Mens en gång i månaden

Internationella mensdagen

Internationella mensdagen lanserades 2014. Den tyska organisationen WASH United tog initiativ till den. Datumet 28/5 valdes därför att en menstruationscykel i regel är 28 dagar, och maj är den femte månaden, en menstruation brukar vara i fem dagar. Kampanjerna under Internationella mensdagen görs för att ta bort tabun som finns runt mens. I delar av världen ligger fokus på hygien och mensskydd. I andra delar handlar det om att bryta tabun och motarbeta myter.

Första mensen

Vid födseln finns ungefär 400 000 anlag för ägg i äggstockarna. Dessa börjar mogna under puberteten. Två veckor efter att den första ägglossningen inträffat sker den första menstruationen. Den går under det vetenskapliga namnet menarche.

Mensen och månen

Ordet menstruation kommer från mēnsis som betyder månad på latin. Det finns i dag inget vetenskapligt stöd för ett samband mellan månen och menstruationscykeln, andra däggdjur kan ha både kortare och längre menstruationscykler. Men det finns arter vars fortplantning styrs av månen, bland annat 130 olika korallarter i Australiens Stora barriärrev förökar sig under en viss fullmåne.  

Rebecka Hallencreutz grundade föreningen MENSEN tillsammans med Josefin Persdotter år 2014. De jobbar på olika sätt för att sprida kunskap och öppenhet om mens.

Vad kan skolor förbättra för elever som har mens?

– Vi anser att skolor borde erbjuda gratis mensskydd och tydliga anvisningar om var de finns. Det räcker inte att tänka att eleverna “kommer väl till personalrummet och frågar”, för det händer inte när det gäller känsliga ämnen som upplevs som pinsamma. Att oroa sig för att sakna mensskydd eller kanske använda toapapper som nödlösning och oroa sig för att blöda igenom tar kraft och energi – då blir det svårare att koncentrera sig på skolarbetet. Det finns unga som till och med stannar hemma från skolan för att de saknar mensskydd. Det händer även i rika länder som Sverige. Det är också viktigt att få bra, lättillgänglig och grundlig kunskap om mens och menscykeln tidigt, på ett avslappnat sätt!

Är det bra att skriva in mensen i sin almanacka?

– Det är toppen att göra! Ett bra tips är att använda en app, eller skriva ner i en almanacka eller dagbok. Det är ett bra sätt att lära sig om sin kropp och menscykel.

Du hittar dem på www.mensen.se

Månen styr påskfirandet

Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på, eller närmast efter, vårdagjämningen. Den regeln fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. Det var ett möte där biskopar från hela det romerska riket ville skapa en gemensam troslära. Men i praktiken använder man förenklade beräkningar som stämmer ungefär med fullmånen.

Katoliker och protestanter använder gregorianska kalendern, och ortodoxa använder den julianska. Därför firas påsk vid flera olika tider. Katolikers och protestanters påskdag är rörlig mellan 22 mars och 25 april, den ortodoxa påskdagen är rörlig mellan 4 april och 8 maj.

Enligt den judiska kalendern firas pesach den fjortonde dagen i vårmånaden Nisan då det alltid är fullmåne. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition fick nytt innehåll.

Här finns en mycket mer detaljerad förklaring om hur månen styr påsken gjord av matematikprofessor Svante Janson i Uppsala.

Nyår vid nymånen

Kinesiskt, taiwanesiskt, vietnamesiskt och koreanskt nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet. Det brukar vara mellan 20 januari och 20 februari. I år (2021) är det 12 februari.

Karolin Gus föräldrar kommer från Kina och hon berättar:

– Vi försöker alltid fira på kvällen med middagar. På dagen jobbar vi eller är i skolan. Vi brukar kanske säga gott nytt år på morgonen och så går alla åt varsitt håll. Sen samlas vi på kvällen. För det mesta firar vi det samma dag som det är. Nyår kan bli lite knasigt nu när jag och min bror har flyttat hemifrån. Det kan bli svårt att matcha rätt dag.

Det kinesiska nyårsfirandet  är en vårfest. Nu blir yinkrafterna svagare och yangkrafterna starkare. Yin och yang är centralt inom kinesisk filosofi, det är universums urkrafter.  Vissa ting förknippas med yin och andra med yang, detta skapar balans i kosmos.

