Kålrotslåda ett måste på sverigefinsk jul

Vilka julaftonsseder upplevs som viktiga att bevara då man flyttat från ett land till ett annat? Tarja föddes i byn Muonio i finska Lappland år 1959 och flyttade med sin familj till Sverige och Örebro när hon var tio år.

– Ett av de starkaste barndomsminnen från julfirandet i Finland är när vi alla sex barnen satt finklädda efter julmiddagen i vardagsrummet och väntade på tomten. Vi sjöng då ”joulupukki joulupukki”, en sång som sjöngs i väntan på tomten. Vad jag också minns är att vi alltid klädde granen på julaftonsmorgon. Det var så mysigt!

Tarja berättar att julaftonssederna de haft i Finland efter flytten till Sverige 1969 skulle komma att se snarlika ut. Det finska och svenska sättet att fira jul på skilde sig inte åt så anmärkningsvärt. Men en skillnad var maten på julbordet.

– Under de första åren firade vi på ungefär samma sätt som vi gjort i Finland, förutom att vi inte längre gick på julottan tidigt på juldagsmorgonen. I Sverige hade vi istället som tradition att gå på julfest på Sankt Mikaels församlingshem i Örebro som Finska föreningen anordnat. Till skillnad från den svenska julmaten är det många olika slags lådor på det finska julbordet som exempelvis kålrotslåda, morotslåda och potatislåda. Men vi åt även skinka, köttbullar och sill, maträtter som också finns på det svenska julbordet. Den finska julmaten inkluderar däremot inte lika mycket sötsaker som den svenska. Till julafton åt vi torttu, ett bakverk format som en julstjärna gjort på smördeg och plommonkompott.

I Finland brukade Tarja och familjen gå till kyrkogården på julafton för att besöka och tända ljus för de bortgångna. Efter flytten till Sverige kom nya traditioner, som än idag är viktiga för Tarja att bevara.

– En söndag i december går vi alltid till Finska kyrkan där vi sjunger ”kauneimmat joululaulut”, alltså de vackraste julsångerna. Det är så stämningsfullt och jag blir berörd av att höra dem eftersom jag lyssnat till dessa sånger under hela min uppväxt. Ofta gråter jag och mina systrar en skvätt.

Tarja berättar vidare att hon tycker att traditioner är viktiga, men att föra vidare just finska traditioner till sina barn och barnbarn är inte prioritet, eftersom hennes familj numera representerar fler kulturer, som den franska och vietnamesiska. Det viktigaste på julafton menar Tarja är snarare att få vara tillsammans med familjen och alla barnbarn och få att skapa fina minnen tillsammans.

– Julmaten och andra julaftonstraditioner tar idag influenser från olika håll eftersom vi är en mångkulturell familj. Men den finska kålrotslådan är ett måste!

Kajsa Ekström

Kajsa Ekström studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

 

Recept

Finsk kålrotslåda

Ingredienser (10 portioner)
1 kg kålrötter (1 kg motsvarar ca två stora kålrötter)
2 dl ströbröd
4 dl grädde
1 dl sirap
1 ½ tsk mald ingefära
1 msk salt
vitpeppar
1 ägg

Gör så här
Sätt ugnen på 175°C. Skala och skär kålrötter i stora bitar och koka dem i lättsaltat vatten under lock tills de är mjuka. Låt ströbröd svälla i grädde. Häll av kålrotsspadet, men spara det. Mosa kålrotsbitarna eller mixa dem.

Blanda ströbröd, mixad kålrot, sirap samt mald ingefära, vitpeppar och salt. Vispa upp ägg lätt och tillsätt det. Späd med spadet till lös konsistens. Häll massan i en ugnssäker form.

Strö över ströbröd och mönstra ytan med en gaffel. Lägg några smörklickar ovanpå och grädda lådan i 1 1/2–2 timmar, beroende på om man har en hög eller vid form. Lådan kan frysas.

Källa: https://www.ica.se/recept/finsk-kalrotslada-5332/

Joulutortut/finska julstjärnor

Ingredienser (1 sats)
300 gram margarin
5,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 dl vatten

Plommonfyllning: 250 gram katrinplommon, 3 msk socker & 2 dl vatten

Gör så här
Blanda ihop rumsvarmt fett med mjölet och bakpulvret, blanda med händerna till en smulig deg. Häll i vattnet. Blanda snabbt med händerna ihop till en slät deg. Låt degen vila kallt.

Klipp plommonen i strimlor, tillsätt alla övriga ingredienser och koka fyllningen långsamt i 20 minuter. Svalna ner fyllningen och mixa sedan slät i mixer.

