Pedagogiska pärlor för februari 2020

Årets almanacka har mat som genomgående tema. I februari månads Pedagogiska pärlor får vi läsa om piroger, möta vänskapens och kärlekens grenar, så jordgubbar och ha ett semmelsamtal.

:: Hämta Pedagogiska pärlorna för februari som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för januari

God fortsättning! Här är årets första Pedagogiska pärlor.  Årets almanacka har mat som genomgående tema och bland årets övningar här kommer det också finnas ätbara inslag och odlingstips. Vi börjar med att bjuda fåglarna på något gott.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2020 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för december

Året går mot sitt slut. Här är årets sista exemplar av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor. Mys, pyssla och ge dig själv ett nobelpris!

Bild på materialet

:: Hämta Pedagogiska pärlor för december 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för november

Många tycker att november kan kännas mörk och tråkig. Vänta inte på decembers stearinljus utan tänd lyktor inspirerade av den thailändska högtiden Loi Krathong och skapa mysiga måltidssamtal inspirerade av Thanksgivings tacksamhets-runda vid matbordet.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för november 2019 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Pedagogiska pärlor för juni och juli

Nu är det sommar och här är sommarexemplaret av Mångkulturella almanackans pedagogiska pärlor.

flaggspel

Gör flaggspel, fundera på hur religioner kan uppmana oss att ta hand om naturen, skolstrejker och vad som gör någon till en god vän.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för juni och juli som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Våren kommer med Al-Khidr och Sankt Göran

Den 23 april firar scouter över hela världen S:t Georgsdagen.  De läser legenden om Sankt Georg och draken, ordnar en fest eller ett evenemang.

Men varför och vem var S:t Georg? Jo det är faktiskt S:t Göran med ett annat namn. Sankt Göran var en riddare som föddes i nuvarande Turkiet på 200-talet. Legenden säger att han vid ett tillfälle räddade en stad och dess prinsessa från en våldsam och hotfull drake. Statyer med S:t Göran och draken finns bl.a. i Storkyrkan i Stockholm och på Åbo slott i Åbo. Den 23 april firas Sankt Göran i katolska kyrkan.

Samma helgon firas också 5–6 maj. I den serbisk-ortodoxa kyrkan firas han vid vårhögtiden Đurđevdan. På romani kallas högtiden Ederlezi, och är en av de viktigaste högtiderna för romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. Då firas våren och grönskan som kommer tillbaka. Samma helgondag hamnar på olika datum på grund av olika kalendrar.

Den islamiska profeten al-Khidr (”den gröne”) beskrivs som en odödlig profet som undervisade både Moses och Alexander den store i religionens andliga hemligheter. I vissa berättelser räddar Khidr en nödställd som är på resa. Därför håller många muslimska romer Khidr som sitt skyddshelgon. Bland muslimer och kristna från Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Khidr.

Den alevitiska högtiden Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan profeten Khidr och profeten Elias (Ilyas). Elias sägs ha druckit av vatten som gjorde honom odödlig, precis som Khidr. Hıdırellez firas med utflykter i naturen. I träden kan man hänga upp önskningar för året.

sankt Göran

Pedagogiska pärlor för mars

Nu kommer mars. Är det en vintermånad eller en vårmånad? Här finns i alla fall högtider för våren men också stora nyårsfiranden. Se tipslistan. Våra övningar handlar mycket om hur saker ser ut; gör formkritiska djur och skapa bilder och förebilder.

:: Hämta Pedagogiska pärlor för mars som pdf

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Hälsosamma frön för en hållbar framtid. FN:s år för baljväxter

FN:s generalförsamling har deklarerat 2016 som det internationella året för baljväxter.

logotype FN:s år för baljväxter

Under året vill FN rikta världens uppmärksamhet mot den roll baljväxter spelar som en del av en hållbar livsmedelsproduktion och höja allmänhetens medvetande om de näringsmässiga fördelarna med baljväxter.

Baljväxter är en bra källa till protein. Och en miljövänlig sådan, eftersom de inte orsakar utsläpp av växthusgaser och dessutom själva tillför jorden kväve. De innehåller också mycket fibrer liksom vitaminer och mineraler.

