En ortodox påsk i Stockholm

För Elias, med rötter i Libanon och uppväxt i en stockholmsförort, är påsk en av de högtider som ligger honom varmt om hjärtat. Den firas stort i hans familj , med god mat och umgänge med släkt och vänner.

Elias berättar att dagen tar sin början i kyrkan på morgonen . Klädvalet är där av stor vikt, herrarna bär kostym och damerna bär också finkläder, ”men inga balklänningar kanske” tillägger han skämtsamt. Elias själv deltar inte vid kyrkobesöket och när jag frågar honom varför  så svarar han svepande att ”jag personligen går inte, de äldre gör det. Det är av större vikt för dem”.

Alla släktingar och vänner som startat dagen i kyrkan beger sig sedan hem till den äldsta i släkten, i Elias familj är det hans mammas moster som de samlas hos.

– Det är en stor festmåltid förberedd efter kyrkan och man bjuder in alla släktingar. Maten som bjuds på är kyckling, kött, ris med fyllning. Ja, det är allt möjligt! Signaturrätten är väl kyckling som man gör, där man stoppar i ris och kött och så syr man ihop den. Det är väldigt gott!

Elias ansluter sig till släkten hos mammas moster i hennes påskpyntade lägenhet. Där finner han gula kycklingar, färgglada ägg och fjädrar. ”Det klassiska påsk pyntet, du vet” som han själv tillägger. Under dagen  leker de lekar och en klassisk som förekommer inom Elias familj är äggknäckning. Det är en tradition som han tror lever inom flera familjer inom det ortodoxa påskfirandet och han beskriver leken:

– Man har två, du vet, två kokta ägg och ska den ena hålla och den andra försöka knäcka ditt ägg. De ska alltså knäcka emot varandra och den som får sitt ägg knäckt är den som förlorar.

Sofia Wahlström

Sofia Wahlström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Adopterade koreaner firar nyåret Seollal

– Det är svårt att återskapa ett firande som vi aldrig varit med om. För vår del handlar det om att träffas och äta koreansk mat. Det är en glad högtid och en av de aktiviteter där vi brukar ha flest deltagare.

Linnaea Manberger är vice ordförande i Adopterade Koreaners Förening, AKF. Den är världens äldsta förening för adopterade och bildades 1986. Föreningen brukar fira Seollal, det koreanska nyåret, i samband med sitt årsmöte på vårvintern.

Linnaea berättar att även Sydkoreas ambassad uppmärksammar de adopterade koreanernas nyårsfirande. Ambassadören har deltagit vid flera tillfällen. Nyåret handlar för koreaner mycket om familjen, alla brukar komma hem, även om de bor utomlands.

– De adopterade som flyttat tillbaka till Korea och bor i Seoul kan känna sig väldigt ensamma den helgen. Men de fixar också firande i sin community.

I koreanskt helgfirande ingår många spel och lekar. Dessa traditioner har blivit allt mer intressanta för AKF i och med att många av medlemmarna har fått barn. Hur spelen går till lär sig de sig av invandrade koreaner.

Koreanskt spel. Bilden från http://www.thecraftycrow.net
Koreanskt spel. Bilden från http://www.thecraftycrow.net

– Vår ordförande åkte till Korea i somras och då köpte han in spel, berättar Linnaea.

AKF brukar också fira den andra stora koreanska högtiden, skördefesten Chuseok, som en höstupptakt.


AKF:s huvudsyfte är att utgöra en plattform där adopterade från Korea kan upptäcka och utveckla den koreanska delen av sin identitet. Föreningar för adopterade koreaner finns i många länder och de är sammanslutna i paraplyorganisationen IKAA (International Korean Adoptee Associations) som bland annat ordnar stora samlingar i Sydkorea.