Februari är en kort månad men i almanackan händer det mycket! Välj de övningar och tips i Pedagogiska pärlorna som passar er grupp – kanske fokuserar ni på språk? Eller känslor? Eller historia? Här finns faktiskt allt.
Pedagogiska pärlorna för februari 2023 som PDF
Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter, välj ut, anpassa och utveckla efter vad som passar dig och din grupp.
Alla publicerade Pedagogiska pärlor finns samlade på sidan Pedagogiska pärlor
När firandet av profeten Muhammeds födelse inträffar skiljer sig mellan olika traditioner. I sunnitisk tradition firas mawlid den 12:e i den islamiska månaden rabi al-awwal och inom shiaislam firas födelsen den 17:e i samma månad. (I år 2021, 17 och 24 oktober). Inom vissa traditioner firas mawlid när som helst på året. Ordet mawlid betecknar förutom det folkliga firandet även en typ av dikt som beskriver Muhammeds födelse och hans liv.
Ett återkommande tema i mawlid-poesin är liknelsen vid profeten Muhammed och månen. En dikt som tonsatts och ofta sjungs i samband med mawlidfirandet är Qaseeda Qamarun, fritt översatt:
Vackrare än dig, har mina ögon aldrig skådat … och en bättre människa än dig har en kvinna aldrig fött
Du var skapad utan minsta fel, som om du blivit skapad efter dina egna önskemål.
Som en måne, som en måne, som en måne är vår mästare, profeten.
Och lika vacker, lika vacker som en måne är vår mästare, profeten.
Vem som har skrivit dikten är osäkert, men enligt vissa teorier är den skriven av Hassan ibn Thabit, död 674. Han var samtida med profeten Muhammed och brukar omnämnas som den förste islamiska poeten.
När månen klövs itu är en berättelse om ett mirakel som tillskrivs profeten Muhammed. Under en natt vid fullmåne ska en grupp motståndare till Muhammed ha ifrågasatt att han var en profet.
De uppmanade då profeten att dela månen itu, som bevis på att han verkligen var en profet. Enligt traditionen ska fullmånen då ha delats i två halvmånar. Berättelsen återfinns i profetens biografi (sira) och händelsen har ofta avbildats i tidig islamisk konst.
Mellan 700-talet och 1400-talet blomstrade den islamiska vetenskapen. Många stora upptäckter gjordes under denna period med vetenskapsmän från Nordafrika, Spanien, Mellanöstern och Centralasien. Därför finns det många stjärnor, till exempel Aldebaran och Altair, och astronomiska termer som är på arabiska än idag.
Arabiska hade ungefär samma funktion som latin. En vetenskapsman skrev vetenskapliga texter på arabiska, även om de talade andra språk som modersmål. De mest kända islamska astronomerna är al-Biruni (973-1048) som bland annat studerade månens faser, det är hans ritning som syns ovan, Avicenna (Ibn Sina) (ca 980-1037) och Averroës (Ibn Rushd) (1126-1198).
Den tidigaste disktinktionen mellan astronomi och astrologi utvecklades inom den islamiska vetenskapen.
Halvmåne heter på arabiska hilal. Badr kallas fullmånen. Månen och dess olika faser är alla viktiga i den islamiska traditionen, eftersom den islamiska kalendern är grundad på månen. Det är till exempel på nymånen man ser om fastemånaden Ramadan har börjat.
Den islamiska halvmånen kallas den för ibland. Inte sällan ser man halvmånen som en symbol för islam, trots att det egentligen inte finns någon överenskommelse om en sådan.
Månen som symbol i islamisk tradition är faktiskt en ganska ny företeelse, det var under Osmanska riket som månen som symbol blev känd.
Osmanska riket var en stormakt från slutet av 1200-talet till början på 1900-talet. Därför hittar man sällan månen som symbol på moskéer äldre än 1200-talet. Det var så sent som på 1800-talet som halvmånen och stjärnan kom att bli symbol för Osmanska riket.
Sara Ali bor i Laxå. Eid-al-fitr är hennes favorithögtid.
