Cindy Kuo firar Midhöstfesten

Månfesten eller Midhöstfesten infaller i den kinesiska kalendern den femtonde dagen i den åttonde månaden, då fullmånen är rund och klar. I år blir det den första oktober, ofta är det i slutet av september.

Cindy Kuos föräldrar kom till Sverige på sjuttiotalet och hennes familj firar inte på det mest traditionella sättet berättar hon:

– Månfesten är egentligen bara att du sitter med en månkaka som du skär upp i små bitar, en kopp te vid sidan och sitter och njuter av månskenet. Vi sitter inte och tittar på månen utan vi äter. Hur du vill fira är ju upp till dig själv. Men det är rätt trevligt att sätta sig ner och koppla av och ta en kopp te.

Månkakan är rund som fullmånen. Som mycket annat i kinesisk kultur, påpekar Cindy, är den runda formen viktig. Den visar på ett gott år som inte tar slut utan livet fortsätter.

– Inuti kakan kan du ha vad du känner för, rödbönpasta till exempel. Det ska alltid vara en äggula i den. Konsistensens är lite gummiaktig nästan, det låter inte så gott men det är gott. Vissa gör dem söta, med bönpasta. Det beror på vilken sort du vill göra. Det finns salta, vissa gillar ju att ha kött i dem. Mamma har gjort kakan själv förut och jag har tänkt att jag ska göra det, men de har en speciell form. Det ska alltid vara såna där mönster på. Man kan använda trämönster som man formar själv och trycker på smeten. Formar till den, fyller den och in med den i ugnen. Men det är ändå rätt komplicerat.

Midhöstfesten är den viktigaste kinesiska högtiden efter nyåret.

Text: Mollie Jonsson
Praktikant från Europaprogrammet med ämnesinriktning etnologi på Södertörns högskola

Två nyår varje vinter

Nu, från den 5 februari 2019, blir det nytt kinesiskt år. Vi går in i Grisens år som är det tolfte och sista året i den kinesiska årscykeln. Sedan börjar det om igen från Råttan. Människor födda i Grisens år är enligt kinesisk astrologi hjälpsamma och tror först och främst gott om andra.

det kinesiska tecknet för gris
Det kinesiska tecknet för gris

Den kinesiska kalendern fick sin utformning under Handynastin (som var 200 år före och efter Kristi födelse).  Den kinesiska kalendern, eller varianter av den, används även i Korea, Vietnam, Thailand och Japan. Nyår firas där samtidigt.

– Det var svårt att förstå när jag var liten att det blev nyår igen en månad senare, säger Diana Wong, som firar två nyår varje vinter, det som är 1 januari och så det kinesiska som kommer någon gång i februari.

Dianas föräldrar kommer från Hongkong. Hennes pappa reste till Europa på 80-talet. Han kom till Sverige och Dalarna ett år som var Hästens år. Han blev väldigt förtjust i dalahästar och har nu en stor samling. Så kom det sig att han stannade i Dalarna och slog sig ner i Borlänge. Numera bor de söder om Stockholm.

Nyåret pågår under några veckor. Det finns olika saker som ska göras på bestämda dagar och olika maträtter som ska tillagas och ätas. Diana berättar om nyårsmaten och hur den kopplas till olika rim och talesätt. Det ska finnas 9, 12 eller 24 rätter som har betydelse för kommande år. Päron, t.ex. heter lei som också betyder tur, därför är päron viktigt att ha med. Ett talesätt är ”Så livlig som sallad”. Därför måste finnas något grönt på bordet. Då blir vi pigga och livliga nästa år.

– Vi har ingen släkt här så jag har också alltid varit lite bitter när det gäller nyår. När man är liten får man ett litet rött kuvert (med pengar i) om man knackar på hos någon som är gift och säger något trevligt. ”Säj nåt bra – få en gåva” liksom. Men jag hade inga att knacka på hos.

I kinesiska hem står under nyåret askar med godis, nötter, kakor och torkad frukt framme tillsammans med te och blommor.

– Min finaste ask är dekorerad med Lyckokatten, berättar Diana som själv är kattägare. Det finns en historia om varför katten inte finns med i den kinesiska zodiaken. Min morfar har berättat den för mig: Gudarna kallade samman alla djuren. Men katten var lat och låg som vanligt och sov och kom inte. Gudarna såg att råttan var på plats. Det kunde den vara eftersom katten inte kommit. Därför har råttan ett år, men katten inget, trots att den är ett populärt djur i Kina.

katt

Nu börjar tuppens år

Den kinesiska astrologin bygger på en tänkt uppdelning av solens, månens och planeternas banor över stjärnhimlen. Den äldsta bevarade beskrivningen är från 300-talet f.Kr.

