Majstång i Malung

– I Dalarna kallas midsommarstången för majstång, och majstångsresningen får man inte missa när man firar midsommar. Mycket folk samlas kring den gamla hembygdsgården (många man aldrig träffar annars). Alla är så himla finklädda under midsommar med folkdräkt och blommor i håret.

Detta är Ingegerds första beskrivning av sitt midsommarfirande. Trots att hon sedan länge flyttat ifrån sin hemort försöker hon alltid komma tillbaka till Malung under midsommar. Hon växte upp med midsommarfirandet i Malung och har många minnen från när hon var yngre.

Bild från Malungs hembygdsförenings hemsida

– Jag kommer ihåg när jag var liten och fick följa med min pappa ut och fiska under midsommarnatten, något som jag annars aldrig fick göra. Man skulle också plocka sju stycken olika blommor och lägga under kudden, då skulle man drömma om den man skulle bli gift med. Så vitt jag vet så funkade det däremot aldrig. Jag och en av mina systrar hade länge traditionen att på midsommardagen bege oss ut på en ordentlig skogsvandring. Vi gick nästan tre mil fram och tillbaka.

Idag har Ingegerd modifierat denna tradition en aning och hon berättar hur hon nu istället runt midsommardagen brukar ta med sig sin sambo och tillsammans med Naturskyddsföreningen bestiga ett av Malungs högsta berg: Gnupen.

Ingegerd berättar att sill, potatis, lax och hembakat är viktigt till midsommarlunchen. Till kvällen brukar det grillas tillsammans med släkt, vänner eller grannar. Jordgubbstårta måste finnas med. Man stannar uppe sent på natten och om det är fint väder sitter man utomhus. Hon tycker inte riktigt att det känns som midsommar om man måste hålla sig inomhus på grund av till exempel regn. Att spela Malungsvisan, en spelmansvisa, är också viktigt och denna måste spelas minst en gång under dagen. Det sista jag frågar Ingegerd är varför hon firar midsommar och vad hon tycker om firandet. Hon blir aningen ställd innan hon svarar och tycker att det är en svår fråga:

– Midsommar är liksom inrotat, det är kul att samlas. Sen är det något speciellt med ljuset också, man firar nog ljuset. Det är något som känns lite magiskt, vet inte riktigt varför. Men det finns ju många sagor kring midsommar.

Denice Lindblom

Denice Lindblom studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Åländska midsommarstänger

Midsommaren är en av de mest firade högtiderna på Åland. Det finns en midsommarstång i nästan varje by. Ingen är den andra helt lik. Gemensamt för dem är att stången är 10-25 meter hög och försedd med enkla eller korsade rår. De enkla stängerna är vanligast i skärgården medan det finns flest korsade rår på landsbygden.

Det finns många tolkningar kring symboliken bakom midsommarstångens olika detaljer: vädret, sjöfarten, jordbruket, fisket eller en önskan om att skapa en finare midsommarstång än den i grannbyn.

Ålands bibliotek har mycket mer att berätta. Läs här!

Åländsk midsommarstång

Den här bilden på en åländsk midsommarstång kommer ur Mångkulturella almanackan 2019 och är av Irene Thisner som gjort alla illustrationer i almanackan.

På teckenspråk i Leksand

Julia Gezelius är lärare på Västanviks folkhögskola i Leksand. Skolan har en teckenspråkig miljö och särskilt mottagande av döva och hörselskadade asylsökande.  Julia undervisar bl.a. de nyanlända.

– En del kan redan flytande teckenspråk från sitt hemland och även skriva, andra kan bara teckenspråk och inte skriva. En del kan ingetdera. De studerar hur länge de vill, så länge de har råd med det. Därför brukar många studera deltid medan de arbetar deltid.

Tar du upp högtider och firanden när du undervisar nyanlända?
– Ja, det gör jag. Många nyanlända som jag undervisar är tveksamma till att fira någon annans religiösa högtid, så därför lyfter jag midsommar och Valborg mer, så man kan känna ”det där vill jag vara med på och uppleva!” utan några skuldkänslor kring sin egen tro. För övrigt ges givetvis information och kunskaper kring julen och påsken liksom vi lär oss om deras högtider och firande. Vår skola har internat så de brukar servera julbord och påskbord. Vi brukar också ha luciatåg mest för att det är så mysigt med ljus i vintermörkret och luciafikat. Så den anledningen framför vi till våra deltagare också: Nu i dagens Sverige har vi våra högtider oftast för gemenskapens skull och givetvis mat eller fika.

Brukar ni uppmärksamma Världsteckenspråksdagen, Internationella dövveckan från och Dövas dag på skolan?
– Ja, vi brukar prata om Dövas dag och fira Svenskt teckenspråksdagen. Vår skola brukar delta på mässan under Dövas dag också.

Av Simon Rosén - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

Av Simon Rosén – Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=38602774

14 maj varje år är Teckenspråkets dag i Sverige
Det var den 14 maj 1981 som riksdagen fastslog att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det har status som ett minoritetsspråk. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Dövas dag 2019 äger rum på Gotland.

http://www.dovasdag2019.se/

23 september är Internationell teckenspråksdag (FN)

 

Marianas bästa tips om midsommar, nyckelharpa och små grodor

– Jag har aldrig varit så förtjust i familjehögtider, men just midsommar har alltid varit min favorit. Därför tycker jag att det är synd att många med utländsk bakgrund känner sig exkluderade. Min erfarenhet är att det är en högtid som inte kräver mycket men har massor att bjuda på.