FAO står för Food and Agriculture Organization of the United Nations och är alltså FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. Deras särskilda hemsida om baljväxter finns på sex språk (arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska). På sidan kan alla lämna och hämta recept på rätter som innehåller baljväxter. Just nu kan du hitta recept från bland annat Ghana, Kenya, Tanzania, Costa Rica, Peru, USA, Indien, Nederländerna och Algeriet.

Baljväxtakademin är en svensk ideell organisation som arbetar för att stärka baljväxternas roll i jordbruket, livsmedelsindustrin och våra matvanor. På deras hemsida finns information om baljväxters historia, tillagning, odling, betydelse för hälsan och mycket mer. Det går också att följa dem på Facebook och Twitter.

Alla kan odla baljväxter till husbehov. Här i Sverige är det lättast att börja med bondbönor. De tål lite kyla. Och fröna är stora och lätta att hantera. De kan sås tidigt. Den som snabbt vill få goda tips om att odla baljväxter kan till exempel titta hos Skillnadens trädgård.böngrodd

Suzettes älgjakt

skog1

Många har minnen av älgjakten och ser fram emot den. Semesterdagar tas ut. Folk som flyttat till städer reser tillbaka för att vara med om jakten. Älgjakten är en viktig del av hösten i Sverige.
Suzette Johansson som nu jagar med Skirö jaktlag i Småland har varit med i skogen sedan hon gick i mellanstadiet.

När var du första gången med på en jakt?
– När jag var 7–8 år började jag vara med just under styckningen av älgarna. Man behövde inte vara så lugn och tyst där så det var bra introduktion. Jag minns att min farbror tvingade mig att smaka på en liten bit, och att jag var dö-cool som gjorde det, de andra jägarbarnen var grymt imponerade. Och det var inte så farligt, typ som tuggummi, (men man bör faktiskt inte äta älg innan tillagning min farbror är lite knasig, men jag överlevde ju).

När jag var 11–12 började jag vara med i skogen. Då hade jag ansvar för jaktradion och meddelade pappa vad gubbarna på radion sa. Ibland var det ”nu är det älg på passet” vilket fick pulsen att öka ordentligt. Men oftast var det bara farbror Vange som var sällskapssjuk.

Vad brukade ni ha för matsäck med er ut i skogen?
– På pass: Skogaholmsmackor med stekta ägg och varm apelsinsaft! Även att jag idag är en inbiten kaffedrickare så fyller jag fortfarande ofta upp en termos med saft också, för det hör liksom till. Vid återsamlingen grillas det korv, kyckling eller kall Joffe (Kebabpizza)! Detta är helt klart mitt favoritmoment under hela jakten. Man samlas kring öppen eld för att utvärdera förmiddagens jakt och lägga upp nästa pass- och drevplanering och gubbarna berättar gamla jakthistorier så skratten bubblar genom skäggen på dom.

Är det inte svårt att vara tyst så länge på passet?
– Man behöver inte vara tyst, man kan viska! Det är förövrigt min andra favoritdel av jakten, att sitta på pass med pappa och viska i flera timmar, bara han och jag, om stort och smått.

Är det hemskt att se älgen dö?
– Får jägaren en bra träff så är den död på några sekunder, de tar oftast några steg och lägger sig sedan ner och ser mest ut att somna. Man ser inget blod och de faller ofta lugnt. Har man inte skjutit själv så är det jättesvårt att se med ögonen att den ens blivit träffad. Det har hänt att jag sagt ”åh det var synd att du missade, pappa” och pappa har flinat åt mig och vips! så ligger älgen där. Så nej, det är inte hemskt. Knappt märkbart.

Hur styckas älgen?
– Älgen måste ”hängas” i några dagar, beroende på temperatur, för att muskelfibrer, genom syrebrist, ska dra ihop sig och bli just ”kött”. Sen styckar man köttet benfritt med kniv och en liten såg.

Vad lagar ni för mat av älgen sedan?
– Åh, man kan göra hur mycket som helst gott. Grilla, plankstek, grytor med skogssvamp med mera. Men min personliga favorit är älg-köttbullarna som vi äter vid jul! Älgtunga är också något jag kan rekommendera till någon som inte räds ordet! Mörare kött kan du inte hitta, det smälter i munnen!

I år inleds älgjakten i vissa län 7 september. I andra delar av landet blir det senare.