Inte djurvän, men djurens vän

Den 4 oktober firas både Djurens dag och Den Helige Franciskus dag. En som gjort varje dag hela året till djurens dag är Martin Smedjeback, som är inne på sitt andra ”Ett år för djuren”.  I år, det andra året, har han avtjänat en månads fängelse för fritagning av djur inom djurindustrin 2015. Ändå vill han inte kalla sig djurvän.

Vad gör du under ditt år för djuren?

Jag skriver en blogg. Föreläser. Arbetar med djurrättsorganisationer. Tillsammans med andra gör vi manifestationer. I november drar vi igång Veganutmaningen, för att inspirera fler att leva veganskt.

Aktionsgruppen Tomma burar, där Martin ingår, gjorde tre fritagningar av djur inom djurindustrin under 2015. Den första gällde grisarna Selma och Louise som fritogs en natt i augusti i Västmanland. Samma vecka simmade Martin och en kamrat ut till en fiskodling i Uppland och befriade en lax som de kallade Justina. Några nätter senare tog sig gruppen in på en äggfabrik i Närke och fritog hönorna Annika, Athena, Ebba, Emilie, Kaisa, Sina, Teresia och Ylva. Alla djuren, utom laxen som släpptes fri, placerades i kärleksfulla hem för att leva sina liv där.

I januari 2016 hölls rättegång. Martin dömdes till en månads fängelse, de andra till villkorlig dom och dagsböter. Brottet var stöld av två grisar och åtta hönor.

Men även om ni räddar ett par höns, eller åtta, så är ju resten kvar.

– Det betyder ändå räddade liv. Om vi tänker att det gällde människor skulle ingen ha sagt att ni räddade bara några. Ett djurs liv värderas så lågt. Men det är ett helt liv. Ni stjäl djuren, säger de. Vi blev dömda för stöld. Men vi kallar det inte stjäla, utan befria. Djurs liv ska inte vara någons egendom. De är inga saker.

Martins engagemang för djur började när han som ung student läste Peter Singers bok Djurens frigörelse. Som barn brydde Martin  inte om djur och han vill inte kalla sig djurvän, han har inget intresse av att ha en vardaglig relation till något djur. Men på sista tiden har han ändå tänkt att han vill lära känna djur bättre.

– Jag har insett att de är fantastiska varelser. Jag tillbringade lite tid på Gotlands djurfristad och då fick jag möjlighet att lära känna en gris. Och vid ett annat tillfälle var jag i Manchester i England inbjuden av en grupp som heter Manchester Pig Save. Då mötte jag också grisar. De är lätta att lära känna. Väldigt sociala djur. Jättefina.

Läs här om Tomma burars fritagning av kalkoner i juli 2016

Om Franciskus

Franciskus av Assisi levde i slutet på 1100-talet och början av 1200-talet. Han är grundaren till franciskanorden. Det finns många legender om hur Franciskus predikade för djuren, bland annat fåglar, och om hur djuren tydde sig till honom.

Franciskus blev helgonförklarad år 1228. År 1980 utsågs han till ekologins skyddshelgon och han är också Italiens skyddshelgon. Hans helgondag är den 4 oktober.

Påven Franciskus, som tillträdde år 2013, har tagit sitt påvenamn efter den helige Franciskus. Och påven har precis som den helige Franciskus visat sig vara en stor förkämpe för miljön och ha ett stort engagemang för jordens fattiga.

Många himlafärder just nu

För både kristna och muslimer är det närmsta dygnet förknippat med himlafärder, händelser som har både delade och olika drag. Det märks att de två religionerna har gemensamma rötter och att kristendomens viktiga gestalter är heliga också för muslimer. På onsdag 4 maj är det Laylat al Miraj, Profetens himmelsfärd och på torsdag 5 maj Kristi himmelsfärds dag för  katoliker och protestanter.

För kristna är Kristi himmelsfärd en fortsättning på påskens händelser. Jesus hade blivit korsfäst och dött på långfredagen. På påskdagen återvände han från de döda och tillbringade sedan ytterligare en tid på jorden. Den 40:e dagen efter påsk lyftes han av ett moln upp i himlen till Gud. Innan han försvann från sina lärjungar hade han lovat dem att de skulle få kraft och hjälp av den heliga anden. Den högtid när anden kommer till människorna kallas pingst och firas tio dagar efter Kristi himmelsfärd.

