Etikett: judendom

Publicerat den

Barnens frågor

Pesach inleds den femtonde dagen i den hebreiska månaden Nissan, som är vårens första månad. Denna judiska högtid firas till minne av uttåget ur Egypten och befrielsen från slaveriet. Israeliterna hade varit fångna som slavar i Egypten. I Bibeln berättas hur israeliterna tågade ut ur Egypten och började en vandring genom öknen. De fick ge sig i väg så snabbt och plötsligt att de inte hann låta bröd jäsa. Vandringen tog 40 år, sedan kom de fram till Kanaans land.

De två första kvällarna under pesach firas med rituella måltider som kallas seder. Då samlas familj och vänner runt ett matbord där varje rätt har en symbolisk betydelse. Ordet seder betyder ordning, och kvällen följer en viss ordning, där man med berättelser, sång, dofter, smak och mat knyter an till uttåget ur Egypten

– På bordet finns ett sederfat, med olika symboler: det osyrade Matza-brödet som våra förfäder fick baka i all hast när skulle lämna Egypten, de bittra örterna för den bittra tiden som slavar, ägget som står för pånyttfödelse, berättar Fredrik Sieradzki från Judiska församlingen i Malmö. Sederbordet är till för att vi ska ställa frågor om vad allt som är framdukat betyder. Detta är framför allt barnens högtid. I början av sedern ska barnen också ställa fyra frågor om varför vi äter annorlunda, sitter annorlunda och dricker annorlunda på denna kväll.

Publicerat den

Första judiska firandet i Sverige

1685 fanns en liten grupp judar som bodde vid Järntorget i Gamla stan. De firade Lövhyddofesten och blev sedan utvisade på grund av detta. Detta är den första judiska helgdag som vi säkert vet firats i Sverige. Det är förstås troligt att högtiderna Rosh Hashana och Jom Kippur också hade firats, eftersom de infaller strax innan. Men en lövhydda på en gård i Gamla stan väckte nog uppmärksamhet.

På den tiden var det inte religionsfrihet i Sverige. Alla var tvungna att tillhöra Svenska kyrkan. 1779 infördes Sveriges första lag om religionsfrihet. Men den religionsfriheten var begränsad och gällde bara för personer som var födda utomlands.

Lövhyddohögtiden

Sukkot som pågår en vecka är både en skördefest och en påminnelse om judarnas 40-åriga ökenvandring efter uttåget ur Egypten. Då byggs lövhyddor av löv, granris, halm eller vass. Sukkot betyder lövhyddor på hebreiska.  Lövhyddorna är en symbol för de tillfälliga bostäder som israeliterna använde under ökenvandringen. Och samtidigt en symbol för hur Gud skyddade dem då. Man ska tillbringa mycket tid i lövhyddan, gärna äta sina måltider där.

Den sista dagen av sukkot är Shmini atzeret.  Sedan kommer Simchat Torah, Torafesten 18 oktober.

Publicerat den

Pedagogiska pärlor för oktober 2022

Hösten är här. Hyddor och kojor att krypa in i återkommer i våra övningar för den här månaden.

Foto Marit Nygård

Vi frågar oss också vad ett hem är. Kojorna kan vara ute eller inne eller på balkongen. Vi lämnar inte skogen, på Internationella äldredagen funderar vi på hur gamla granar kan bli och 13 oktober tar vi hand om granens kottar och lär oss mer om dem. Där finns ju frön till nya träd!

Pedagogiska pärlor för oktober 2002 som pdf!

Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.

Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor

Publicerat den

Rosh hashana – när jorden skapades

Det judiska nyåret, Rosh Hashana firas första och andra dagen i den judiska månaden tishri. Enligt judisk tradition skapades jorden på denna dag. Och det är nu Gud bedömer vad människorna har gjort under året som gått och beslutar vad som skall hända dem under det kommande.

Under de tio dagar som följer, mellan Rosh Hashana och Jom Kippur, finns tid för eftertanke och botgöring. Det är en tid för försoning.

I år, 2021, inleds nyåret på kvällen 6 september och fortsätter den sjunde och åttonde.

Här berättar Isak Gerson i Stockholm om hur han brukar fira.

