaller internationella vattendagen den 22 mars.

Men vattnet måste också vara rent. Varje dag dör runt 4 500 barn i sjukdomar som beror på smutsigt vatten och bristande sanitära förhållanden, och idag saknar drygt 800 miljoner människor tillgång till rent vatten. Det positiva är att siffran blir lägre för varje år. Enligt FN ska inga barn behöva dricka förorenat vatten om tio år, såvida denna förbättringstakt håller i sig.

Samtidigt orsakar dagens stora klimatförändringar extrema väderförhållanden som svår torka och översvämningar, och det försvårar arbetet med att ge alla jordens invånare tillgång till rent vatten.

Slutligen kan det vara intressant att jämföra den direkta vattenförbrukningen i världen. Att vi i den rika delen av världen gör av med flera hundra liter per person och dag, kan jämföras med att en person i tredje världen i genomsnitt använder 10 liter per dag. Vad säger det oss om rättvis fördelning av världens viktigaste naturresurs?

Vill du veta mer? Läs här: http://unicef.se/fakta/vatten-och-sanitet, och här: http://www.sida.se/Svenska/Nyhetsarkiv/2012/Mars-2012/Rent-vatten—en-utmaning-att-fordela/ eller här: http://www.wateraid.se.