Shab-i Aruz

Natten den 17 december infaller Shab-i Aruz (Şebi arus), högtidlighållandet av poeten och sufishejken Mawlana Jalal uddin Rumis död (1273). I Sverige och i västvärlden är han mest känd som Rumi.
Shab-i Aruz är persiska och kan översättas som Bröllopsnatten. Natten för hans bortgång kallas så eftersom man inom sufisk tradition tänker sig att sufihelgonen (waliullah) vid sin fysiska död uppgår i Gud. Detta uppgående liknar man vid en bröllopsnatt. Från hela världen vallfärdar människor den 17:e december till hans grav i Konya i Turkiet, men över hela världen, och på flera håll i Sverige, samlas muslimer och minns Rumi genom att läsa hans poesi och berättelser ur hans liv. I synnerhet är det den sufiska orden Mesnevi som mest av allt kopplas samman med Rumi. Orden sägs vara grundad av elever till Rumi och är kända för sina karakteristiska vita kläder och virvlande dans som en form av gudsåminnelse (arabiska: dhikrullah). Orden kallas därför ibland för de virvlande dervischerna.
Rumis poesi har influerat flera svenskspråkiga författare som t ex Hjalmar Gullberg, Ingemar Leckius, Jila Mossaed, Kurt Almqvist, Gunnar Ekelöf, Eric von Post och Willy Kyrklund

Eid mubarak!

Igår kväll vid solnedgången inföll Eid al-fitr (fastebrytarhögtiden) för de allra flesta sunnimuslimer. Då avslutas den islamiska fastemånaden ramadan. Många shiiter började fira eid redan några dagar tidigare.

Tidigt i morse fylldes moskéerna av festklädda familjer som kommit för att be eidbönen. Efter bönen brukar man besöka släktingar och äta eidmiddag tillsammans.

Själva eid-dagen är bara en dag, men i många kulturer firas eid i tre dagar.

På arabiska är de två vanligaste hälsningsfraserna eid mubarak (välsignad eid) och eid sa’iid (glad eid), men hälsningsfraserna varierar beroende på språk.

Kan du någon eid-hälsning på något annat språk?

Här är några vi kunde: Hyvvää iitiä! (meänkieli), Barka da Sallah (hausa), Bajram Šerif mubarek olsun (bosniska), Bayramınız Kutlu Olsun (turkiska),
Roşanê Şima Bimbarek Bo (zazaki), Akhtar de nekmregha sha (pashto), Gëzuar Bajramin (albanska), Cejna we pîroz be (kurdiska-kurmanji).

Eid al Fitr, Att lära sig ge

Fastemånaden Ramadan, som avslutas med Eid al Fitr den 15 juni, är en av årets största högtider för många svenskar.

Saadia Hussain, Stockholm, svarar så här på frågan om vad som är viktigast med Ramadan för henne:

– Det är ens niyat, alltså avsikt, självinsikt, förhållningssätt och disciplin. Syftet är att bli medveten om hungern och mättnaden i sitt liv, bli påmind om det man tar för givet. Hur jag har det i relation till andra … Att tvingas till att jobba med sig själv! Det handlar inte enbart om avstå från mat och dryck, fastan är en reningsprocess för både kroppen och själen. Man får inte sukta efter mat, bli irriterad, ilsken, skada eller såra någon, och det är den största utmaningen. Det är även viktigt för mig att mina två barn får se och förstå vad Ramadan innebär. Att vi värderar det vi har och vår skyldighet att dela med oss.

Samma saker värdesätter Aydan-Sedef Özkan från Tumba; att vara givmild och hjälpa andra är särskilt viktigt under Ramadan. Aydan-Sedef berättar:

– Häromdagen blev jag så glad och stolt över mina barn. Vi var på väg till Sätrabadet i helgen och stannade för att handla. Då träffade vi på en kvinna som satt och tiggde utanför affären. Min son, som är tre år, frågade om vi kunde ge henne en våffla. Det märktes att kvinnan var hungrig. När vi kom ut gav vi henne lite mer mat ur våra kassar. Min dotter, som är fem år, sa ”Mamma, de har inget att äta. Är det därför du fastar, mamma?”. Jag blev så glad för att hon kunde koppla fattigdom till fastan och förstå att det finns ett syfte. Jag blev jätteglad att de förstår och att de vill dela med sig. Nu är jag en stolt mamma.