Kavla ut degen och dela det utkavlade degen i fyrkanter 7×7 cm. Klyv alla fyra kanterna med en sporre mot mitten men lämna en liten del hel i mitten där du lägger på fyllningen, sedan viker du in till mitten varannan hörna på fyrkanten så det blir en stjärna. Pensla stjärnorna med ägg och grädda i 225 grader i ca 15 minuter.

Källa: https://www.tasteline.com/recept/mammas-finska-julstjarnor/

Lutfisk på julbordet

Lutfisk är för många en självklarhet under juletider. Bläddrar du i dagens veckotidningar är det dock inte ett vanligt recept, till skillnad från exempelvis julskinkan som återskapas i nya former och varianter varje år. Lutfisktraditionen kan spåras tillbaka ända till 1500-talet då fisken åts under fastan. En som alltid ätit det under jul är min mormor Birgitta som varje första advent bjuder in min familj för att äta lutfisk, år efter år. Min mamma Gunilla är också uppvuxen med traditionen.

– Vi hade det varje julafton, först kallskuret som sill och lax, sen kom småvarmt som jansson, köttbullar och prinskorv och därefter kom huvudrätten vilket var lutfisk. Det var bara så det var, en självklar del av julbordet.

Lutfisk serveras med särskilda tillbehör som varierar lite från plats till plats, men vanligtvis serveras den med ärtor, vitsås, skirat smör, kryddpeppar, potatis och, i vissa fall, fläsk. När min mamma var liten var det hennes mormor som lagade den, och egentligen det mesta på julbordet, menar hon och tillägger att “morfar gjorde nog inte så mycket”.  Idag är det inte många som tar sig an den utmaningen. Det går att köpa färdig som bara behöver läggas i blöt några timmar. Men enligt min mormor, Birgitta, är det värt besväret .

– Jag vill hålla traditionen att äta lutfisk vid liv, det är ju väldigt gott. Jag vet inte riktigt varför det försvann från julbordet, kanske beror det på att det tar tid. Det värsta är om du blir sugen på det en kväll, då får man vänta en hel natt på att den ska blötläggas.

Matilda Johansson

Matilda Johansson  studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Armenisk-ortodox jul och fasta

Garo Artinian berättar om julfirande i sin familj:
När julen redan är slut för många så har det bara börjat för de ortodoxa. Det bor cirka 150 000 ortodoxa kristna i Sverige och julen är den enskilt viktigaste högtiden för mina föräldrar. Anledningen till att man firar julen den 7:e januari istället för 24:e eller 25:e december är att man följer den julianska kalendern, istället för den standardiserade gregorianska.

I den svensk-armeniska kyrkotillhörigheten håller man ofta gudstjänster väldigt sent på kvällen, delvis för att fler ska kunna komma.

Under perioden innan jul förväntas man fasta och avstå från mjölk och kött. Många har svårt att fasta under så många dagar så man brukar istället fasta i kortare perioder – eller endast en vecka. Fastan innebär inte att man avstår från all mat, utan man blir vegan för en kort tid. Julafton blir en fullständig fastedag om man följer den 40-dagars långa fastan noggrant. Att prata med en ortodox kristen efter att hen avnjutit sin julmat är något man borde låta bli. En vecka före juldagen den 7:e januari så avstår vissa armenier att äta kött och dylikt, andra äter vegetariskt och väldigt enkelt, vissa andra avstår helt från att äta någon riktig måltid.

granatäpple
Av Fir0002 – Eget arbete, GFDL 1.2, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=202664

På juldagen bryter man den köttfria fastan med traditionella rätter som lammstek och ris. Det finns också andra ätbara saker på bordet, torkad frukt och nötter och så de klassiska valnötterna indränkta i druvgelé och hängda på en sträng – dem har vi ätit massor utav i min familj! En annan rätt som äts på juldagen är en söt soppa baserad på vete med bär, torkade aprikoser och andra frukter.

(Här är en länk om du vill se hur valnötter indränkta i druvgelé kan se ut)

Maten är det centrala i firandet. Det andra är ju julklappsöppnandet och det sker redan den 24:e december i vår familj. Vi firar den svenska julaftonen men de flesta andra armenierna öppnar sina julklappar den 31:e december (på nyårsafton). Nyårsafton har ofta firats på ett större sätt i Armenien än juldagarna den 6:e och 7:e januari.

Garo Artinian

Garo Artinian studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Våren kommer med Al-Khidr och Sankt Göran

Den 23 april firar scouter över hela världen S:t Georgsdagen.  De läser legenden om Sankt Georg och draken, ordnar en fest eller ett evenemang.

