Första pedagogiska pärlorna för det nya året kommer här. Gott nytt år! Och hoppfullt! (Läs om Kaninens år). Flera nyår firas i januari. Gissa hur många och räkna sedan efter på januarisidorna i Mångkulturella almanackan! Här kommer 2023 års första Pedagogiska pärlor. Årets tema i almanackan är rörelse, det kommer att återspeglas i pärlorna hela året.
Söndagen den första november bjuder vi tillsammans med föreningen Fuerza de los Andes in till firande av Todos santos, Alla helgon, på Mångkulturellt centrum i Fittja. Samtidigt blir det första tillfället (utanför Skolforum) att se och köpa Mångkulturella almanackan för 2016.
Kl. 12.00 tänds ljusen på det bolivianska altaret
Kl. 14.00 berättar vi om 2016 års Mångkulturella almanacka
Kl. 15.00 berättar Tatiana Vega Quiñones från Fuerza de los Andes om det bolivianska firandet av Todos santos i Sverige.
Öppet 11–16. Fri entré. Hela dagen är ni välkomna att besöka utställningarna, öppna verkstan, biblioteket och att fika i Tavernan. Det bolivianska altaret står uppdukat i Länken utanför biblioteket hela dagen.
Välkomna att tillsammans med oss hedra våra döda. Den som vill kan ställa bilder på avlidna vänner och släktingar på altaret.
Alla blir bjudna på de bolivanska bröden tantawawas, frukter och dryck.
Mångkulturella almanackan säljs förstås till specialpris: 120 kr.
På Judiska museet finns just nu (2013) en utställning om judisk mat, vilket passar väl till firandet av Chanuka I museet möter jag Yael Fried, informationsansvarig på museet för att prata om chanuka.
Chanuka är en av de mer populära judiska traditionerna, även om den räknas som en mindre inom religionen. Den firas till minne av återtagandet av Jerusalems tempel från Seleukiderriket år 164 f. kr. Enligt legenden hade de då bara olja nog att hålla templets menora tända i en dag, men som genom ett mirakel så räckte oljan i hela åtta dagar.
Själva firandet sker under åtta dagar runt slutet av året. De exakta datumen är olika varje år. När jag frågar Yael om vad man brukar göra under chanuka säger hon:
Det finns ett religiöst påbud att tända ljus, och det gör man även om inte alla är religiösa. Och för att minnas det här med oljan som inte tog slut så äter man oljig mat, till exempel friterade munkar. Många brukar fira med familj och vänner, man kan ju fira varje dag i en hel vecka. Det finns till exempel ingen speciell gudstjänst så det är mycket i hemmet.
Foto av Avital Pinnick
Chanuka är en viktig tradition för många judar, både sekulära och religiösa.
– Själva tanken med att man firar det är att man får leva ut sin egen kultur att man får vara sig själv. Det är en identitetsgrej. Vi har vår kultur och den är bra, säger Yael.
En sak som har bidragit till att chanuka har blivit så viktig bland både sekulära och religiösa judar är att det inte är en speciellt religiös högtid. Detta betyder att det inte finns speciella religiösa restriktioner på vad man får gör under högtiden. Under många högtider inom judendomen så är det påbud om att det ska vara en vilodag.
Den här veckan firas Chanuka som också kallas ljusfesten och tempelinvigningsfesten. Varje dag tänds ett nytt ljus i den åttaarmade chanukkaljusstaken, som också kallas chanukia.
Stockholms största chanukia tändes i går kväll i Kungsträdgården, och på skridskobanan i Kungsan kunde man åka till judisk musik.
Chanuka är en åtta dagar lång helg, som börjar den 25:e i den judiska månaden kislev, vilket var i söndags.
Chabad Stockholm har ett recept på latkes, judiska potatisplättar. det hör till chanuka att servera mat stekt i olja.
Överallt brinner lyktor och oljelampor, till och med i sjöar och på floder. Hinduer firar Diwali. En glädjens fest som firar ljusets seger över mörkret. För många affärsmän i Indien är högtiden startpunkt för ett nytt räkenskapsår och rätt tid att göra affärer.
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 