Mawlid – profetens födelsedag

När firandet av profeten Muhammeds födelse inträffar skiljer sig mellan olika traditioner. I sunnitisk tradition firas mawlid den 12:e i den islamiska månaden rabi al-awwal och inom shiaislam firas födelsen den 17:e i samma månad. (I år 2021, 17 och 24 oktober). Inom vissa traditioner firas mawlid när som helst på året. Ordet mawlid betecknar förutom det folkliga firandet även en typ av dikt som beskriver Muhammeds födelse och hans liv.

Ett återkommande tema i mawlid-poesin är liknelsen vid profeten Muhammed och månen. En dikt som tonsatts och ofta sjungs i samband med mawlidfirandet är Qaseeda Qamarun, fritt översatt:

Vackrare än dig, har mina ögon aldrig skådat … och en bättre människa än dig har en kvinna aldrig fött

Du var skapad utan minsta fel, som om du blivit skapad efter dina egna önskemål.

Som en måne, som en måne, som en måne är vår mästare, profeten.

Och lika vacker, lika vacker som en måne är vår mästare, profeten.

Vem som har skrivit dikten är osäkert, men enligt vissa teorier är den skriven av Hassan ibn Thabit, död 674. Han var samtida med profeten Muhammed och brukar omnämnas som den förste islamiska poeten.

Dadlar och dolmar

I Sverige var dadlar länge julgodis. Än idag är det vid jultid som det säljs mest dadlar, men det finns också andra högtider då de är populära. Under ramadan är det stor efterfrågan, det är vanligt att bryta fastan varje kväll med tre dadlar och ett glas vatten eller mjölk.

dadlar

Men dadlar ingår mer eller mindre vid alla islamiska högtider. Mawlid (3/11), firandet av profeten Muhammeds födelse, är inget undantag. I haditherna, de nedskrivna berättelserna om hur profeten levde, berättas hur profeten började varje dag med att äta sju dadlar. Han föredrog färska dadlar, men om det inte fanns var det torkade som gällde.

Sedan 2010 firas Kåldolmens dag på Karl XII:s dödsdag den 30 november. Enligt arrangörerna i föreningen Kåldolmens vänner är dagen en påminnelse om att svensk kultur har formats i samspel med omvärlden. Det sägs att kåldolmar kom till Sverige på 1700-talet, som en följd av Karl XII:s och arméns långa vistelse i Osmanska riket.

Dolma är turkiska som betyder ”fylld”. De vanligaste i Turkiet är vinbladsdolmar, även om det förekommer dolma gjorda med kålblad. Dolma kan komma i många olika varianter. Irakiska dolmar kan t ex vara fyllda paprikor, tomater, ja till och med urgröpta morötter!

I Cajsa Wargs berömda kokbok från 1765 finns ett recept på dolmar, det är det äldsta svenska receptet. I receptet används vinblad, men hon tipsade också om att den som inte hade tillgång till vinblad (de var dyra!) istället kunde använda förvällda kålblad.