Men varför och vem var S:t Georg? Jo det är faktiskt S:t Göran med ett annat namn. Sankt Göran var en riddare som föddes i nuvarande Turkiet på 200-talet. Legenden säger att han vid ett tillfälle räddade en stad och dess prinsessa från en våldsam och hotfull drake. Statyer med S:t Göran och draken finns bl.a. i Storkyrkan i Stockholm och på Åbo slott i Åbo. Den 23 april firas Sankt Göran i katolska kyrkan.

Samma helgon firas också 5–6 maj. I den serbisk-ortodoxa kyrkan firas han vid vårhögtiden Đurđevdan. På romani kallas högtiden Ederlezi, och är en av de viktigaste högtiderna för romer från Balkan, såväl muslimer som kristna. Då firas våren och grönskan som kommer tillbaka. Samma helgondag hamnar på olika datum på grund av olika kalendrar.

Den islamiska profeten al-Khidr (”den gröne”) beskrivs som en odödlig profet som undervisade både Moses och Alexander den store i religionens andliga hemligheter. I vissa berättelser räddar Khidr en nödställd som är på resa. Därför håller många muslimska romer Khidr som sitt skyddshelgon. Bland muslimer och kristna från Mellanöstern identifieras ofta S:t Göran som profeten Khidr.

Den alevitiska högtiden Hıdırellez högtidlighåller mötet mellan profeten Khidr och profeten Elias (Ilyas). Elias sägs ha druckit av vatten som gjorde honom odödlig, precis som Khidr. Hıdırellez firas med utflykter i naturen. I träden kan man hänga upp önskningar för året.

sankt Göran

Semlans förvandling

Varje år på fettisdagen köar människor runtom i hela landet utanför bagerierna. Semlan – en vetebulle med vispgrädde och mandelmassa – blev vanlig under 1900-talets början. Nuförtiden säljs semlorna från och med annandag jul och fram till påsk (det finns till och med Sommarsemlor på sina ställen), men så har det inte alltid sett ut.

Eva som är i 65-årsåldern och uppväxt i Stockholm berättar:

– Det var ju nästan en skam att gå och köpa semlor om det inte var just semmeldagen, vilket gjorde det hela mer intressant. När jag var liten var semlan en efterrätt. En gång om året fick vi hetvägg efter middagen, men mer spännande än så var det inte. Idag förknippar jag semlan mer med fika och kaffe.

Idag äter vi svenskar runt fem miljoner semlor på semmeldagen. Semlan är ett av Sveriges populäraste bakverk. Det har nästan blivit en tävling mellan olika bagerier att skapa den mest unika semlan. Det är vanligt att man säljer flera olika sorters semlor, vissa är fyllda med chokladkräm eller vaniljkräm istället för mandelmassa. När Tössebageriet i Stockholm år 2015 lanserade semmelwrapen blev den så populär att kön till bageriet sträckte sig långt ut på gatan.

Fakta om fastan

Fettisdagen inleder påskfastan, årets största fasta i kristendomen. Den avslutas på påskafton. På söndagarna bryts fastan. Det är fortfarande fastetid men söndagarna får innehålla det man väljer bort under övriga fastan. Fastan handlar om att få tid för eftertanke och bön, och tid för att komma närmare Gud.


Det här är mars månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar.

Texten är skriven av Tove Lindgren som en del av studier i etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).

Extra Pedagogisk pärla med nyårsfyrverkeri

Här kommer en förhandstitt på lite ur januari månads Pedagogiska pärlor. Varje månad publicerar vi tips för att använda Mångkulturella almanackan i pedagogisk verksamhet. Just det här tipset går jättebra för vem som helst att göra hemma. Alla tips finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor. Hela bladet med övningar och datumtips kommer en bit i januari när jullovet är slut.

Vi ska göra egna mini-fyrverkerier och då blir det naturligtvis självaste nyårsafton men även ”Yennayer”, det berbiska nyåret; 12/1 och nyårsafton i den ortodoxa traditionen, julianska kalendern; 13/1, som är vårt fokus. Och Trädens nyår 31 januari.

Så här gjorde vi:
Vi använde vaxkritor (med mycket pigment så det syns bra), svart oljepastellkrita och lite svart vattenfärg. Papprets storlek är lämpligt till ca 10 x 10 cm. Som du ser på bilden valde vi ”fyrverkerifärgerna” blått, lila och rött. Med dessa ritade vi runda cirklar och avslutade med att ”rita” den yttersta ringen med stearin.