Annie (Mei Fang) brukar fira kinesiska högtider med föreningen som hon är med i. Under nyår brukar hon åka tillbaka till Taiwan.
– Nyår är lite som jul, det firas framförallt med familjen och inte alltid med vänner, berättar Annie. I Sverige firar folk nyår med föreningar eftersom resten av familjen kanske är kvar i Kina eller Taiwan.

YANG

Sol, sommar, berg, man, ljus, eld, metall

YIN

Måne, vinter, dal, kvinna, mörker, vatten, trä

Tre rymdkvinnor

Internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskap firas 11 februari. Dagen instiftades av FN år 2015. Här är tre kvinnor som gjort stora bidrag till vetenskapen om rymden.

Valentina Teresjkova, Sovjetunionen och Ryssland, (född 1937) är den första kvinnan i rymden. Hon är kosmonaut och rymdingenjör. Hon var som ung intresserad av fallskärmshoppning och det var hennes kunskaper inom fallskärmshoppning som gjorde att hon blev antagen till det sovjetiska rymdprogrammet.  Hon sökte till kosmonaututbildningen och 1963 genomförde hon sin första rymdresa som varade i 22 timmar och 50 minuter. En krater på månen är uppkallad efter Teresjkova.

Frimärke med Valentina Teresjkova

Katherine Johnson, USA (1918–2020) var en av nyckelpersonerna i NASA:s rymdfärder. Hennes matematiska begåvning var tydlig redan när hon var liten. Hon blev den första svarta kvinnan som arbetade som forskare för NASA. Hon arbetade med komplicerade beräkningar för flera rymdprogram, även det som möjliggjorde de första människorna på månen 1969, Apollo 11.

Katherine Johnson på Nasa 1966
Katherine Johnson på Nasa 1966

Jessica Meir, född 1977. Medborgare i Sverige och USA. Hon är den första svenska kvinnan i rymden. 18 oktober 2019 blev hon historisk när hon tillsammans med kollegan Christina Koch genomförde den första rymdpromenaden med bara kvinnor som deltagare. Jessica Meir hade drömt om att blir astronaut sedan hon var fem år. I framtiden hoppas hon få åka till månen.

Meir under sin första rymdpromenad

Alla bilder är från Wikipedia.

 

Matematiken i kalendrar – inget är exakt

Intervju med Svante Janson som arbetar som professor i matematik i Uppsala och alltid har varit intresserad av kalendrar.

Vad är det du vill förstå om kalendrar?

I första hand de olika matematiska lösningarna. Många kalendrar försöker kombinera allt: året ska följa årstiderna och månaderna ska följa månens faser, samtidigt som år och månader ska bestå av hela dygn.

De grundläggande astronomiska enheterna går inte jämnt upp i varandra, så det finns ingen perfekt lösning, men många olika kompromisser. Man kan t.ex. ha en kalender som styrs av komplicerade astronomiska beräkningar (t.ex. den kinesiska), eller en kalender som har enklare matematiska beräkningar och bara ungefär följer sol och måne (t.ex. den judiska), eller man kan förenkla och helt strunta i månen (t.ex. gregorianska kalendern), eller i årstiderna (t.ex. muslimska kalendern). De flesta kalendrar räknar också med veckor och veckodagar (ofta men inte alltid 7 dagar), vilket är en ytterligare komplikation.

Men man kan också strunta helt i månader och bara räkna i veckor (t.ex., delvis, den gamla isländska kalendern, och nu i Sverige vid planering och schemaläggning i t.ex. skolor). Och man har ofta skottår med skottmånader, skottveckor eller skottdagar för att få kalendern att fungera.

Att uppmärksamma hur månen visar sig, kan det vara den enklaste tideräkningen?

Ja. Månens faser är ju en väldigt tydlig klocka, som (till skillnad från årstiderna) ändras märkbart från dag till dag. Och innan vi fick elektrisk belysning överallt var det nog väldigt tydligt om det t.ex. var fullmåne och ljust på natten eller inte. Men månen fungerade inte lika bra på sommaren i Norden, när det ändå är mer eller mindre ljust dygnet om, och månen är svårare att se. Dessutom syns månen förstås inte när det är mulet, så man får räkna dagarna tills det blir klart väder igen.

Men man behöver ju räkna tid under längre perioder än en månad. Man upptäckte nog för väldigt länge sedan att det går ungefär 12 månader på ett år, men man upptäckte nog bara några år senare att det inte stämmer precis; det går snarare 12 1/3 månader på ett år. Men inte heller det är exakt… Så här börjar problemen, och de olika lösningarna.

