Från familjefest till Eldfest i Kungsan

– Jag känner inte igen den gamla Eldfesten. Det är kul faktiskt!

Många Nawruz-firanden har Hassan Hosseini som är drygt 70 år hunnit med, i Iran och i Sverige. Och nu är det ganska annorlunda jämfört med hur det var de första gångerna när Hassan var liten. Hassan förklarar för det första att de tre högtiderna Charshanbe suri, Nawruz och Sizdah bedar har i Sverige nästan smält samman till en enda fest. Och firandet har tagit sig ut från hemmen och blivit till en offentlig manifestation av iransk etnicitet.

Högtiderna firades i Iran i hemmet och i grannskapet. Charshanbe suri som är veckan innan Nawruz är ett tillfälle då man i Iran firar med att hoppa över små eldar eller hållandes facklor. De två helgerna har nu smält samman. I Stockholm började man för många år sedan fira Eldfesten i förorter nordväst om staden (Rissne och Hallonbergen). Under påverkan av Valborgselden har själva elden i firandet blivit större. För några år sedan flyttades firandet in till stadens centrum: Kungsträdgården. Då var det en ny generation som tagit över arrangemanget, iranier födda eller uppvuxna i Sverige.

– De kan språket, de vet hur man skriver ansökningar och de får pengar. Festen har blivit något helt annat. Nu i Kungsan är det en konsert med artister från USA och England. Förra året fanns en stor eld som dök upp framför scenen. De använde någon modern pyroteknik, alltså!

Sizdah bedar är 13 dagar efter nyåret, då firas våren genom utflykter i naturen. Det är oftast inte sådant väder i Sverige i slutet av mars att man kan göra det.

Turkiska barnens dag (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı)

Den 23 april är det den ”Nationella självständighets- och barndagen” (23 Nisan Ulusal Egemenlik ve Çocuk Bayramı) i Turkiet, en dag som också firas i Sverige fast då blir det under veckoslutet. I söndags träffade jag Gökcenur och Gözdenur som firade barnens dag i Kungsträdgården.

Gökce

kcenur Ünver
 Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas?
Ja, jag vet att det är för barnens skull och att en gång om året måste vuxna vara med och fira barnens dag.
Tycker du att det är roligt att vara här?

– Ja, det är jätteroligt att kunna få vara med här och att kunna leka, hoppa på hoppborg, vara med mina kusiner, mamma och pappa.

Gözde
Gözdernur Ünver
Vet du varför 23 april (23 Nisan) firas? – Nej men jag tror att det är för barnen, då det är mycket barnaktiviteter här.
Tycker du att det är roligt att vara här?
– Jaa, jätteroligt. Jag brukar oftast längta till det här när sommaren börjar närma sig.

Turkiska ungdomsförbundet har firat dagen sedan 20 april 2004, det började på Sergels torg och sedan 2007 har firandet ägt rum i Kungsträdgården i Stockholm. Det är det största turkiska firandet i Sverige. Turkiska ungdomsförbundet firar inte bara i Stockholm, runt omkring i hela landet firar våra föreningar barnens dag med fester, uppträdanden och resor. Så pass viktig är barnens dag för oss.

Festivalen har, från att enbart vara ett Barnens Dag-firande, utvecklats till en kulturfestival där turkiska ungdomsförbundet även involverar hela familjen med aktiviteter och utställningar. På ‘Barnens Dag – Turkisk Kulturfestival’ får du möjlighet att pröva på olika turkiska maträtter, se turkisk kultur och konst och även ta del av information av utställare, företag och sponsorer. Ett alltid fullspäckat scenprogram lockar både stora och små och aktiviteter för hela familjen finns på området.

I Turkiet har dagen firats sedan början 1935 och inrättades av Turkiets landsfader Mustafa Kemal Atatürk. Runt omkring i Turkiet firas barnen med seminarier, festivaler, firanden, fester och konferenser. Barn från hela landet samlas i huvudstaden Ankara och de ersätter då de valda politikerna i regeringen. Barnen har en vald president och en statsminister som styr Turkiet under en dag för att visa hur viktigt det är att låta barn synas i samhället. På många ställen får barn också ta över platser i statliga företag.

Festplats Kungsträdgården

Sök på ordet ”Kungsträdgården” här på vår blogg och du får fyra träffar. Fyra inlägg som nämner firanden i Kungsträdgården. Är det en slump? Troligen inte. Kungsträdgårdens betydelse för att göra firanden från olika kulturer etablerade i Stockholm kan inte överdrivas. När t.ex. Eldfesten, Chanuka eller Maslenitsa firas mitt i centrala Stockholm, i en vacker park, blir det möjligt för alla som vill att ta del.