Det här är juni månads berättelse ur Mångkulturella almanackan 2018. Bilder av Malin Skinnar. Beställ väggalmanackan här!

Ramadan: När börjar helgen?

I gryningen lördag 27 maj inleds Ramadan i år. Då börjar fastan.
Datum för muslimska helgdagar styrs av månen. När nymånen framträder börjar helgen. Men hur vet man när det sker?
En tradition utgår från vad en ­människa själv kan se. Som i Saudiarabien: Där ska de religiösa ledarna själva iaktta nymånens skära och sedan meddela alla troende.
En annan tradition bygger på astronomiska beräkningar. I Turkiet tar religiösa experter fram en officiell kalender där nästa års helgdagar är fastlagda. Det gör tron lättare att kombinera med allt annat som kräver planering.
– Det finns ett slags konkurrens mellan de olika synsätten. Men när man strider om datum och tolkningar så kan firandet förlora sin andliga dimension. Det menar Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.
Hur funkar det i Sverige?
– Här gör församlingar och enskilda olika val. Många har med sig en religiös tradition, samtidigt som alla behöver hitta sin väg att leva som muslim i Sverige. Det är det som jag är mest engagerad i idag, att utveckla en svensk form av islam.

Medine 11 år berättar om ramadan

– Ramadan, det är när man fastar. Det är roligt att vara med, men eftersom jag är barn så fastar jag bara en dag, en helig dag som heter Kadir gecesi. De som fastar i min familj är mamma och mina systrar. Min lillebror fastar aldrig, han är för liten. Min mormor är jätteduktig, hon har fastat i flera år.

Mångkulturella almanackan har pratat med Medine som är 11 år, från Fittja söder om Stockholm,  om ramadan. Ramadan inleds i år 2016 den 6 juni.

Tycker du att det är svårt att fasta?

– Jag blir inte så törstig men det kan svida i halsen. Och så blir jag lite hungrig. Under fastan brukar man inte vara ute så mycket eftersom det är jobbigt när det är varmt och man inte ska dricka.

Hur går det till på kvällen? Då får man äta igen, eller hur?

– Ja, då brukar man först dricka vatten och sen äta soppa och sallad. Efter det är man inte så hungrig längre men då blir det i alla fall vanlig mat. Den maten äter man sent på kvällen, det kan vara lite olika tider. Min mamma brukar laga i förväg och sen värmer vi i mikron om det behövs. Men soppan gör hon precis innan vi ska äta.

När fastemånaden är slut så blir det bayram, fest.

Ja, vad händer då? Kan du inte berätta lite, även om det är långt kvar (i år avslutas fastan 5 juli).

– Då brukar vi få pengar. Jag brukar spara mina pengar. I Turkiet brukar vi få godis istället. Jag har varit där och firat bayram så jag vet. Det brukar komma gäster och hälsa på, både kusiner på min pappas sida som jag känner och andra kusiner som jag inte känner. Vi brukar mest vara hos min mormor. Det kommer många gäster till dem, så vi brukar hjälpa till med att diska och sånt. Sen brukar man gå till moskén och be också.

När vi pratar om bayram i skolan brukar vi mest berätta vad vi har fått. Men det gör vi på rasterna, på lektionerna jobbar vi. Då pratar vi inte om bayram.

Moskén i Fittja
Moskén i Fittja

Många himlafärder just nu

För både kristna och muslimer är det närmsta dygnet förknippat med himlafärder, händelser som har både delade och olika drag. Det märks att de två religionerna har gemensamma rötter och att kristendomens viktiga gestalter är heliga också för muslimer. På onsdag 4 maj är det Laylat al Miraj, Profetens himmelsfärd och på torsdag 5 maj Kristi himmelsfärds dag för  katoliker och protestanter.