Välkommen till månen 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Jordens måne är den femte största månen i solsystemet.

Månens diameter är en 400-del av solens. Men månen ligger 400 gånger närmare jorden än solen gör. Därför ser de ungefär lika stora ut för oss.

De mörka områdena på månens yta kallas månhav, för längesedan trodde astronomer att de var fyllda med vatten. Men de består av stelnad basaltlava från en tid då månen var vulkanisk aktiv. De ljusare områdena på månen kallas högländerna.

Människor har varit på månen! Månlandningarna skedde mellan 1969 och 1972. Totalt 12 personer har gått på månen. Astronauternas fotavtryck kommer att bli kvar åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen.

Månen vänder alltid samma sida mot jorden. Det beror på att månen vrider sig runt sin egen axel i samma takt som den snurrar runt jorden.

Hela året 2021 kommer vi att återkomma ofta till månen och se hur den har använts och används av människor i tideräkning och högtidsfirande.

Från månen kommer ordet för månad, på svenska och på många andra språk. Kalendrar som utgår från månen brukar kallas månkalendrar. Det finns också kalendrar som bygger på jordens omlopp runt solen och de som kombinerar båda. Allt detta berättar vi mer om under året.

Med månen i fokus 2021

Snart inleds ett nytt år och här i Mångkulturella almanackan står månen i centrum hela det året. Månen är en naturlig tidmätare och grunden för många kalendrar. Vi ska förklara vi så mycket vi kan om månens betydelse för tideräkning. Solen får också vara med på några ställen.

I många kalendrar börjar månaden när månen är ny. Så här fungerar det med månfaserna:

Månskenet är solljus reflekterat av månen. Eftersom månen roterar kring jorden är det olika hur mycket av den solbelysta ytan som kan ses från jorden. Det är detta som skapar månens faser. När månen är full är hela den sida som är vänd mot jorden belyst.

Årets tryckta almanacka har alltså Månen som genomgående tema i text och bild, och det kommer att märkas här på webben också under 2021.

omslaget almanackan 2021

 

Pedagogiska pärlor för januari 2021

En måne är en himlakropp som kretsar kring en planet eller asteorid i ett solsystem … Månen är temat i Mångkulturella almanackan 2021 vilket också kommer att märkas i årets Pedagogiska pärlor. Här kommer nu (i god tid) de första Pedagogiska pärlorna för 2021. Vi inleder med att nu i januari skrövla ihop och veckla ut en egen snygg måne. Gott nytt år!

bild på pdf















:: Hämta Pedagogiska pärlor för januari 2021 som pdf!


Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Med månen i fokus

Almanackan för 2021 har månen som genomgående tema i text och bild. Månen är en naturlig tidmätare och har påverkat nästan alla kalendrar. Matematik, mens, mytologi, månader, minoriteter … Vi närmar oss månen från alla tänkbara vinklar.

Här är några uppslag.

tre uppslag är Mångkulturella almanackan 2021


















Precis som 2020 har denna almanacka månaden uppdelad på två uppslag, så att bilderna och berättelserna får gott om plats. Det finns rader att anteckna på.

Illustrationer och form av Irene Thisner.

Beställ här Mångkulturellt centrums webbshop.

Har månader med månen att göra?  Hur stor är månen och hur fort rör den sig? Hur funkar det med månbokstäver och solbokstäver i arabiska? Hur styr fullmånen påsken? Allt detta och mycket mer berättar vi om i korta texter. Under året följer vi upp och fördjupar här på sidan och i våra Pedagogiska pärlor.

En månkalender 2021

Månen står i centrum i Mångkulturella almanackan för 2021.

Meteorer, matematik, mens, mytologi, månader, minoriteter …

Vi närmar oss månen från alla tänkbara vinklar. Följ med oss in i 2021!

Formatet blir som 2020: 48 sidor. Hål för upphängning.
Illustrationer och grafisk form står Irene Thisner för liksom i år.

Den utkommer i mitten av oktober. Det går bra att redan nu beställa på e-post butiken@mkcentrum.se. Senare kommer den förstås att finnas i vår webbshop som förresten har ny adress: https://webshop.mkcentrum.se/

Pris: 135 kr + porto.
Mängdrabatt: Köp 10 eller fler för 120 kr styck.