När Mariana Vigil arbetade som SFI-lärare på Södermalm i Stockholm var det  självklart för henne att tipsa eleverna om roliga saker att göra på fritiden. Vi pratade tidigare i år om Valborg, nu återkommer vi till Midsommar. Mariana berättade hur hon gjorde förra året:

– När jag förberedde min lektion om midsommar googlade jag efter ett hardcorefirande i närheten och hittade ett som ligger max några tunnelbaneminuter bort från där eleverna bor. Inget inträde eller inbjudan. Bara att dyka upp och delta i dansen om man vill, ta med picknick eller köpa fika på plats. Jag visade bilder och filmklipp med folkdräkter, musik och dans. Utlovade en riktigt festlig familjehögtid och hoppades att det skulle gå hem. Efteråt frågade jag dem vad de gjort och förutom ett fåtal som var bortbjudna hade alla gått till firandet jag tipsat om. De var supernöjda och tyckte att det var en jättefin tradition. Svårare än så behöver det alltså inte vara att ge några nya svenskar en flygande start in i midsommartraditionerna. Nu i år, när det inte krockar med ramadan, kommer nog några av de som avstod 2017 gå loss på sillen och flädersaften också. Jag är så glad att de redan gillar midsommar lika mycket som jag, särskilt när jag vet vilket sug efter liv och glädje många av dem har, för att inte tala om deras barn.

Det låter ju jättelyckat! Nu undrar jag förstås hur du själv brukar fira midsommar?

– Jag har firat på folks ”land” både på Väddö och i Rättvik innan jag var tio, även Möja, Skansen hör till barndomsminnena. Eftersom nubbefylla är överskattat har jag inget emot att köra kulturclash och käka grillat med latinogubbar som på sin höjd dricker ett par glas vin till biffen. Men folkdräkter, nyckelharpa och små grodor vill jag hemskt gärna ha. Även kransbindande och sillunch försöker jag få till. Och det är just det som är så bra – det är tillgängligt för alla som vill och helt fritt från köphets och annat knepigt, bara ”come as you are, do what you like” ju. Jag kan inte komma på en annan tradition som är så traditionell och samtidigt så fri från krav och enkel att göra till något eget.

På jobbet med almanackan

Mångkulturella almanackan på jobbet. Hur används den? Ibland kan den vara till främst för brukarna i en verksamhet, i andra fall har den mer funktion för personalen eller chefen.

– Jag har märkt att många vill lägga semestrar vid olika högtider. Man borde som arbetsgivare ha koll på det, säger Helena Ruschmeyer som är enhetschef för en arbetsgrupp personliga assistenter i norra Botkyrka. Hon har alltid haft almanackan i sina personalgrupper, berättar hon. Från början arbetade hon med äldre, nu med funktionshindrade.
– Personalen läser den och gillar att det finns andra namnsdagar. Och herre gud vad många helger!

– Almanackan är en jättebra inspirationskälla och ger kunskap kring olika teman och helger på ett sätt som är lätt att ta till sig, säger Nikki Larsson som arbetar på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Där har Nikki tillsammans med ungdomarna arbetat med ett glasskåp som skyltas för olika högtider. Under året som gått har skåpet använts för att presentera bland annat Nouruz, Ramadan och Midsommar.

– Det blir väldigt språkutvecklande när det finns konkreta prylar att utgå ifrån och när det handlar om något som ungdomarna kan till innehållet. Själva temauppslagen har vi för övrigt satt upp på väggarna så att de finns tillgängliga hela tiden för den som vill läsa.

På Astrakan daglig verksamhet i Hässelby gård finns en grupp som varje onsdag gör en tidning – Astrakanbladet. Den handlar ofta om helger och högtider. För att få fakta och inspiration använder de bland annat Mångkulturella almanackan. Den finns på alla avdelningar på Astrakan och i ateljén där tidningen görs.

– Textsidorna är jätteviktiga, där hämtar vi mycket, säger Anna-Kaisa Gichia som är hantverkspedagog, om 2016 års almanacka.

Almanackan fyller också en annan funktion på en verksamhet som den här, där brukarna har funktionshinder.

–Den är bra att ha om brukarna pratar om en helg som man inte har en aning om vad det är, då är det bra att titta där.

jul500

Tema juni 2015: Sommarsolståndet

Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på himlen på norra halvklotet, norr om kräftans vändkrets. Vid sommarsolståndet lutar jordaxeln som mest in mot solen, vilket medför att norra halvklotet får sin längsta dag och kortaste natt. Norr polcirkeln är det då midnattssol.

Här i Norden har midsommar firats sedan urminnes tid. På 300-talet knöt kyrkan Johannes döparens dag till 24 juni. Fram till 1953 inföll midsommardagen i Sverige på detta datum. Nu är midsommardagen alltid en lördag mellan 20 juni och 26 juni.

I nästan alla kulturer och på alla kontinenter firas högtider kring solstånden. Inti Raymi, vintersolståndet och nyåret från Anderna i Sydamerika, firas nu kring midsommar på olika platser i Sverige. Vid vårdagjämningen firas nytt år av kurder, perser, afghaner. Och kring vintersolståndet firas jul. Fler exempel finns.

juni stonehenge

Stonehenge i sydvästra England. Monumentet som restes för fyratusen år sedan är riktat åt nordost. Många teorier finns om att det är riktat så med tanke på solstånds- och dagjämningspunkter.