Etikett: Maria

Publicerat den

María, María, María på Marie himmelsfärdsdagen

Marie himmelsfärd den 15 augusti är en viktig dag för katolska och ortodoxa kristna. Då firas att Maria togs upp till Gud i himlen med både kropp och själ. Maria är Jesus moder och en viktig gestalt inom kristendomen. Därför är Maria också ett vanligt förnamn på många språk.

Vi pratade med tre Marior i Stockholm om deras så vanliga, men ändå så speciella namn.

Maria Aziz: Jag känner mig som Maria. Det passar mig. Fast på assyriska är namnet Marjam. Så hemma med familj och släkt och gamla vänner är jag Marjam.
Namnet Maria associeras till en ordningssam typ. Jag tror att jag omedvetet förhåller mig till det.
Det finns många böner bakom mitt namn. Jag är mina föräldrars första barn, och min mamma hade fått missfall tre gånger innan jag kom. Hon hade av läkare fått veta att det kunde bli svårt för henne att få barn. Så hon bad intensivt under graviditeten till Gud, Maria och Jesus. När jag kom var jag som en gåva enligt min mor och därför fick jag namnet Maria.

Maria Chaitas: När pappa var tonåring, i början på 60-talet, var hans far med om att bygga ett nytt kapell i den lilla grekiska byn där de bodde. När grunden var lagd så var det farfar som skulle namnge kapellet. Han slaktade ett lamm och blodet från lammet lät man rinna ner i grunden. Kapellet fick heta Mariakapellet. Det var min farfar, som var bonde, inte präst, som gjorde detta. Pappa var med på ceremonin när blodet rann. Efter det här gav han mig namnet Maria.
Att slakta ett lamm är något typiskt grekiskt, men det är också typiskt gotländskt, så det sammanför mina båda bakgrunder.

Maria Palselius: Det roligaste med att heta Maria är att folk sjunger för mig! Första gången det hände var jag tre år, vi var i Italien. Senare i Grekland hände det också. Och jag har varit mycket i Latinamerika och där vill folk alltid sjunga Mariasånger för mig.
Greker har många regler för namngivning. Min äldre syster fick farmors namn Eleni i formen Lena. Jag som var yngre skulle ha mormors namn, det blev mormors mormors. Hon hette Maria Kristina, kallades Maja-Stina.
Första gången jag var i Grekland 15 augusti blev jag överraskad. Det var stort ståhej! Jag fick åka runt till alla släktingar och bli firad på Mariadagen.

Den här Mariasången har Maria Palselius säkert fått sjungen för sig:

Publicerat den

Jungfru Maria i Tensta

I augusti år 2012 var det många som fick en uppenbarelse av Jungfru Maria i Tensta i Stockholm. Det var i samband med firandet av Jungfru Marie himmelfärd som ett moln som såg ut som Jungfru Maria visade sig på himlen över syrisk-ortodoxa kyrkan i Tensta (Santa Maria-kyrkan).

Uppenbarelsen kom inte som någon överraskning eftersom firande av himmelsfärden pågick. Dessutom hade kyrkan haft besök av biskopen från det krigshärjade Homs i Irak. Biskopen hade ett kors som han bar runt i kyrkolokalen och i det hade han stoppat ned några trådar som ska ha kommit från Jungfru Marias tygbälte, berättade de troende för Dagens Nyheter.

Senare visade hon sig också i kondens på fönstret i kyrkan. 500 troende kom vallfärdande för att ta del av undret.

”Miraklet i Tensta” blev senare en film som visades på Tensta konsthall. Läs om den här.

Publicerat den

Guadalupemadonnans dag, 12 december

Enligt traditionen visade sig Maria för  Juan Diego Cuauhlatoatzin den 9 december 1531. Juan Diego Cuauhlatoatzin tillhörde ursprungsbefolkningen i Mexiko. Hon gav honom på hans språk Nahuatl uppdraget att låta bygga en kyrka på kullen, för att här kunna ge människorna kärlek, hjälp och medkänsla. Biskopen i området var skeptisk och krävde bevis.

Det inträffade flera uppenbarelser på samma plats, sista gången den 12 december. Trots att det var vinter blommade denna dag ett oräkneligt antal ”kastilianska rosor” som dittills varit okända i Mexiko. Juan Diego plockade enligt Marias anvisning rosorna och bar dem i sin poncho till biskopen. När han vecklade ut ponchon syntes på tyget bilden av Madonnan av Guadalupe med mörkt hår och mexikanskt utseende.

Sankt Juan Diego helgonförklarades år 2002. Han är den första personen från en ursprungsbefolkning som blivit helgonförklarad.

Jungfrun av Guadalupe är skyddshelgon för Mexiko, Nord- och Sydamerika och Filippinerna och ursprungsbefolkningen.

santa-maria-de-guadalupe-2

Publicerat den

Rätt datum för kyrkliga helger …

… är inte det lättaste! Kyrkliga helger i Sverige handlar om kyrkoåret och det sekulära arbetsåret, om tradition och matematik.

Vi kan ta Marie bebådelsedag som exempel! Bebådelse – den handlar om att Maria får veta att hon nio månader senare ska föda ett barn. Och eftersom barnet, Jesus, föddes den 25 december innebär det att bebådelsen skedde 25 mars. Denna dag var länge också en helgdag.

1024px-La_Anunciación,_by_Fra_Angelico,_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel

Men! Sen tillkommer två saker som komplicerar. Dels att helg i betydelsen röd, ledig dag inte alltid är samma dag som en viss helg firas i kyrkan. Dels att dagen påverkas av påsken som är en rörlig helg, dvs. att den infaller vid olika tider olika år.

Sedan medeltiden har flera reformer i Sverige både minskat antalet helgdagar och ibland även påverkat deras placering. Den reform som berör ängelns budskap till Maria inträffade 1953. Orsaken var att man ville flytta en ledig dag från våren, där det fanns många helger, till hösten där helgerna var mycket färre. ”Alla helgons dag” blev en ny helgdag på hösten, medan Jungfru Marie bebådelsedag upphörde att vara en röd, dvs. arbetsfri dag. Men, namnet ”Marie bebådelsedag” finns kvar i almanackan – också som Våffeldagen. Det kyrkliga firandet av ”Jungfru Marie bebådelsedag” flyttades till närmaste söndag.

Men (ännu en gång!), eftersom påsken är en rörlig helg så händer det vissa år att Påskdagen infaller detta datum. Och då får Maria flytta på sig. Vart – det är frågan! I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. De söndagar som direkt sammanhänger med påsken (palmsöndagen närmast före och pingstdagen femtio dagar efter påsk) går inte att flytta på, de har sina egna givna betydelser. Däremot finns det ett antal söndagar före och efter påsk, dvs. i fastan respektive i påsktiden som kan tas i anspråk. År 2016 firar Svenska kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före Palmsöndagen, dvs. 13 mars. Katolska kyrkan firar samma händelse, under namnet Vårfrudagen, måndagen efter påskveckan, alltså den 4 april.

Slutsatsen blir alltså att samma helg kan ha en traditionell placering i almanackan, men utan att vara en ledig dag, och att den kyrkliga helgen kan flytta sig efter olika principer i olika kyrkor.

Till sist – den princip som styr påskens placering? Det finns en tumregel som säger att påskdagen (för katoliker och protestanter) är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.

(Bild Fra Angelico, Bebådelsen (1400-tal), Pradomuseet, Madrid. Från Wikipedia)