För kristna är Kristi himmelsfärd en fortsättning på påskens händelser. Jesus hade blivit korsfäst och dött på långfredagen. På påskdagen återvände han från de döda och tillbringade sedan ytterligare en tid på jorden. Den 40:e dagen efter påsk lyftes han av ett moln upp i himlen till Gud. Innan han försvann från sina lärjungar hade han lovat dem att de skulle få kraft och hjälp av den heliga anden. Den högtid när anden kommer till människorna kallas pingst och firas tio dagar efter Kristi himmelsfärd.

För muslimer ingår dagen i den heliga period som består av månaderna Rajab, Shaban och Ramadan. I islam räknas dygnet från solnedgången och därför varar Profetens himmelsfärd från tisdag kväll till onsdag kväll. Det är en religiös helg som uppmärksammas i moskén mer än i hemmet. Många stannar kvar efter bönen, umgås och bjuder varandra på mat och dryck.

mirac-kandili-mesajlari-3-mayis-2016-yeni-3jpg

– För oss muslimer är Profetens himmelsfärd ett mirakel, berättar Emine som leder kurser för kvinnor i moskén i Fittja. Ärkeängeln Gabriel renade profetens hjärta när han sov. Sedan fördes han av Burak, ett himmelskt väsen, från Mecka till Jerusalem och Tempelberget. Därifrån gick färden vidare till Gud. På sin väg mötte han tidigare profeter som Abraham, Jesus och Johannes. När Muhammed återvände till jorden hade han med sig gåvor från Gud, bland annat uppmaningen till de troende att be fem gånger om dagen.

Profetens himmelsfärd kallas också Isra och Miraj, efter resans båda delar, den till Jerusalem och den till Gud. Medan Jesus försvann från det jordiska livet i samband med sin himmelsfärd så återvände profeten Muhammed till Mecka.

800px-Andrea_Mantegna_012

Av Andrea Mantegna – The Yorck Project: 10.000 Meisterwerke der Malerei. DVD-ROM, 2002. ISBN 3936122202. Distributed by DIRECTMEDIA Publishing GmbH., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=154485

Offerhelgen. Röster om trons kärna.

Mosaik2

Idag infaller en av årets två stora muslimska högtider: Offerhelgen, Eid al Adha, (på turkiska Kurban Bayramı). Mångkulturella almanackan formulerade just en helghälsning till alla som firar när nyheten kom om att hundratals pilgrimer dödats och skadats utanför Mecka. Vi delar förlusten med alla drabbade.

Inför helgen hade Almanackan träffat några svenska muslimer för att tala om Offerhelgen. Detta gjorde vi innan såväl förra veckans lyftkransolycka som dagens olycka i Mecka hade ägt rum. Vi väljer att publicera några av tankarna vi fick ta del av, särskilt som de alla på olika sätt fokuserade trons kärna mer än dess yttre former.

För Saadia Hussain, konstpedagog, handlar de muslimska helgerna om att förvandla en vanlig dag till en helig dag.

– Jag vill förstås ge mina barn traditioner. På samma sätt som jag fått mina från pappa. Om han är på besök när vi firar något – då blir det på riktigt.

Som barn fick Saadia en vardagsgemenskap i tron, men sällan några förklaringar.

– Våra föräldrar var inte vana vid att förklara, i Pakistan var allt självklart. När vi kom till Sverige och Märsta fick de söka sig fram. Till exempel bad vi varje fredag tillsammans med shiiter. Det var inte vår form av islam, men deras moské var jättenära: vi tog bara hissen ner till BV och så var vi i Guds hus. Min generation behöver fler ord för att förklara tron för barnen, eftersom vi står längre ifrån en muslimsk vardag.

Du fokuserar andra saker än yttre former och exakta tider för firanden, stämmer det?