Enligt buddhismen var det Buddha som gav åren deras djursymboler. När han låg på sin dödsbädd kallade han på alla världens djur, men det var bara tolv som kom, och för att hedra dem döpte han åren efter dem. Först kom råttan, sedan oxen, tigern, kaninen, draken, ormen, hästen, fåret, apan, tuppen, hunden och till sist grisen. De närmaste fem åren ser ut så här:
2017 Tuppens år
2018 Hundens år
2019 Grisens år
2020 Råttans år
2021 Oxens år

Enligt kinesiskt astrologi är de som är födda tuppens år (1909, 1921, 1933, 1945, 1957, 1969, 1981, 1993, 2005, 2017) smarta, stolta, metodiska, effektiva och uppriktiga. Samtidigt gör arrogans, bestämdhet och skrytsamhet att tuppen riskerar att bli ensam.

year-of-the-roosterTuppens år.

Rätt namn på kinesiska nyåret

Under många år har vi haft fel beteckning på det kinesiska nyåret i almanackan, det har stått bara ”Lunar” .  På engelska används ofta ”Lunar calendar”, ”Lunar New Year” osv när man talar om kinesiska kalendern och nyåret för att skilja dessa från den gregorianska kalendern och vårt vanliga nyår, eftersom kalendern är en mån-sol-kalender. Men det är självklart inte vad nyåret kallas på kinesiska. Tack vare en uppmärksam läsare fick vi anledning att rätta till det här och ta reda på hur det egentligen ska heta. Vi frågade Diana Wong och fick reda på att enligt traditionen så ska man säga: Yuandan (Chinese: 元旦; pinyin: Yuándàn),  men även Chūnjié , som betyder vårfestival, (traditional Chinese: 春節; simplified Chinese: 春节) eftersom man firar våren och att det nya året ska bli ett bättre år med bättre skörd. Idag säger man fortfarande Yuandan eller Chunjie fast det varierar bland kineserna. I södra Kina, provinsen Guangzhou och Hong Kong, säger man Xin nian 新年 vilket betyder nyår.

Kinesiskt nyår

Kina nyårNyår är för många människor en speciell högtid på året. Har man haft ett dåligt år finns det nu en chans att börja om på nytt. Har man haft ett bra är det bara att hoppas att nästa år går i samma tecken. Hur det än har varit är det dags att fira att nu börjar vi om.  Den 10 februari firas kinesiska nyåret.

Diana Wong är 24 år och bor i Sverige med sina syskon och föräldrar som flyttade hit från Hongkong innan hon föddes. Eftersom Kina är så stort firar man ganska olika beroende på var i landet man befinner sig. Grundidén är dock densamma överallt. Då nyår infaller vid andra nymånen efter vintersolståndet har det inget fast datum.

– Vi har ju en kinesisk almanacka men den är ju inte så bra, då den är väldigt komplicerad så det blir svårt att räkna ut. Andra generationens kineser använder den inte så vi kan inte läsa den. Just nu är det Drakens år men 2013 blir Ormens, berättar Diana.

Redan två veckor innan nyår börjas det förberedas lite smått. Man plockar i ordning, gör det fint och pyntar det med bland annat apelsiner, mandariner och persikoblommor. Men man varken städar eller sopar då man inte vill sopa bort allt bra man har samlat på sig under året.

– Apelsiner och mandariner liknar guld och därför både äter man det och dekorerar med det, det representerar rikedom. Persikoblommorna har man för att de symboliserar kärlek. Har man till exempel döttrar så vill man att de ska gifta sig så fort som möjligt. Lägger man fram blommorna så hoppas man att de ska hitta kärleken, säger hon.

Något som också har en fast plats inom det kinesiska nyåret är de röda kuverten. Rött står för lycka så genom att ge någon ett rött kuvert ger man dem lycka. För att kunna ge bort ett sådant kuvert måste man vara något äldre och även gift. Är man ogift så kan man ta emot dem hur gammal man än är. För att få ta emot dem krävs det också att man säger något snällt. Vanligt är att man säger saker som ”Jag hoppas att du blir vackrare/rikare för varje år som går”. Det gäller alltså att ha kreativitet för att få ta emot ett kuvert.

– Senare på kvällen äter man en stor middag. Fisk är en rätt som måste vara med på bordet. Fisk är symboliskt på flera sätt. Förr i tiden ville man ha fisk på bordet för att det ska ge bra fångst nästa år. Det kinesiska ordet för fisk liknar också ordet för överflöd. Att ha fisk visar på överflöd, fortsätter Diana.

Efter maten går man ut för att träffa vänner och se fyrverkerier.

– Inne i städer är fyrverkerier förbjudna, det sköter istället regeringen. Fyrverkerierna var från början till för att skrämma bort till exempel rovdjur som skulle kunna äta upp fångst. Det brukar även finns lejonmasker för att skrämma bort onda andar, avslutar hon.