– Dels är det besök i synagogan, och så är det festmåltiderna. Under de tolv dagarna som man är i synagogan är gudstjänsterna mycket längre än vanligt. Så stor del av tiden firas i synagogan. Och det är väldigt mycket folk som går.

Hur brukar festmåltiderna se ut?
– Det finns väldigt många små traditioner kring festmåltiden. Eftersom högtiden är under två dagar så har man två festmåltider. Det viktigaste är att ska man äta något sött. Äpplen man doppar i honung är en sådan tradition.

Det finns även mindre traditioner. En sådan är tashlikh, det är när man går till något levande vatten och kastar i brödsmulor som man har i fickan, vilket är ett symboliskt sätt att kasta bort sina synder. Jag har gjort det flera gånger i Nybroviken vid Synagogan.

Publicerat den

Månen styr påskfirandet

Påskdagen är den första söndagen efter den första fullmånen som infaller på, eller närmast efter, vårdagjämningen. Den regeln fastställdes vid kyrkomötet i Nicaea år 325. Det var ett möte där biskopar från hela det romerska riket ville skapa en gemensam troslära. Men i praktiken använder man förenklade beräkningar som stämmer ungefär med fullmånen.

Katoliker och protestanter använder gregorianska kalendern, och ortodoxa använder den julianska. Därför firas påsk vid flera olika tider. Katolikers och protestanters påskdag är rörlig mellan 22 mars och 25 april, den ortodoxa påskdagen är rörlig mellan 4 april och 8 maj.

Enligt den judiska kalendern firas pesach den fjortonde dagen i vårmånaden Nisan då det alltid är fullmåne. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten. De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition fick nytt innehåll.

Här finns en mycket mer detaljerad förklaring om hur månen styr påsken gjord av matematikprofessor Svante Janson i Uppsala.

Publicerat den

Kakor till Purim

Purim är en av de gladaste judiska högtiderna och firas till minne av drottning Esters listiga räddning av judarna undan utrotning på 400-talet f.Kr. Efter en dags fasta och timslånga uppläsningar ur Esters bok i synagogan, följer en maskeradfest med mat, dryck och presenter i massor.

Purim infaller oftast i mars, men i år, 2021, är det i slutet av februari. Purim firas 14:e dagen i månaden Adar. Eftersom det är mitt i månaden är det fullmåne.

Till Purim hör dessa kakor som kallas Ozne Haman (Hamans öron) eller Hamentaschen (Hamans fickor). Här är ett recept som vi fått vid ett tillfälle, men nog aldrig delat tidigare.

Ingredienser
3 ägg + 1 ägg till pensling
1 dl olja eller 500 gr margarin
1 tsk bakpulver
 1 tsk vaniljsocker
2 dl vatten
1.5 dl socker
1,5 dl pressad apelsin + rivet apelsinskal
1 nypa salt
5 dl vetemjöl

 Fyllning 1
1 kopp malda vallmofrön
¼ kopp russin
2 msk honung
1 kopp mjölk
½ kopp hackad mandel
1 rivet äpple
2 msk smör
skalet av en halv citron
¼ kopp socker

Blandas och värms upp innan den används som fyllning!

 Fyllning 2
200 gr malda hasselnötter
1 kopp sött vin ( glögg  går jättebra!)
Socker, citronskal, russin, 50 gr margarin

Blandas som ovan !

Gör så här:
Sätt ugnen på 175-200 C.

Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig.

Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut.

Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla tre kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten.

Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ugnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg.

Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen.

Publicerat den

Fastan funkar! Om Esters fasta

Isak Gerson är gästskribent på Mångkulturella almanackan idag och skriver om Esters fasta som inleder Purim.

Vid soluppgången började ta’anis Ester, Esters fasta, som när den slutar på kvällen inleder högtiden Purim. Även om jag inte är särskild fäst vid högtiden i sig tycker jag väldigt mycket om fastan. Den har en helt annan stämning än de andra årliga judiska fastedagarna, som med undantag för Jom Kipur är sorgefastor.

