Fotoreportage från mandéisk dopceremoni vid Albysjön

Mandéer har varje år den 20 maj sin dopceremoni vid Albysjön. Fotografen Tarja Saarikko har dokumenterat ceremonin för tredje året i rad. Här är några av hennes bilder från 20 maj 2015.

män i vatten

sittande män

vatten

 

kvinnor2

talk
Bakning av pitabröd.

kvinna grill

gubbe gubbe2 kv i vatten

”Mandéerna identifierar sig primärt genom sin religion och eftersom de aldrig har missionerat har gruppen förblivit liten. Stamorten är Irak och västra Iran. ”

… ”Mandéerna är framför allt kända – i den mån de alls är kända – för att åberopa sig på Johannes Döparen. Ofta säger de att de är sentida lärjungar till Johannes. Det upprepade dopet i rinnande vatten leder tankarna till Johannes Döparen. Men också mycket annat tycks gå tillbaka till en judisk grupp vid vår tideräknings början. Gnosticismen anses numera av många forskare gå tillbaka på judiska marginalgrupper, och det speciella med mandéerna skulle då vara att de kombinerar ett judiskt omvändelsedop med en gnostiskt livsåskådning. Mandeismen är, kort sagt, en gnostisk döparreligion.”


Läs mer om mandéerna i Sten Hidals artikel i Signum från 2008.

Single Moms’ Day i Sydkorea och Sverige

Den 11 maj firas Adoptionsdagen eller, som den också kallas: Single Moms’ Day, i Sydkorea. Dagen har stark anknytning till Sverige – cirka 10 000 svenskar är adopterade från Sydkorea – och uppmärksammas också här. Sedan 1953 har närmare 200 000 internationella adoptioner genomförts från Sydkorea.

Tobias Hübinette, aktivist och forskare, berättar om bakgrunden till Single Moms’ Day: Adoptionsdagen instiftades av Sydkoreas regering för att stärka den inhemska adoptionen. Aktivister gav dagen ett nytt namn: Single Moms’ Day. De menar att man kan motverka adoptioner helt och hållet genom att stärka ensamma mammors situation.

På söndag, den 17 maj, kommer SKAN (Svenska koreaadopterades nätverk) att visa den prisbelönta dokumentärfilmen ”My Place” i Stockholm för att uppmärksamma dagen. Den utspelar sig i Kanada och i Korea och handlar om tre generationer.

Se en trailer här:

Tema maj 2015: Arbete

Arbetarrörelsens internationella högtidsdag, Första maj, är den enda helgdagen på året som är tillägnad det arbetande folket. I Sverige blev Första maj helgdag år 1939. Det är en dag som handlar om kamp för bättre villkor.

Arbete har i alla tider varit en drivkraft för migration. I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet emigrerade 1,5 miljoner svenskar, de flesta till Nordamerika. Under mitten av 1900-talet gick arbetskraftsinvandringen i stället till Sverige, t.ex. invandrade 450 000 finländare.

MAJ DETALJ

 

Mandéernas dopdag i Fittja

mandee

Foto Tarja Saarikko. Mandéer i Fittja 20 maj 2013.

Enligt mandeisk tro föddes och döptes profeten Johannes döparen den 20 maj, och varje år samlas över tusen troende mandéer i Fittja för att döpa sig denna dag.

Mandeismen är en gnostisk religion med antika rötter. Själva kallar de sig också för nasoreer eller sabier. Religionen missionerar inte. De flesta mandéer i Sverige kommer från Irak.  Många arbetar med guld- och silversmide.

Så här beskrivs mandeismen i en artikel i Signum från 2008:

Mandéerna är framför allt kända – i den mån de alls är kända – för att åberopa sig på Johannes Döparen. Ofta säger de att de är sentida lärjungar till Johannes. Det upprepade dopet i rinnande vatten leder tankarna till Johannes Döparen. Men också mycket annat tycks gå tillbaka till en judisk grupp vid vår tideräknings början. Gnosticismen anses numera av många forskare gå tillbaka på judiska marginalgrupper, och det speciella med mandéerna skulle då vara att de kombinerar ett judiskt omvändelsedop med en gnostisk livsåskådning. Mandeismen är, kort sagt, en gnostisk döparreligion.

Läs hela artikeln!

Lyssna på en radiointervju från 2012.

Teckenspråkets dag

Den 14 maj varje år firas Teckenspråkets dag på olika sätt runt om i Sverige.

Det var den 14 maj 1981 som riksdagen fastslog att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det har status som ett minoritetsspråk. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Det finns ett svenskt teckenspråkslexikon på internet.  Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet står bakom det.