– Efter att ha fastat i en månad är det äntligen dags för Eid al-fitr, säger Sara Ali som har kurdiskt och arabiskt ursprung.
Dagen innan Eid börjar alla familjer i släkten förberedelserna inför firandet. Saras pappa och farbröder åker runt i Stockholm till slaktare och matbutiker för att köpa hem det bästa köttet och råvarorna. På Eid-dagen går Sara, hennes mamma och systrar går upp ungefär klockan sex på morgonen och börjar laga mat. Ris ska kokas, kött och kyckling ska stekas, såser och sallader ska göras.
– Det är lite speciellt att laga mat så tidigt på morgonen. Under Eid är vår frukost inte ägg, mackor eller yoghurt, efter en månad av fastande börjar vi direkt med en riktig måltid tidigt på morgonen. I vår familj sköter kvinnorna matlagningen, säger hon. Men det är främst för att mina bröder inte lagar mat på det sättet mamma vill. Medan vi lagar maten vaknar männen, klär sig fint i kostym, ordnar dukningen samt pyntar hemmet med fina dekorationer som vi tar fram speciellt under Eid. Innan maten är klar brukar pappa alltid gå till blomsterbutiken längre ner på gatan och köpa en stor bukett rosor. Det är en tradition han själv har skapat. Buketten ställs på bordet i vardagsrummet, berättar Sara. Sedan är det vår tur att göra oss fina. Mina farbröder och deras familjer kommer över på morgonen med mat som de också lagat, så sitter vi alla på morgonen, äter och skrattar åt gamla historier som min pappa berättar.
Vad händer resten av dagen och vad är din favoritdel av firandet?
– Vi fortsätter i princip att äta hela dagen, säger hon och skrattar. Vi äter kurdiska och arabiska bakelser, baklawa, daheena, kunafe och bi haleeb . Det tar aldrig slut, vi äter från morgon till kväll. Min favoritdel av hela Eid firandet är dock den gemensamma bönen. Vi flyttar bort bord och soffor så att alla ska få plats att be tillsammans i vardagsrummet. Min äldsta farbror leder bönen. Hans röst är så behaglig att lyssna på och det blir så fin stämning. Vi tackar Gud för allt vi har, familjen, vänner, vår hälsa, och när bönen är klar brukar vi ha som familjetradition att reflektera över Ramadanmånaden. Vi berättar om roliga händelser som skett under månaden och vi önskar varandra lycka till inför nästa Ramadan, berättar hon.
Hur avslutar ni ert Eidfirande?
– Efter att ha ätit all mat försöker vi varva ner lite innan läggdags. Vi dricker te och kollar på gamla syriska filmer som min pappa älskar och tvingar familjen att se. Vi är mycket för personliga familjetraditioner – som de röda rosorna och de syriska filmerna – men den viktigaste delen är den gemensamma bönen.
Vad skiljer er familjs typ av firande från andras?
– Vanligtvis brukar man åka till moskén och utföra bönen, men eftersom vi inte har någon moské i närheten ber vi hemma istället. Och hos oss är det viktigt att ha kul tillsammans. Vi har inte riktigt några traditioner som de äldre generationerna brukade ha – då till exempel min mormor brukade laga mat till fattiga i hennes by under Eid. Jag vet att vissa av mina vänner brukar vara hela dagen i moskén med människor av alla etniciteter, medan vi är hemma hela dagen med familjen.
Paliz Askari studerar etnologi på Södertörns högskola. Mångkulturella almanackan samarbetar med etnologikursen. (Texten är redigerad av Mångkulturella almanackan för att passa på hemsidan).
Eman är byggnadsingenjör och student på Gävle högskola. Hon är 25 år och bor både i Gävle och i Upplands Väsby. Här berättar hon om årets ramadanmånad, en ramadan som inte är lik någon annan. En ramadan med mindre gemenskap och mer ensamhet.
Vad är Ramadan för dig?