För muslimer ingår dagen i den heliga period som består av månaderna Rajab, Shaban och Ramadan. I islam räknas dygnet från solnedgången och därför varar Profetens himmelsfärd från tisdag kväll till onsdag kväll. Det är en religiös helg som uppmärksammas i moskén mer än i hemmet. Många stannar kvar efter bönen, umgås och bjuder varandra på mat och dryck.

mirac-kandili-mesajlari-3-mayis-2016-yeni-3jpg

– För oss muslimer är Profetens himmelsfärd ett mirakel, berättar Emine som leder kurser för kvinnor i moskén i Fittja. Ärkeängeln Gabriel renade profetens hjärta när han sov. Sedan fördes han av Burak, ett himmelskt väsen, från Mecka till Jerusalem och Tempelberget. Därifrån gick färden vidare till Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes. När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be fem gånger om dagen.

Profetens himmelsfärd kallas också Isra och Miraj, efter resans båda delar, den till Jerusalem och den till Gud. Medan Jesus försvann från det jordiska livet i samband med sin himmelsfärd så återvände profeten Muhammed till Mecka.

800px-Andrea_Mantegna_012

Av Andrea Mantegna – The Yorck Project: 10.000 Meisterwerke der Malerei. DVD-ROM, 2002. ISBN 3936122202. Distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154485

Noursin från Södertälje firar syrisk-ortodox påsk i Australien

Australien går mot höst och Sverige mot vår, men just idag har det varit högsommarvärme,  förklarar Noursin. Klockan är kvart i elva på kvällen när hon ringer från Sydney, där hon numera bor tillsammans med sin man Malke. Noursin identifierar sig som assyrier och Malke som syrian. Efter att ha bott i Sverige tillsammans en tid flyttade de till Australien.

Noursins favorithögtid är den ortodoxa påsken, som kommer nu; påskdagen är i år på första maj. Hon tar ledigt från jobbet annandag påsk för att kunna vara i kyrkan och besöka släkten. De börjar fira redan på måndagen veckan innan och tar sig tid att gå i kyrkan och be varje kväll.
– Det är meditativt och jag känner mig mer harmonisk av det, säger Noursin.
Dessutom fastar Noursin i femtio dagar före påsk, dvs. avstår helt från animaliska produkter, bortsett från fisk.

– Fisk är något kyrkan sagt är OK. Grekiska kyrkan kör helt vegan men vår har sagt att fisk är OK.  Om kyrkan hade andra regler skulle jag följa det. Men samtidigt är jag inte så konservativ med min fasta. Om det finns smör i någon rätt ute på restaurang så kommer jag inte hålla på att be dem göra om eller ta bort. Det handlar mer om andlig fasta än kroppslig.

Påskveckan är en vecka av sorg, för man vet att Jesu korsfästelse är på väg. Under veckan pussar man inte varandra, då Jesus blev förrådd av en kyss.

Noursin i Australien
Noursin i Australien

Rätt datum för kyrkliga helger …

… är inte det lättaste! Kyrkliga helger i Sverige handlar om kyrkoåret och det sekulära arbetsåret, om tradition och matematik.

Vi kan ta Marie bebådelsedag som exempel! Bebådelse – den handlar om att Maria får veta att hon nio månader senare ska föda ett barn. Och eftersom barnet, Jesus, föddes den 25 december innebär det att bebådelsen skedde 25 mars. Denna dag var länge också en helgdag.

1024px-La_Anunciación,_by_Fra_Angelico,_from_Prado_in_Google_Earth_-_main_panel

Men! Sen tillkommer två saker som komplicerar. Dels att helg i betydelsen röd, ledig dag inte alltid är samma dag som en viss helg firas i kyrkan. Dels att dagen påverkas av påsken som är en rörlig helg, dvs. att den infaller vid olika tider olika år.

Sedan medeltiden har flera reformer i Sverige både minskat antalet helgdagar och ibland även påverkat deras placering. Den reform som berör ängelns budskap till Maria inträffade 1953. Orsaken var att man ville flytta en ledig dag från våren, där det fanns många helger, till hösten där helgerna var mycket färre. ”Alla helgons dag” blev en ny helgdag på hösten, medan Jungfru Marie bebådelsedag upphörde att vara en röd, dvs. arbetsfri dag. Men, namnet ”Marie bebådelsedag” finns kvar i almanackan – också som Våffeldagen. Det kyrkliga firandet av ”Jungfru Marie bebådelsedag” flyttades till närmaste söndag.