Sen var det dags att täcka kraftigt med svart oljepastell (precis som nyårsnatten!). Rita i olika riktningar så att ringarna + stearinet blir ordentligt täckt. En får kämpa lite så hjälp varandra om ni får ont i armarna.

Ta fram gem och bänd upp så att ni får små verktyg att rista med. Nu ska ni nämligen rista fram ert fyrverkeri. Leta gärna rätt på bilder av fyrverkerier så ser ni hur ni får till gnistregnet på ett bra sätt.

Måla slutligen den sista delen av pappret med svart vattenfärg.

Och så till slut bilden med anknytning till 31/1. När träden slår ut är det också ett slags fyrverkeri.
Experimentera med att göra era färgringar i olika gröna nyanser precis som löven. Här kommer vårt förslag.


Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

 

Jungfru Maria i Tensta

I augusti år 2012 var det många som fick en uppenbarelse av Jungfru Maria i Tensta i Stockholm. Det var i samband med firandet av Jungfru Marie himmelfärd som ett moln som såg ut som Jungfru Maria visade sig på himlen över syrisk-ortodoxa kyrkan i Tensta (Santa Maria-kyrkan).

Uppenbarelsen kom inte som någon överraskning eftersom firande av himmelsfärden pågick. Dessutom hade kyrkan haft besök av biskopen från det krigshärjade Homs i Irak. Biskopen hade ett kors som han bar runt i kyrkolokalen och i det hade han stoppat ned några trådar som ska ha kommit från Jungfru Marias tygbälte, berättade de troende för Dagens Nyheter.

Senare visade hon sig också i kondens på fönstret i kyrkan. 500 troende kom vallfärdande för att ta del av undret.

”Miraklet i Tensta” blev senare en film som visades på Tensta konsthall. Läs om den här.

Kristna påsken steg för steg

Judisk Pesach och kristen Påsk. Orden låter lika och hänger faktiskt ihop: de betyder att passera, att skona. Båda helgerna handlar, på olika sätt, om livet som besegrar döden. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten.

De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition får nytt innehåll.

Påsken, det är fastlagen, fastan och själva påsken. Fastlagen innebär lek och fest. Sista dagen kallas Fettisdagen. Firandet kan ta formen av Karneval – farväl till köttet.
Fastan börjar på Askonsdagen och varar i 40 dagar. Söndagarna ingår inte i fastan.
Sista veckan i fastan kallas Stilla veckan, en allvarlig tid som ändå slutar i fest för Jesus seger över döden. Här ingår:
Palmsöndagen. I Bibeln rider Jesus in i Jerusalem och hälsas av folket som kung.
Skärtorsdagen. I Bibeln äter Jesus påskmåltid med lärjungarna, den allra första nattvarden. Han förråds av Judas och tas tillfånga som upprorsman av romarna. I kyrkan handlar dagen om gemenskap och förlåtelse – ”skära” betyder ”rena”.
Långfredagen. Jesus döms till döden och korsfästs, en vanlig ­avrättningsmetod vid denna tid. I kyrkan är detta årets tyngsta dag. För inte så länge sedan var butiker och biografer stängda denna dag.
Påskafton. I Bibeln är Jesus död och begraven. Detta är fastans sista dag. Men i kyrkan kan firandet börja redan på kvällen– aftonen inleder ju årets gladaste helg.
Påskdagen. I Bibeln upptäcker de sörjande att graven är tom. Jesus har uppstått från det döda. I kyrkan firas att lidandet är slut, ljuset och glädjen har segrat.

Palmsöndagen. Giotto [Public domain], via Wikimedia Commons

Inte djurvän, men djurens vän

Den 4 oktober firas både Djurens dag och Den Helige Franciskus dag. En som gjort varje dag hela året till djurens dag är Martin Smedjeback, som är inne på sitt andra ”Ett år för djuren”.  I år, det andra året, har han avtjänat en månads fängelse för fritagning av djur inom djurindustrin 2015. Ändå vill han inte kalla sig djurvän.

Vad gör du under ditt år för djuren?

Jag skriver en blogg. Föreläser. Arbetar med djurrättsorganisationer. Tillsammans med andra gör vi manifestationer. I november drar vi igång Veganutmaningen, för att inspirera fler att leva veganskt.

Aktionsgruppen Tomma burar, där Martin ingår, gjorde tre fritagningar av djur inom djurindustrin under 2015. Den första gällde grisarna Selma och Louise som fritogs en natt i augusti i Västmanland. Samma vecka simmade Martin och en kamrat ut till en fiskodling i Uppland och befriade en lax som de kallade Justina. Några nätter senare tog sig gruppen in på en äggfabrik i Närke och fritog hönorna Annika, Athena, Ebba, Emilie, Kaisa, Sina, Teresia och Ylva. Alla djuren, utom laxen som släpptes fri, placerades i kärleksfulla hem för att leva sina liv där.