Textstödet för fastan kommer från Esters bok (som hela Purim kretsar kring). Ester lever som dold jude i Babylonien. Hon lyckas gifta sig med kungen. När kungens rådgivare får tillstånd av kungen att utrota judarna i landet (med den kända motiveringen ”There is a certain people scattered abroad and dispersed among the peoples in all the provinces of thy kingdom; and their laws are diverse from those of every people; neither keep they the king’s laws; therefore it profiteth not the king to suffer them.” (3:8) som ekar i millennier av antisemitisk propaganda) får Ester i uppgift att stoppa folkmordet. Och där, inför att hon ska träffa kungen för att tala med honom säger hon till sin medkonspiratör Mordechai: ”Go, gather together all the Jews that are present in Shushan, and fast ye for me, and neither eat nor drink three days, night or day; I also and my maidens will fast in like manner; and so will I go in unto the king, which is not according to the law; and if I perish, I perish.” (4:16)

Den ursprungliga fastan är alltså en förberedelse för strid. Ester kände att en fasta för hela folket skulle hjälpa henne få med sig kungens välvilja vid hennes audiens. Esters bok är känd för att vara den enda boken i den hebreiska bibeln som inte innehåller Guds namn i texten. Vissa har försökt rättfärdiga inkluderandet i kanon med att fastan är ett sätt att åkalla ett gudomligt ingripande, men jag tror att man kan läsa Esters bok på ett helt annat sätt. Fastan hon utlyser tror jag är tänkt att visa två saker:

  1. Att det finns en organiserad beredskap bland judarna i Babylonien. Den enda jude texten berättar att Ester har kontakt med är hennes bror Mordechai som verkar organisera mycket av motståndet mot folkmordskampanjen. Om hon lyckas utlysa en fasta för hela folket på så kort tid visar det att det finns ett stort och fungerande nätverk bland den babylonska diasporan.
  2. Att folk var redo att ge vad de hade. Att fasta i tre dagar som arbetare i ett så varmt land är ingen liten uppoffring. Men om folk var redo att fasta ändå visade det att de var redo för seriöst motstånd.

Ett sätt att förstå Esters fasta kan vara att titta på kampmetoderna vi använder i vårt samhälle idag. Förra veckan organiserades skolstrejker runt om i världen, inklusive här i Sverige. Ingen tror att elever kan orsaka ekonomisk skada genom att strejka en dag. Men det var inte heller poängen. Poängen var att visa vilken beredskap och vilket engagemang som finns i frågan. När folk i hela landet gav över en miljon bara första dagen efter Hamnarbetarförbundets strejkvarsel kunde Hamn vinna. De flesta vet nog att en miljon att strejka för inte hade räckt långt mot Svenskt Näringsliv, men det visade vilken uppslutning som fanns bakom Hamnarbetarförbundet. Vi som förhandlat fackligt vet hur betydelsefullt det är med såväl strejker som flygbladsutdelningar och blockader. Att ha kamrater runt en som visar vilket stöd man har hjälper en inte bara att försvaga motparten, utan också att stärka sig själv.

Fastan funkar. Ester får träffa kungen och övertyga honom. Enligt boken kan kungen inte upphäva fattade beslut, men kungen fattar ett nytt beslut om att judarna är helt fria att försvara sig mot folkmordet. Och det gör de verkligen. Kungens antisemitiske rådgivare och hans söner hängs, och judarna dödar 75 000 av de som kommer för att utrota dem. Babylons alla judar kanske inte var med henne i rummet, men efter fastan vill jag ändå tänka att det kändes så för henne.

Publicerat den

Kristna påsken steg för steg

Judisk Pesach och kristen Påsk. Orden låter lika och hänger faktiskt ihop: de betyder att passera, att skona. Båda helgerna handlar, på olika sätt, om livet som besegrar döden. Pesach firas till minne av uttåget ur Egypten.

De tidiga kristna gjorde om helgen till ett firande av Jesus död och uppståndelse. Som så ofta: gammal tradition får nytt innehåll.

Påsken, det är fastlagen, fastan och själva påsken. Fastlagen innebär lek och fest. Sista dagen kallas Fettisdagen. Firandet kan ta formen av Karneval – farväl till köttet.
Fastan börjar på Askonsdagen och varar i 40 dagar. Söndagarna ingår inte i fastan.
Sista veckan i fastan kallas Stilla veckan, en allvarlig tid som ändå slutar i fest för Jesus seger över döden. Här ingår:
Palmsöndagen. I Bibeln rider Jesus in i Jerusalem och hälsas av folket som kung.
Skärtorsdagen. I Bibeln äter Jesus påskmåltid med lärjungarna, den allra första nattvarden. Han förråds av Judas och tas tillfånga som upprorsman av romarna. I kyrkan handlar dagen om gemenskap och förlåtelse – ”skära” betyder ”rena”.
Långfredagen. Jesus döms till döden och korsfästs, en vanlig ­avrättningsmetod vid denna tid. I kyrkan är detta årets tyngsta dag. För inte så länge sedan var butiker och biografer stängda denna dag.
Påskafton. I Bibeln är Jesus död och begraven. Detta är fastans sista dag. Men i kyrkan kan firandet börja redan på kvällen– aftonen inleder ju årets gladaste helg.
Påskdagen. I Bibeln upptäcker de sörjande att graven är tom. Jesus har uppstått från det döda. I kyrkan firas att lidandet är slut, ljuset och glädjen har segrat.

Palmsöndagen. Giotto [Public domain], via Wikimedia Commons
Publicerat den

Ceremoni i Stockholms stora synagoga till minne av Förintelsens offer

Under torsdagskvällen deltar jag i minnesceremonin i stora synagogan i Stockholm som är fullsatt. Ceremonin fylls av känslor genom bön, musik, tal av anhöriga till överlevande och andra personer. Inrikesminister Anders Ygeman säger i sitt tal bland annat att vi alla har ”ett ansvar att stå upp mot hat” och att ”en anständig människa är inte en antisemit”.

I år hålls ceremonin 26 januari eftersom den annars skulle sammanfallit med sabbaten, förklarar Judiska församlingens ordförande Aron Verständig när jag talar med honom innan.

Efter ceremonin, när folkmassan tagit sig ut från synagogan, väljer många att passera det stora Minnesmonumentet över Förintelsens offer. På monumentet, som invigdes 1998, återfinns 85 000 namn på människor som föll offer för nazisternas folkmord och som alla har  gemensamt att deras överlevande släktingar kom till Sverige. Bredvid namnen står födelseplats, födelseår, dödsår och dödsplats och på sockeln finns namn på de platser och läger där många av dessa människor dog. Det finns här också 650 namn på de överlevande som lämnat uppgifter om döda vänner och/eller anhöriga till monumentet.

monument

Detta är tydligt en dag som präglas av och rymmer minnen. Det finns möjlighet att hedra  Förintelsens offer på många sätt. Bland annat bjuder Forum för levande historia in till en ceremoni med sång, tal och ljuständning på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm klockan 16:30 fredagen 27 januari.

 

Av: Lisa Lundberg
Människa, kultur och religionsprogrammet, Högskolan Gävle, praktikant på Mångkulturellt centrum vårterminen 2017.

synagogan

Publicerat den

Jiddisch – ett levande språk

– ”Avade” är mitt favoritord. Det betyder ”självklart, javisst”. Det låter så bra, det låter lite som att man säger ”avanti”. Så säger Rikkert Hasselrot, en av tre personer engagerade i revitaliseringen av jiddisch som träffar Mångkulturella almanackan på ett stockholmskafé.

Jean Hessel väljer ordet ”balagan”. Det betyder ”sophög, kaos”. Jean är språkvårdare för jiddisch på Språkrådet. Isak Gerson tycker att ”oisies” (bokstav) är fint.

– Det klingar bra och följer med en mycket när man pluggar. Det är semitiskt i sin rot.

Alla tre deltog som amatörskådespelare i föreställningen Di Grine Kuzine, en vaudeville om migrationen till USA i början på förra seklet med Stockholms jiddischkör i våras. (På bilden syns Isak längst till vänster, Jean längst fram och Rikkert ute i högra kanten).

di-grine

Jiddisch betyder judiska och det är ett av fem nationella minoritetsspråk i Sverige (de övriga är sverigefinska, meänkieli, romani chib och samiska). Språket är tusen år gammalt. I Sverige har jiddisch använts sedan 1600-talet. Före andra världskriget talades det av tolv miljoner människor i världen och var det tredje största germanska språket i världen.