Men (ännu en gång!), eftersom påsken är en rörlig helg så händer det vissa år att Påskdagen infaller detta datum. Och då får Maria flytta på sig. Vart – det är frågan! I kyrkoårets kalender har varje söndag och helgdag ett eget namn och ett eget tema. De söndagar som direkt sammanhänger med påsken (palmsöndagen närmast före och pingstdagen femtio dagar efter påsk) går inte att flytta på, de har sina egna givna betydelser. Däremot finns det ett antal söndagar före och efter påsk, dvs. i fastan respektive i påsktiden som kan tas i anspråk. År 2016 firar Svenska kyrkan Jungfru Marie bebådelsedag söndagen före Palmsöndagen, dvs. 13 mars. Katolska kyrkan firar samma händelse, under namnet Vårfrudagen, måndagen efter påskveckan, alltså den 4 april.

Slutsatsen blir alltså att samma helg kan ha en traditionell placering i almanackan, men utan att vara en ledig dag, och att den kyrkliga helgen kan flytta sig efter olika principer i olika kyrkor.

Till sist – den princip som styr påskens placering? Det finns en tumregel som säger att påskdagen (för katoliker och protestanter) är första söndagen efter första fullmåne efter vårdagjämningen. Påsken kan därför bara infalla under perioden 22 mars till 25 april.

(Bild Fra Angelico, Bebådelsen (1400-tal), Pradomuseet, Madrid. Från Wikipedia)

 

Eritreansk shiro favorit under fastan

Påskfastan pågår just nu för alla kristna. Den gemensamma grundtanken är att under denna period reflektera över sitt liv och sträva efter att göra gott. Fastan innebär dock inte att man inte äter, utan att man äter annorlunda. Många, särskilt de ortodoxa, väljer att äta veganskt och avstår alltså från all mat som kommer från djurriket.

shiroEn favorit under fastan i Eritrea, såväl den kristna ortodoxa och som ramadan, är shiro. Den serveras med injera (en traditionell eritreansk surdegspannkaka).

På Vårljus boende för ensamkommande flyktingbarn i Skarpnäck har ungdomar från Eritrea lärt personalen att laga shiro. Så här går det till:

2 medelstora lökar
2 tomater,  finhackade
1,2 dl olja
1,2dl Shiropulver (torkat kikärtspurépulver)
3,5 dl–4,8 dl vatten
1 msk Berbere (eritreansk kryddblandning)

Börja med att hacka löken väldigt smått. Häll löken i en varm torr stekpanna. Rör ofta tills vattnet avdunstat och löken fått en ljusbrun färg. När löken börjar få lite färg, tillsätt 1,2 dl olja och berbere.

Låt lök, olja och berbere koka tillsammans i ett par minuter och tillsätt sedan tomatpurén. Innan du lägger till shiropulvret, se till att du har vatten i närheten. Lägg till ditt shiropulver gradvis, under rask omrörning. Det kommer att tjockna väldigt snabbt.

När shiro verkar ganska väl blandad med oljan tillsätter du 3,5–4,8 dl vatten.

Rör om väl. Låt sjuda tills shiroblandningen får önskad konsistens.

När maten är serverad på bordet säger man i Eritrea ”N’Kedem Belu” ungefär varsågod och ät.

Ingredienser samt surdegspannkakor hittar ni i välsorterade butiker och butiker med utländska delikatesser. Man brukar också få köpa ingredienser av eritreanska eller etiopiska restauranger.

Den ortodoxa fastan inleddes i år  i vecka 9 , och den för övriga kristna i vecka 8.

 

 

Karnevalstid

Dagarna före fastetiden är det i katolsk tradition karneval, då man ”sa farväl till köttet”. Men karnevalsfirandet rymmer också element ur äldre vårfester. Och det erbjuder ett tillfälle att i skydd av karnevalsmasken överträda gränser och protestera mot orättvisor.

Fastan före påsk hade länge stor betydelse i Sverige. Den förbereddes genom kopiöst ätande, semlorna har vi kvar från den traditionen. I år infaller Fettisdagen den 12 februari. Det är nu man ska äta sin första semla om man vill vara traditionalist.

Fettisdag dag heter Mardi Gras på franska. På den dagen avslutas den stora karnevalen med det namnet i New Orleans i USA, som då har pågått sedan trettondagen. Karnevaler före påskfastan firas i många länder i Europa, Syd- och Nordamerika. En stad som är minst lika berömd för sin karneval som New Orleans, är Rio de Janeiro i Brasilien. Det är till den brasilianska traditionen som många svenska karnevaler (som kan äga rum när som helst på året, men oftast på våren och sommaren) ansluter sig. Sambadansen som har ett afrobrasiliansk ursprung är ett viktigt inslag.

Karnevalen i Venedig
Karnevalen i Venedig

Día de los muertos

Hos många kulturer före koloniseringen av amerikanska kontinenten fanns det ett tillfälle om året då man mindes de döda samt firade livets och dödens två kompletterande delar. Denna tradition fick sedan gå ihop med Alla Helgons Dag.