I januari 2016 hölls rättegång. Martin dömdes till en månads fängelse, de andra till villkorlig dom och dagsböter. Brottet var stöld av två grisar och åtta hönor.

Men även om ni räddar ett par höns, eller åtta, så är ju resten kvar.

– Det betyder ändå räddade liv. Om vi tänker att det gällde människor skulle ingen ha sagt att ni räddade bara några. Ett djurs liv värderas så lågt. Men det är ett helt liv. Ni stjäl djuren, säger de. Vi blev dömda för stöld. Men vi kallar det inte stjäla, utan befria. Djurs liv ska inte vara någons egendom. De är inga saker.

Martins engagemang för djur började när han som ung student läste Peter Singers bok Djurens frigörelse. Som barn brydde Martin  inte om djur och han vill inte kalla sig djurvän, han har inget intresse av att ha en vardaglig relation till något djur. Men på sista tiden har han ändå tänkt att han vill lära känna djur bättre.

– Jag har insett att de är fantastiska varelser. Jag tillbringade lite tid på Gotlands djurfristad och då fick jag möjlighet att lära känna en gris. Och vid ett annat tillfälle var jag i Manchester i England inbjuden av en grupp som heter Manchester Pig Save. Då mötte jag också grisar. De är lätta att lära känna. Väldigt sociala djur. Jättefina.

Läs här om Tomma burars fritagning av kalkoner i juli 2016

Om Franciskus

Franciskus av Assisi levde i slutet på 1100-talet och början av 1200-talet. Han är grundaren till franciskanorden. Det finns många legender om hur Franciskus predikade för djuren, bland annat fåglar, och om hur djuren tydde sig till honom.

Franciskus blev helgonförklarad år 1228. År 1980 utsågs han till ekologins skyddshelgon och han är också Italiens skyddshelgon. Hans helgondag är den 4 oktober.

Påven Franciskus, som tillträdde år 2013, har tagit sitt påvenamn efter den helige Franciskus. Och påven har precis som den helige Franciskus visat sig vara en stor förkämpe för miljön och ha ett stort engagemang för jordens fattiga.

Många himlafärder just nu

För både kristna och muslimer är det närmsta dygnet förknippat med himlafärder, händelser som har både delade och olika drag. Det märks att de två religionerna har gemensamma rötter och att kristendomens viktiga gestalter är heliga också för muslimer. På onsdag 4 maj är det Laylat al Miraj, Profetens himmelsfärd och på torsdag 5 maj Kristi himmelsfärds dag för  katoliker och protestanter.

För kristna är Kristi himmelsfärd en fortsättning på påskens händelser. Jesus hade blivit korsfäst och dött på långfredagen. På påskdagen återvände han från de döda och tillbringade sedan ytterligare en tid på jorden. Den 40:e dagen efter påsk lyftes han av ett moln upp i himlen till Gud. Innan han försvann från sina lärjungar hade han lovat dem att de skulle få kraft och hjälp av den heliga anden. Den högtid när anden kommer till människorna kallas pingst och firas tio dagar efter Kristi himmelsfärd.

För muslimer ingår dagen i den heliga period som består av månaderna Rajab, Shaban och Ramadan. I islam räknas dygnet från solnedgången och därför varar Profetens himmelsfärd från tisdag kväll till onsdag kväll. Det är en religiös helg som uppmärksammas i moskén mer än i hemmet. Många stannar kvar efter bönen, umgås och bjuder varandra på mat och dryck.

mirac-kandili-mesajlari-3-mayis-2016-yeni-3jpg

– För oss muslimer är Profetens himmelsfärd ett mirakel, berättar Emine som leder kurser för kvinnor i moskén i Fittja. Ärkeängeln Gabriel renade profetens hjärta när han sov. Sedan fördes han av Burak, ett himmelskt väsen, från Mecka till Jerusalem och Tempelberget. Därifrån gick färden vidare till Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes. När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be fem gånger om dagen.

Profetens himmelsfärd kallas också Isra och Miraj, efter resans båda delar, den till Jerusalem och den till Gud. Medan Jesus försvann från det jordiska livet i samband med sin himmelsfärd så återvände profeten Muhammed till Mecka.

800px-Andrea_Mantegna_012

Av Andrea Mantegna – The Yorck Project: 10.000 Meisterwerke der Malerei. DVD-ROM, 2002. ISBN 3936122202. Distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154485