– Ja, för mig handlar tron om att du ger ett löfte till dig själv, att du uttrycker din avsikt, niyet, att göra gott, att leva rätt. Ändå misslyckas vi alla ibland, så är det, och det förklarar för mig också uttrycket Inshallah, om Gud vill. Du kan göra ditt bästa, men du kan aldrig ha fullständig kontroll.

Men hur gör du med en sån konkret fråga som att fira Ramandan på rätt datum?

– Jag ringer pappa, eller kollar på en app – och jag lyssnar inåt. En dag hit eller dit, det är inte den stora frågan. Gud är större än så.

Samma inställning uttrycker Mustafa Tümtürk, utvecklingschef på studieförbundet Ibn Rushd.

– Vid sidan av den diskussion som pågår om hur trons regler skall tillämpas i dagens värld är det viktigt att man inte glömmer bort känslan och kontakten med Gud. Den får inte komma i skymundan. Diskussioner om datum och tolkningar får inte leda till att firandet förlorar sin andliga dimension.

En del nya tolkningsfrågor har uppstått till följd av migration – att det finns muslimer i så många av världens länder och att muslimer flyttar och tar med sig en religiös tradition från det gamla till det nya landet.

Mångkulturella almanackan hade också ett samtal i Stockholms moské, med imamen Mahmoud Khalfi, för att bättre förstå de skiftande besked som ibland ges om rätta tidpunkten för när ett helgfirande inleds.

– Ibland säger olika stater olika datum, inte av religiösa skäl utan av politiska, sa Mahmoud Khalfi. För att de vill markera självständighet till exempel. Här finns det ändå en trend att man enas i synen på hur tidpunkter bör fastställas. I Stockholms moské följer vi Europeiska Fatwarådet och deras rekommendationer. De utgår från mycket kvalificerade astronomiska beräkningar som möjliggör exakta förutsägelser. Det är viktigt i dagens samhälle att kunna planera.

– Vi ska inte krångla till tron, fortsätter Mahmoud Khalfi. Det viktiga är att hitta det som förenar alla minoritetsgrupper i Sverige oberoende av vilket land de kommer ifrån, vilket språk de talar eller vilka traditioner de har.

Harira för att bryta fastan

Fastemånaden ramadan har inletts. När fastan brutits på kvällen, med några dadlar, så kan man inleda måltiden med en soppa. Den som inte fastar själv gör också en god gärning, enligt islam, genom att hjälpa dem som fastat att bryta fastan. Till exempel genom att bjuda på harira som är en marockansk soppa. Det finns många recept som går att hitta på internet, här kommer ett recept på vegetarisk harira.

 

Du behöver
2 gula lökar
4 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1 tsk koriander
1 tsk spiskummin
1 tsk paprikapulver
1 tsk gurkmeja
3 dl röda linser
500 g krossade tomater
5 dl grönsaksbuljong
1 tsk kanel
5 dl kokta kikärtor eller färdigkokta från paket
1 tsk harissa (kan ersättas med sambal oelek)
2 msk citronsaft
salt

Gör så här:
Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs i oljan i en gryta tillsammans med koriander, spiskummin, paprikapulver och gurkmeja. Skölj linserna och rör ner dem efter fem minuter. Tillsätt tomater, grönsaksbuljong, kanel, kikärtor och harissa. Låt koka i 45 minuter. Späd soppan med mer buljong om det behövs, den ska vara ganska tjock i konsistensen. Smaka av med citronsaft och salt. Ät gärna med ett gott bröd till.

harira

 

 

Tema mars 2015: Vatten

Vatten, bara vanligt vatten
Det är inte konstigt att vatten spelar en så viktig roll i religiösa och folkliga traditioner, riter och myter världen över. Allt liv på jorden är ju beroende av vatten. Det ger liv åt allt som växer eller lever på jorden. Men vatten kan också ta liv; som under en extrem torka när regnet uteblivit, eller i form av exempelvis översvämningar, tsunamier eller stormar.