Som Sam Carlquist beskriver det i Festplats Kungsträdgården ” … vi ligger mitt i staden och all underhållning är gratis. Man kan slinka förbi, gå igenom parken på vinst och förlust. Är det något kul eller spännande som händer stannar man den tid man har. Ibland längre, vilket nog många arbetsgivare runt parken märkt när de anställda kommer in jäktande lite för sent efter lunchen.”

Festplats Kungsträdgården är en bok som berättar Kungsträdgårdens hela historia och speciellt de trettio år som Sam Carlquist var programchef där. Öppenhet och omtanke, som är förutsättningen för mångkulturell samvaro, genomsyrar beskrivningarna. Till exempel när arrangörerna såg att, till landet nyanlända, muslimska familjer stod vid sidan om vid julgransplundrings-festligheterna: ”… jag förstod efter ett tag att de var osäkra på vad som var religiösa, kristna festinslag och som de därför inte kunde delta i – eller vad som var en helt sekulär fest”. Man löste det genom att från scenen berätta att detta var ett helt sekulärt barnkalas. Alla som arbetar med programverksamhet och publik verksamhet får många goda råd och tankar med sig från boken.

Programverksamheten i Kungsträdgården började i samband med Stockholms 700-års-jubileum år 1953 och har därefter fortsatt att utvecklas. Vilken stockholmsbesökare har inte minnen från Kungsan? Vi kan nog utlova fler berättelser framöver från Kungsträdgården här på Mångkulturella almanackans blogg.

Bilden från Eldfesten finns inte med i boken, men väl i 2014 års almanacka (foto Wilson Duran).

500pxELDFESTEN

Maslenitsa: den ryska ”karnevalen”

Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg
Maslenitsa, Boris Kustodiev, 1919, Isak Brodskymuseet, St. Petersburg

Maslenitsa, Smörveckan, firas sju veckor före den ortodoxa kyrkans påsk. Man brukar också säga att det är under vinterns sista vecka. I Stockholm har Ryska riksförbundet ordnat firande i fem år nu. Man har hållit till på Medborgarplatsen och på Stortorget; i år blir det folkfest i Kungsträdgården den 16 mars.

Maslenitsa är den sista veckan som mjölk, ost och andra mejeriprodukter är tillåtna före fastan. Därför är den typiska maträtten blinier (boveteplättar). Det är också sista chansen att festa innan den allvarliga fastetiden tar vid. Man åker kälke och släde (hästarna är prydda med färggranna band), barnen har snöbollskrig. Vid ett stort bål brukar man bränna en halmfigur som symboliserar vintern. Maslenitsa är alltså en slags ryskortodox variant på den katolska karnevalen.

Natalia Zinovjeva från Stockholm, som bland annat driver en blogg om flerspråkighet, berättar att nu brukar de inte ha något stort firande.

  • Men när jag bodde hos min mamma i Tallinn brukade hon göra pannkakor. Min mamma bakade kulitj, en rysk påskkaka. Jag har faktiskt aldrig bakat den, men kanske borde leta fram receptet…

Hur firar ni nu i Sverige i er rysk-spansk-svensk-språkiga familj, blir det påsk två gånger då, en ortodox och en katolsk?

  • I Sverige firar vi påsk bara en gång, men släktingarna i Tallinn brukar faktiskt ringa eller skriva och önska glad påsk två gånger om året!

Fira i Kungsträdgården! Läs mer på Ryska riksförbundets sida.

Här finns ett recept på blinier

Natalia Zinovjevas blogg Vägen till trespråkighet

Chanuka, ljusfesten

Den här veckan firas Chanuka som också kallas  ljusfesten och tempelinvigningsfesten. Varje dag  tänds ett nytt ljus i den åttaarmade chanukkaljusstaken, som också kallas chanukia.

Stockholms största chanukia tändes i går kväll i Kungsträdgården, och på skridskobanan i Kungsan  kunde man åka till judisk musik.

Chanuka är en åtta dagar lång helg, som börjar den 25:e i den judiska månaden kislev, vilket var i söndags.

Chabad Stockholm har ett recept på latkes, judiska potatisplättar. det hör till chanuka att servera mat stekt i olja.

:: Recept på latkes, och mer om chanuka