– Ramadan för mig handlar om gemenskap, kärlek och medkänsla. Ramadan är en speciell och rolig månad för alla muslimer, den ger oss en känsla av samhörighet med andra muslimer. Ramadan handlar om att komma närmare Gud och lära sig förstå den andras lidande av hunger och törst. Jag tycker att alla, även de som inte är muslimer, bör testa att fasta, både för att kunna känna av hur andra människor lever, men även för att det är så bra för kroppen enligt ny forskning. Ramadan handlar också om att reflektera över sina handlingar och eget sätt att leva. Ibland kan man på grund av den press som man har från livet och samhällets förväntningar på den enskilda personen förlora sin väg och glömma att vi bara är människor allihopa. Vi måste därför ge varandra chanser att göra bättre. Det är viktigt under denna månad att ha full respekt för varandra och varandras olikheter, vara ödmjuk och ha stor medkänsla för andra människor och andra varelser, annars bli fastan inte accepterad av Gud.
Skiljer sig årets ramadan från andra?
– Ja, väldigt mycket, det är så många saker som jag personligen saknar denna ramadan. Till exempel, varje dag under månaden brukar de flesta muslimer be tarawih-bönen i moskéer, det sker efter varje iftar. Iftar är alltså måltiden som man äter efter fastan vid solnedgången. Man kan också be hemma om man inte vill be i moskén, men tarawih är ju en gemensam bön. När jag utför tarawihbönen i moskén får jag en känsla av att vara närmare Gud på ett sätt. På grund coronapandemin och förbud mot stora samlingar, kommer bönen i år utföras hemma. Tarawih är en frivillig bön, men det är uppskattat av Gud att man gör den.
Det har också blivit tradition att tv-kanaler har speciella program under denna månad. De kallas för ramadanprogram och brukar vara komedier och drama tv-serier som sänds på alla arabiska tv-kanaler. En del serier som inte hann bli klara innan viruset spred sig runt världen, har ställts in vilket gör att fastetiden känns långsammare. En vanlig ramadankväll är en lång kväll, de flesta brukar vara uppe väldigt sent på kvällen. Oftast brukar man bjuda varandra på iftar, men i år blir det mindre social samvaro och mera ensamhet, vilket jag tycker är trist.
Brukar det arrangeras speciella aktiviteter under ramadan, förutom tv-programmen?
– Varje dag efter iftar och kvällsbönen tarawih brukar vi samlas hemma hos varandra eller på arabiska caféer och spela ramadanspel. Mitt favoritspel är ”Mehebis” vilket betyder ringen. Man spelar det med stora eller små lag, från 2 pers per lag och upp till flera hundra personer. Det kan bli stora kamper som i vissa länder sänds på TV. Spelet går ut på att det ena laget får ringen, sen får lagets ledare gömma den i en av lagmedlemmarnas händer. Sedan får hela laget knyta händerna och hålla fram dem och det andra laget får gissa i vilken hand ringen är gömd. Det är ett roligt spel med mycket spänning och skratt. Här i Stockholm brukar spelet arrangeras varje ramadan på Rotana café och restaurang, och det är ungefär 50–60 personer. Spelet anses vara ett manligt spel i den irakiska kulturen och har varit så sedan flera hundra år. Men det spelas också av kvinnor hemma med släkten. Därför är ramadan annorlunda i år.
Eid al fitr är på sätt och vis en fortsättning av ramadan, namnet betyder att bryta fastan. Sista veckan av Ramadan görs eid-inköpen, man handlar kläder och förbereder eid-kakor. Då samlas hela familjen för att baka olika sorters kakor som ska räcka för tre dagar, för familjen och alla släktingar och vänner som kommer hälsa på. I min familj brukar det vara konkurrens mellan min mamma och hennes systrar och andra kvinnliga släktingar om vem som gör de godaste kakorna. Jag måste säga, min mamma har aldrig vunnit! Det är traditionella kakor som görs av kakdeg och fylls av dadelmix och speciella kryddor. I år får vi förbereda ungefär en vecka innan då mina syskon som är gifta och har familj inte kan komma hem till oss, min pappa är i en riskgrupp. Det tycker jag är tråkigt, för det brukar vara en speciell kväll för hela vår familj.
