Ett strövtåg genom Tangdynastin i Kina

Man slutar aldrig att lära! Så känns det för mig på ”Staden vid Sidenvägen”, den pågående utställningen om Kinas Tangdynasti ( (唐朝, táng cháo) i Bergrummet, Östasiatiska museet i Stockholm.

Utställningen handlar om den kinesiska staden Luòyáng (洛阳) under Tangdynastin (618-907). Perioden är känd för att ha skapat ett liberalt samhälle med kulturell mångfald och ekonomiskt välstånd. Grunden till Luòyángs blomstring var dels dess geografiska läge vid Sidenvägen som lockade tusentals utländska handelsmän till Kina att bedriva handel. Dels fanns vattenvägar, grävda kanaler genom Luòyáng, som fungerade som handelsvägar mellan norra och södra Kina. Dessutom utvecklades under Tangdynastin en liberal politik med en inkluderande och uppskattande inställning till kvinnors deltagande i samhället och till kulturell mångfald samt vetenskap. Alla de här faktorerna bidrog till den kosmopolitiska staden Luòyáng.

Det finns mycket för alla att upptäcka och prova i utställningen. Man känner sig som på ett strövtåg genom Tangdynastin. Dessutom finns det genom hela utställningen en röd tråd för barn att följa: Vem var det egentligen som tog skatten?

Redan i entrén möts besökaren av modell av staden Luòyáng och en ljudinstallation som ger känslan av att befinna sig på en marknadsplats. Därefter följer en rad teman skildrade med hjälp av keramik, målningar, poesi, skrifter och skulpturer. Dessa täcker alltifrån religion, vardagsliv, handel, relationen mellan djur och människor till livet vid hovet. I ett rum får besökare prova att skriva kinesiska tecken med pensel. En fantastisk upplevelse för dem som aldrig har provat kalligrafi förut.

Om man pratar om Tangdynastin i Kina, så är det ofrånkomligt att särskilt nämna en kvinna: Wǔ Zétiān (武则天) – den enda kvinnliga kejsaren i Kinas historia. Trots att kvinnor under denna period hade stor frihet, jämfört med andra dynastier, så var det inte alls lätt för dem att klättra upp till en maktposition. Det kostade Wǔ Zétiān enorm kraft och mycket lidande att bli Kinas kejsarinna. (Hennes historia finns för övrigt filmatiserad i olika versioner vilken kan vara intressant för den som vill fördjupa sig i ämnet). Tack vare henne fick vanliga människor delta i examinationerna för ämbetsmän. Hon satsade också på att höja kvinnors status i samhället.

Utställningen visar intressanta detaljer från kejsarinnas vardagsliv, till exempel hennes vardagsrum och smycken. Det finns även skuggspel där politiska diskussioner mellan kejsarinnan och ämbetsmän visas. Vissa historiker i Kina menar att hon var en hänsynslös kejsarinna eftersom hon bestraffade alla som var mot henne. Men för många kineser symboliserar hon fortfarande frihet och emancipation för kvinnor. Jag minns min skollärare i Kina som brukade berätta om hennes öde. Hon var mycket inspirerad av kejsarens personlighet och uppmuntrade oss att se Wu Zetiang som en förebild för att förbättra kvinnors ställning i samhället.

Ett besök på ”Staden vid Sidenvägen” är ett väldigt bra tillfälle att lära sig om en viktig period i Kinas historia. Det finns något för varje åldersgrupp att upptäcka. Gå dit och njut! Öppet till 28 februari 2016.

Läs mer på:

”STADEN VID SIDENVÄGEN” i Bergrummet, Östasiatiska Museet i Stockholm

Lyktor och månkakor – Månfesten kommer!

mid-autumn-festival-4_GLEA

Den kinesiska midhöstfesten, som också kallas månfesten, är en av de viktigaste högtiderna i Kina. Detta år infaller den på söndagen 27 september, den första fullmånen i den åttonde månaden i den kinesiska kalendern.

Månfesten firas traditionellt för att markera slutet på skördetiden och början på det mörka halvåret. Festen är också en symbol för familjesammanhållning. Om man varken bor med sin familj eller kan åka hem, bör man åtminstone ringa hem.

I många områden i Kina organiseras drakdans under festen, men det som är mest iögonfallande är de röda lyktorna som hänger överallt på hus, gator, fönster etc. Ett måste att göra med familj och vänner är att beundra fullmånen på en högt belägen plats.

Det sägs att fullmånen är som rundast och klarast på månfesten, att den ser ut som en stor äggula. Månkakorna som brukar ätas på festivalen har exakt samma runda form  som månen. De är ofta fyllda med söt lotuspasta och en rund saltad ankäggula. I det gamla Kina brukade folk baka månkakor, men nu förtiden finns det massor av olika månkakor i färgglada förpackningar att köpa.

Titta på sagan om månfesten: