Eritreansk juldag i Nacka

Det är morgon den sjunde januari 2016 på ett ungdomsboende för ensamkommande ungdomar i Nacka.  Tre femliters hinkar med färdighackad lök står i köket. Hela kvällen i går har matlagning pågått. Nu står Senait vid spisen och steker injera. Andra pyntar. Det luktar lök, berbere och nybakt bröd.

– Julen är för oss främst en religiös högtid och julklappsutdelning är ingen stor del av firandet, berättar Senait. Däremot brukar man få eller köpa nya kläder (helst vita) dagen till ära och ha på sig i kyrkan.  På juldagsmorgonen går alla i mässan och tänder ett ljus när man kommer in i kyrkan. Av tradition är många klädda i vitt under mässan som kan pågå i tre timmar. Sedan stannar många kvar. Jag har varit i kyrkan i Kista hela natten! När vi har ätit ska vi dansa och sjunga hela dagen!

eritransk jul dekorera

Ungdomarna har varit inne på kontoret och lånat tejp och samlat ihop tyger och annat pynt som finns i huset och försöker återskapa något som liknar pyntningen som gjordes i hemlandet.

Julmåltiden består av injera, en slags pannkaka gjord på surdeg, och huvudrätten doro wat, en kryddig kycklinggryta. Någon särskild julmat finns inte i Eritrea, snarare festmat. Precis som vi i Sverige som äter i princip samma saker till alla högtider. Ungdomarna har nu fastat i en månad, det vill säga ätit vegansk kost och i dag bryts fastan och Jesu födelse firas.

– I dag är det helt enkelt jul! Våran kalender stämmer inte överens med eran, utan består av 13 månader. 12 består av 30 dagar och en har 5 dagar. Julen, Ganna, firas enligt den kalendern den 7 januari.

Man får inte önska mer än man behöver av Ekekon

Det är precis en månad sedan julafton. Tomten är borta och kommer nästa år igen.

I sitt Vinterprogram hade Fredrik Lindström intressanta tankar om Tomten. Han menade att tomten är ett av de få väsen i folktron som fortfarande har en funktion. Han har anpassats till vårt konsumtionssamhälle.

Den 24 januari är det dags att fira Alasitas, en tradition bland de folk som lever där Inkariket en gång låg, och på lördag den 25 januari blir det ett öppet firande i Stockholm. Huvudperson är Ekeko, överflödets och rikedomens gudom. Under ceremoniella former fäster man miniatyrer av det man önskar under året på Ekeko, dvs. på dockan som föreställer honom.

Jag började fundera på om Ekeko också är en figur som anpassats till konsumtionssamhället, och frågade några av mina vänner som har sina rötter i Anderna vad de tror om saken. Inte riktigt, svarar de, han är inte som Tomten.

Maruja Clemente, som är träslöjdslärare och uppvuxen i Bolivia säger så här:

– Min upplevelse var att Ekekon hade en funktion i vårt samhälle som ”en önskebrunn”. Önska sig ett hus är inte konsumtion, det är grundläggande behov som många, många bolivianer inte får tillgodosett. Jag tror inte att människor i Bolivia går till Ekekon och önskar sig en Iphone, en resa till Afrika, en platt-tv osv. Många säger också att man inte kan önska mer än man behöver, då straffar Ekekon dig. Jag vet inte om vi kan jämföra tomten med Ekekon, tomten är ett enormt monster som ger och kräver mer och mer. Ekekon ger inte prylar, det är mera så att han ger människor kraften att själva kämpa och uppfylla sina önskningar.

Carmen Blanco Valer, som kommer från Peru och ofta är området i sitt arbete som folkhögskollärare på en resande folkhögskola i Sverige resonerar på liknande sätt:

– Man kan nog säga att Ekekon kommer att kopplas ihop mer och mer med konsumtionssamhället. Å andra sidan är det ett krav att relationen är ömsesidig. Det vill säga, man kan inte bara ”be” en Ekeko om prylar mot att man är ”snäll”, utan måste hela tiden hålla på och interagera med honom. Detta har troligtvis att göra med en av den andinska kulturens viktigaste värdepelare, ömsesidigheten.

När Maruja var liten gillade hon Alasitas för spelen, danserna, magin och lotterierna.

– Min brorsa gillade lotterier och nästan alltid vann han en eller två tårtor, det var kul. Men hemma hade vi inte Ekekon, vi saknade den tron som många andra kanske hade och har. Ekekon var som en intressant docka för mig, en fantastisk hantverksteknik, men jag var samtidigt fascinerad av människors tron på Ekekon. Det var inte bara prylar som man kunde önska sig, utan också kärlek, kunnighet, vänskap, skilsmässor, äktenskap, hälsa och bra betyg i skolan. Någon gång önskade jag mig ett hus till min mamma trots att vi redan hade ett hus, men jag tyckte att det var för kallt och fult. Men jag visste att det var bara en önskan. Ekekon kunde inte göra det, jag skulle göra det när jag blir stor tänkte jag.

Carmen kommer från Cusco i Peru och där var traditionen med Alasitas inte så stark. Hon berättar om ett besök på Alasitasmarknaden i Puno:

– Den gången avråddes jag från att köpa en Ekeko. Ett av argumenten var att Ekeko gillar att röka, så en måste ge honom tända cigarretter regelbundet. Brinner cigarretterna helt blir ens önskningar uppfyllda, annars blir de inte av. Som icke-rökare tänkte jag att det skulle vara svårt att ha en rökande snubbe hos mig som ständigt måste passas med cigarretter. Det andra argumentet var att man inte kan köpa en Ekeko till sig själv utan den måste man få i present av någon

Alasitas almanackan 2017
Alasitas almanackan 2017

Här är en länk till programmet om Tomten:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/290911?programid=2071

Januari 2014

V 1

1 O Nyårsdagen

Nymåne

Kristi omskärelse ortodoxa

Shogatsu. Japanska nyåret
Det japanska nyåret firas i dagarna tre och innebär en fullständig nystart. Därför blir årets första soluppgång viktig, liksom första skrattet och drömmen. Fjolårets sorger och bekymmer kan man lägga bakom sig genom en glömskefest.

2 To

3 F

4 L

5 S Guru Gobind Singhs födelsedag, sikher

V 2

6 M Trettondedag jul, protestanter

Epifania. Tre konungars dag, katoliker
Berättelsen om de tre vise männen, som besökte stallet med gåvor av guld, rökelse och myrra, handlar om Jesu uppenbarelse (epifania) för den hedniska världen. Kallas även Tre konungars dag.

Theofania. Herrens dop, grekisk-ortodoxa

7 Ti Juldagen. Kristi födelse, rysk-ortodoxa
Den ortodoxa julen inleds kvällen den 6:e i kyrkan med en mässa som håller på långt inpå natten. Många troende fastar i 40 dagar före jul och avstår då från allt som kommer från djur, som kött, mjölk och smör. På juldagen samlas man och äter julbord. Men julklapparna fick man redan vid nyår, en tradition från Sovjettiden.

8 O

9 To

10 F

11 L

12 S Berbiska nyåret
Vid denna tid på året pågår olivskörden i Algeriet, ett av de länder där berberna lever. Många firar nyåret med picknick i bergen.

V 3

13 M Tjugondag Knut, Sverige
Tjugo dagar efter julafton är julen slut och färdig att städas ut. Det tål att firas, varför inte med julgransplundring eller maskerad?

Mawlid al Nabi. Profetens födelsedag, muslimer

Seijin no hi. De vuxnas dag, Japan

14 Ti Makar Sankranti. Solens inträde i Stenbockens tecken, hinduer

Revolutionens och ungdomens dag, Tunisien

15 O

16 To Fullmåne

Tu bi-Shevat. Trädens nyår, judar

Mahayanabuddhistiskt nyår

17 F

18 L

19 S Timket. Tre konungars dag, Etiopien

V 4

20 M Martin Luther Kings dag, USA

21 Ti Fadimedagen, Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime.

22 O

23 To

24 F Alasitas. Festen till Ekkekkos ära, Bolivia, Peru
Hur firar man rikedomens gud, Ekkekko? Jo, genom att fästa miniatyrer av det man önskar sig under året – bilar, hus, mat eller varför inte pengar – på en Ekkekkodocka. Att inkaguden Ekkekko uppfyller ens önskningar är självklart!

25 L

26 S Australiens nationaldag

V 5

27 M Internationella dagen till minne av förintelsens offer, FN
Denna dag år 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Förintelsen som begrepp syftar på det systematiska folkmordet på över sex miljoner judar som nazisterna utförde under andra världskriget. Deras målsättning var det totala utplånandet av det judiska folket.

28 Ti

29 O

30 To Nymåne

31 F Nian/Yuandan. Kinesiska nyåret
Inför det nya året pyntas hemmet med mandariner och apelsiner som representerar rikedom, och med persikoblommor som står för kärlek. Barnen får röda kuvert med pengar – rött betyder lycka – och onda andar skräms bort med lejonmasker.

Têt. Vietnamesiska nyåret

Seollal. Koreanska nyåret

Januari 2013

Vecka 1                                                                                                              

1 Ti Nyårsdagen

En helgdag i nästan hela världen.

Japanska nyåret, Shogatsu

Enligt japansk tradition är nyårsfirandet ett tillfälle att tacka gudarna som vakar över skörden, och att välkomna förfädernas själar som skyddar familjen. Sedvänjan att smycka husets entré med tallkvistar, bambu och vassdekorationer är ett sätt att välkomna dessa gudar och andar.

2 O

3 To

4 F

5 L Guru Gobind Singhs födelsedag, sikher

Sikhismen uppstod på 1400-talet i Indien. Grundarens födelsedag är en glädjens fest, med processioner, musik och gemensamma måltider.

6 S        Trettondedag jul,  katoliker, protestanter

Epifania, Día de los Reyes, katoliker

Dagen när Jesus uppenbarade sig för världen beskrivs i berättelsen om de tre vise männen som besökte Jesusbarnet i stallet med gåvor av guld, rökelse och myrra. Det är därför många barn i katolska länder får sina juklappar på denna dag. I Spanien ställer barnen ett par gamla skor på fönsterblecket kvällen innan, och morgonen därefter, på El Dia de los Reyes, är skorna borta och istället ligger det julklappar där.

Herrens dop, Theofania, vissa grekisk-ortodoxa

Julafton, rysk-ortodoxa m.fl.

Vecka 2

7 M Juldagen, Kristi födelse, rysk-ortodoxa m.fl.

Majoriteten av de ortodoxa kyrkorna firar jul och andra högtider tretton dagar efter de katolska och protestantiska kyrkorna. Den ortodoxa julen är en kyrklig helg. På juldagen bryter man fastan och äter en festlig måltid med hemgjorda korvar, ost och rökt kött. Man gör extra mat för att ge bort till grannar. Dagen tillägnas också förfäderna genom en ritual när man bjuder anhöriga till avlidna att äta mat för den dödes själ.

8 Ti

9 O

10 To

11 F

12 L Berbiska nyåret

Vid denna tid på året pågår olivskörden i Algeriet, ett av de länder där berberna lever. Många firar nyåret med picknick i bergen.

13 S Nyårsafton, rysk-ortodoxa

I Ryssland, där kyrkoåret följer den julianska kalendern, innebär denna helg mat, julgran och presenter, som Farfar Frost och Snöflickan kommer med. Ortodoxa firar nyår både den första januari (gregorianska kalendern) och den 13 januari (julianska kalendern). Nyåret den 13 jan är framförallt en fest för ungdomar som firar högtiden i stora sällskap. Man har fester, går på restaurant och vistas utomhus på gator och torg.  Den första januari firas ungefär som en västerländsk jul. Man har nyårsgran och gubben frost (motsvarigheten till jultomten) kommer med nyårspresenter. Man klär sig festligt, äter god mat och tittar på TV som har speciella nyårsprogram.

Vecka 3

14 M Solens inträde i Stenbockens tecken, Makar Sankranti, hinduer

För hinduer är solens rörelser över himlavalvets olika vändkretsar betydelsefulla. Ett kalenderår rymmer 12 passager, sankranti. Den viktigaste,är inträdet i Makar, Stenbockens tecken, firas på skilda sätt över hela Indien. I södra Indien sammanfaller tidpunkten med skördetid och monsunens slut. På många håll ingår drakflygning i traditionerna – ett uttryck för önskan att närma sig ljuset.

De vuxnas dag, Seiji no hi, Japan

För japanska ungdomar är detta dagen med stort D. Alla som fyller 20 under skolåret firas. Dagen inleds med officiella ceremonier där de unga hälsas välkomna till vuxenvärlden med tal och presenter. Sedan går resten av dagen – och kvällen – i festens tecken. Vid fyllda tjugo år i Japan får unga människor rösta, röka och dricka alkohol – men de måste också uppfylla det ansvar det innebär att vara vuxen. ”De vuxnas dag” är en modern nationell helgdag, införd 1948, men den hämtar sin inspiration från urgamla ritualer. I ceremonier runt om i hela landet får unga män och kvinnor som fyllt tjugo under det gångna året gemensamt motta hyllningar från lokala politiker. Ungdomarna svarar på hyllningarna genom att en talesman uttalar gruppens medvetenhet om vad det innebär att bli en bra vuxen och deras önskan om att bli bra samhällsmedlemmar.

Kristi omskärelse, rysk-ortodoxa m.fl.

15 Ti

16 O

17 To

18 F

19 L      Theofania     ortodoxa

20 S

 

Vecka 4

21 M Martin Luther King-dagen, USA

”Den yttersta måttstocken för en människa handlar inte om var hon står då hon har det tryggt och bekvämt, utan var hon står i stunder av utmaningar och konflikter.” Pastor King, förgrundsgestalt i den amerikanska medborgarrättsrörelsen, mottog Nobels fredspris 1964. Han mördades 1968.

22 Ti

23 O

24 To Profeten Mohammeds födelsedag, Mawlid al Nabi el Mevlid kandili, muslimer

Profeten Muhammeds födelsedag. Den språkliga likheten mellan kandili och kyndelsmäss är inte slumpmässig – även om man firar skilda saker så hör ljuständning till uttrycken i båda fallen.

Festen till Ekkekkos ära, Alasitas (tre veckor), Bolivia

Populär festival till överflödets och rikedomens gud, Ekkekko. Man köper små miniatyrer av det man vill få under det kommande året: bilar, hus, mat eller varför inte pengar, och fäster dem på en Ekkekkoskulptur iklädd poncho. Att inkaguden Ekkekko uppfyller ens önskningar är självklart!

25 F

26 L Trädens nyår, Tu bi-Shevat, judar

I Israel en dag för trädplantering och skolutflykter

27 S Nyår mahayanabuddhister

Internationella dagen till minne av förintelsens offer, FN

Denna dag år 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Förintelsen är benämningen på det systematiska folkmord på över sex miljoner judar som nazisterna begick under andra världskriget. Deras mål var att utplåna hela det judiska folket.

Fullmåne

 

Vecka 5

28 M

29 Ti

30 O

31 Ti