Historiskt sett finns det många exempel på hur symbolladdat vatten är för människan. I Mesopotamien betraktades floderna Eufrat och Tigris som gudomliga, eftersom landets välstånd var helt beroende av flodernas årliga översvämningar. På många avbilder av Ea, som bland annat var visdomens och sötvattnets gud, strömmar vatten upp till vardera axeln på honom. Det tros symbolisera dessa två floder.

Ea el Enki                         inuit-sedna-carving2 Ea, även känd som Enki                                                    Havskvinnan Arnarkuagsak

Bland inui­terna på Grönland och i Kanada var det ArnarkuagsakHavskvinnan – som kontrollerade tillgången på deras bytesdjur. Om man bröt mot de tabun som havets djur var belagda med uteblev fångsterna.

Även i Nordeuropa hade vatten en stark religiös laddning. Under bronsåldern sågs till exempel mossarna som en portal till gudarna och förfäderna, och vattenoffer var vanligt förekommande.

Berättelser om enorma översvämningar som gudar framkallar för att straffa sina undersåtar med, och som dränker allt liv utom enstaka utvalda personer som blivit förvarnade, återfinns i mängder av kulturer runt om i världen. Mest välkända är nog syndaflodsmyterna i världens första skönlitterära verk, Gilgamesheposet, och i Bibeln.

Idag finns det fortfarande mängder av religiösa riter och ceremonier som inbegriper vatten. Tänk bara på alla slags dop i de kristna kyrkorna, där präster antingen öser vatten över huvudet eller sänker ner kroppen i vatten på den som ska döpas. Eller på den speciella tvagning som muslimer gör före bönen. Eller på alla buddistiska vattenceremonier, eller på hinduernas heliga bad i Ganges.

ganges
Bad i Ganges. Foto: C.K. N.G.

 Vatten är också en källa till lek. Att kunna handskas med det svårtämjda och symbolladdade vattnet kan vara ett sätt att tömma det på laddning, neutralisera det. Som under den hinduiska gatufesten Holi, där alla stänker och skvätter färgat vatten på varandra, eller det thailändska nyåret Song Kran, där vänskapliga vattenkrig utspelas på torg och gator.

song kran 2, craig cooperVattenkrig under Song Kran. Foto: Craig Cooper 

 

Ashura-procession i Stockholm

I lördags den 18 november gick ungefär tusen människor i sorgeprocession  Nybroplan till Sergelstorg. Majoriteten klädda i svart. Den som sörjdes var Imam Hussein, Profeten Muhammeds dotterson och en väldigt viktig person inom Shiamuslimsk tro.

I processionen mötte jag Mohammad Abdol-Rahman. Han berättade om hur Imam Husseins historia har lärt honom om hur man måste stå upp för maktlösa och det man tror på, även om det leder till att man riskerar att leva under förtryck.

-Tänk dig att du är i ett klassrum och läraren säger någonting som är fel, du kan säga emot då, även om det bara är du som vet att du har rätt. Även om man bara är få så kan man stå upp mot majoriteten och kämpa för vad som man vet är rätt.

IMG_20131116_134004

Runt processionen går folk med stora buketter röda rosor som de delar ut till förbipasserande. Med rosen kommer ett litet informationsblad och en inbjudan till att fråga dem om Imam Husseins martyrskap. Om man frågar dem om vad som hände så berättar de historien om en person som stod upp för de svagas rätt mot en diktatur, och blev utvisad och sedan mördad för sina handlingar.

IMG_20131116_140941

Även om det är en procession för att hedra Imam Hussein så märks det att det är ännu ett budskap som sänds ut. ”Inga slagord på Urdu, Arabiska eller Persiska” ropas uti megafon i början av marschen, och under stora delar av vägen så upprepas avståndstaganden från olika muslimska terroristgrupper. Och man förstår hur viktig den här dagen kan vara, en dag som handlar om att stå upp för vad man tror på oavsett motstånd och förtryck.