Juni, juli, augusti. Här är sommarpärlor! Såväl solen som månen som stjärnorna finns med. Solpyssel och samtal om ditt eget namn och månaders namn kan vara sysselsättning hemma eller i verksamheter. Kanske en regnig dag, eller i skuggan av ett träd.
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
Intervju med Svante Janson som arbetar som professor i matematik i Uppsala och alltid har varit intresserad av kalendrar.
Vad är det du vill förstå om kalendrar?
I första hand de olika matematiska lösningarna. Många kalendrar försöker kombinera allt: året ska följa årstiderna och månaderna ska följa månens faser, samtidigt som år och månader ska bestå av hela dygn.
De grundläggande astronomiska enheterna går inte jämnt upp i varandra, så det finns ingen perfekt lösning, men många olika kompromisser. Man kan t.ex. ha en kalender som styrs av komplicerade astronomiska beräkningar (t.ex. den kinesiska), eller en kalender som har enklare matematiska beräkningar och bara ungefär följer sol och måne (t.ex. den judiska), eller man kan förenkla och helt strunta i månen (t.ex. gregorianska kalendern), eller i årstiderna (t.ex. muslimska kalendern). De flesta kalendrar räknar också med veckor och veckodagar (ofta men inte alltid 7 dagar), vilket är en ytterligare komplikation.
Men man kan också strunta helt i månader och bara räkna i veckor (t.ex., delvis, den gamla isländska kalendern, och nu i Sverige vid planering och schemaläggning i t.ex. skolor). Och man har ofta skottår med skottmånader, skottveckor eller skottdagar för att få kalendern att fungera.
Att uppmärksamma hur månen visar sig, kan det vara den enklaste tideräkningen?
Ja. Månens faser är ju en väldigt tydlig klocka, som (till skillnad från årstiderna) ändras märkbart från dag till dag. Och innan vi fick elektrisk belysning överallt var det nog väldigt tydligt om det t.ex. var fullmåne och ljust på natten eller inte. Men månen fungerade inte lika bra på sommaren i Norden, när det ändå är mer eller mindre ljust dygnet om, och månen är svårare att se. Dessutom syns månen förstås inte när det är mulet, så man får räkna dagarna tills det blir klart väder igen.
Men man behöver ju räkna tid under längre perioder än en månad. Man upptäckte nog för väldigt länge sedan att det går ungefär 12 månader på ett år, men man upptäckte nog bara några år senare att det inte stämmer precis; det går snarare 12 1/3 månader på ett år. Men inte heller det är exakt… Så här börjar problemen, och de olika lösningarna.
Snart inleds ett nytt år och här i Mångkulturella almanackan står månen i centrum hela det året. Månen är en naturlig tidmätare och grunden för många kalendrar. Vi ska förklara vi så mycket vi kan om månens betydelse för tideräkning. Solen får också vara med på några ställen.
I många kalendrar börjar månaden när månen är ny. Så här fungerar det med månfaserna:
Månskenet är solljus reflekterat av månen. Eftersom månen roterar kring jorden är det olika hur mycket av den solbelysta ytan som kan ses från jorden. Det är detta som skapar månens faser. När månen är full är hela den sida som är vänd mot jorden belyst.
Årets tryckta almanacka har alltså Månen som genomgående tema i text och bild, och det kommer att märkas här på webben också under 2021.
Månen står i centrum i Mångkulturella almanackan för 2021.
Meteorer, matematik, mens, mytologi, månader, minoriteter …
Vi närmar oss månen från alla tänkbara vinklar. Följ med oss in i 2021!
Formatet blir som 2020: 48 sidor. Hål för upphängning.
Illustrationer och grafisk form står Irene Thisner för liksom i år.
Den utkommer i mitten av oktober. Det går bra att redan nu beställa på e-post butiken@mkcentrum.se. Senare kommer den förstås att finnas i vår webbshop som förresten har ny adress: https://webshop.mkcentrum.se/
Pris: 135 kr + porto.
Mängdrabatt: Köp 10 eller fler för 120 kr styck.
Vi har nått årets sista månad. Vi slutar med X.
X står för tio.
Den första romerska kalendern hade 10 månader. Året började i Mars. December var månad nummer tio, ”decem” är latin och betyder tionde. Senare lade de till två månader i slutet av kalendern: Inaiarius och Februarius.
MMXIX, så skrivs år 2019 med romerska siffror. Nästa år, 2020, blir MMXX.
De siffror vi använder nuförtiden när vi skriver och räknar kallas arabiska siffror. De har sitt ursprung i Indien, arabiska handelsresande förde dem vidare ut i världen. Sifr betyder noll på arabiska. Noll finns inte med i de romerska siffrorna.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 