Alla minoritetsspråken har tappat mark i Sverige. Bland annat syd- och lulesamiskan riskerar att helt försvinna. Majoritetsspråket, svenskan, dominerar i nästan alla språkliga sammanhang och minoritetsspråken utvecklas inte med nya begrepp. För att vända denna utveckling finns en politik för revitalisering av minoritetsspråken. En viktig del av detta är förstås att ge barn möjlighet att lära sig språken.

Isak Gerson började lära sig jiddisch i samband med föreställningen. Han berättar att han släkt på pappas sida är judisk, men deras språk är polska.

– Vi var inte religiösa, pappa har bara tagit med mig till synagogan en gång och det var på farmors begravning. Däremot har kulturen, inte minst maten, farmors mat, varit judisk. Och det finns en viss humor och syn på bildning i släkten som jag uppfattar som judisk. När jag har lärt mig jiddisch har jag fått en ny ingång. Det gör att jag kan sätta mig in i teologin och kulturen på ett nytt sätt. Det är roligt att förstå nya ord och hur de är uppbyggda.

– Jag har ingen judisk bakgrund att göra anspråk på. Jag lyssnade på jiddischmusik och blev intresserad av språket, säger Jean Hessel. Fjorton år gammal i Östersund började jag lära mig språket själv. Senare läste jag ryska, och sedan läste jag jiddisch vid Lunds universitet för Salomon Schulman. Jiddisch slår an vissa strängar i mig. Jag kan säga saker på jiddisch som jag inte kan säga på svenska. Man är alltid artig på jiddisch, men man kan säga vad som helst.

– Mamma pratade mycket om mormors mormors mor som var judisk, berättar Rikkert Hasselrot. Jag har alltid känt en dragning till det judiska. Och så upptäckte jag klezmermusiken. Senare blev det så att jag fick en svägerska som var barn till tjeckiska judar. Min brorsdotter började läsa jiddisch. Min bror och dottern började åka på jiddischseminariehelger. Jag var jätteavundsjuk, för jag hade varken tid eller råd. Men sedan fick jag det. Och det var fantastiskt! Jag håller mig inte till någon speciell religion. Jag vill ha mer av det judiska, det är något själsligt. Men jag tänker inte gå ur Svenska kyrkan. Jiddisch är behagligt i öronen för mig. Jag pratar inte, men jag förstår. Jag har också börjat släktforska. Häromåret stod jag med en släkting som jag hittat, som är från Schweiz, tillsammans vid den 204 år gamla graven på Kronobergs begravningsplats på Kungsholmen i Stockholm. Då följde jag inte judisk sed (den är att lämna stenar vid graven), utan jag lämnade en höstkrans med löv och bär till min förfader.

Varför är det viktigt att jiddisch överlever i Sverige? Jean Hessel, språkvårdaren, svarar så här: Man måste komma ihåg att jiddisch har haft en 200-årig historia i Sverige och att det innebär att judisk historia och kultur är en del av svensk historia och kultur. Om språket försvann skulle det bland annat betyda, att tusen års samlad kunskap skulle falla i glömska, att den Östeuropeiska judiska kulturen skulle försvinna från Sverige och att vittnesmål från kriget inte längre skulle kunna förstås i original av en enda människa i hela landet. Dessutom skulle det vara en postum seger för nazisterna och medlöparna om jiddisch dog ut. (Jiddisch är mitt personliga sätt att göra motstånd.) Så jag hoppas verkligen att jiddisch överlever.

FAKTA EUROPEISKA SPRÅKDAGEN

Europeiska språkdagen är inrättad av Europarådet och firas den 26 september varje år. Tanken är att slå ett slag för den språkliga mångfalden i en världsdel med över 200 europeiska språk, 24 officiella EU-språk, ca 60 regionala och minoritetsspråk (dit jiddisch hör) och många språk som talas i andra delar av världen.