Är det något mera som man bruka göra under eid som är annorlunda i år?
– Första dagen på eid brukar vi vid soluppgången åka till moskén och be eidbönen, en stor gemensam bön som leds av en imam. På grund av förbudet mot stora samlingar kommer vi i år inte kunna göra det. Dock finns möjligheten att bönen utförs hemma och leds av en manlig familjemedlem.
Varje år brukar pappa ge zakat. Varje muslimsk familj måste donera pengar de sista dagarna i ramadan eller under eid för att fastan ska accepteras av Gud. Vi brukar hälsa på fattiga familjer som vi känner, eller som någon annan har rekommenderat, och ge dem pengar. I år kommer vi inte kunna göra det på samma sätt. Vi får hitta på andra lösningar, vi kanske kan ringa dem och sen swisha.
Under de tre dagarna som eid varar brukar vi hälsa på släkten. Det känns jobbigt att vi i år kommer missa firandet. Vi brukar själva hålla en fest den andra dagen under eid där hela släkten och vänner är med. Det blir bara jag och mina föräldrar denna eid, jag tror det känns jobbigast för min pappa som känner att det är hans fel att vi inte kan träffa mina syskon på grund av hans sjukdom. Vi får i så fall prata och umgås via Facetime. Vi får nöja oss med det, det är en svår tid för alla, vi får göra vårt bästa.
Intervjun är gjord av Shahed Ibrahim, praktikant från Mångfaldsstudier, Stockholms universitet.
Det finns drycker som nästan bara dricks under ramadan. Precis som Sverige har julmusten som knappt existerar någon annanstans, har olika länder sina ramadandrycker.
En populär dryck som finns att köpa i Sverige i välsorterade matbutiker under ramadan är Qamar al-Din, en söt och gul aprikosdryck. För den som uppskattar något mindre sött finns Erq al-sous, en svart dryck gjord på lakritsrot. I Mellanöstern och delar av Nordafrika säljs dryckerna i gatustånd ur saftblandare. Det förekommer också i Sverige, bland annat i Skärholmen.
Lakritsdryck kan förstås drickas året om, och den är inte speciellt svår att göra själv.
4 liter vatten
5 dl lakritsrotpulver. Pulvret finns i affärer som säljer livsmedel från Mellanöstern, men även i vissa hälsokostbutiker.
Koka upp vattnet. Rör ner lakritsrotspulvret i det kokande vattnet. Socker kan tillsättas efter tycke, många föredrar den naturliga sötman som finns i lakritsroten. Stäng av plattan och låt stå i minst 3 timmar, gärna längre. Sila sedan av och häll upp på flaska. Kyl drycken, servera gärna med is.
Islam har en lång historia på Åland. Vid mitten av 1800-talet hölls islamiska gudstjänster, 150 år innan Sverige fick sin första islamiska församling. De första muslimerna på Åland var ryska soldater, placerade på Bomarsunds fästning i Sund kommun. De flesta var tatarer.
Det fanns också judar bland soldaterna. Det är därför som det finns både en judisk och en muslimsk begravningsplats på Prästö vid Bomarsund.
Den 14 oktober 1917 fick Åland besök av den kände tatariska imamen Musa Carullah Bigi. Han skulle hålla gudstjänst med de muslimska soldaterna, som då var mellan 100 och 200, majoriteten tatarer. Tatarer brukar vid festliga tillfällen bjuda på en pirog, kallad pärämäts. De har spridits i Finland av de finländska tatarerna. Det är inte otänkbart att det 1917 vid imamens besök på Åland bjöds på just pärämäts.
Pärämäts är en rund, friterad pirog med en liten öppning på ovansidan. Fyllningen är antingen köttfärs eller potatismos. Den brukar serveras med saltgurka, rödbetor och smetana. När den säljs som snabbmat i Tammerfors och Vasa i Finland är det många som äter den med stark senap.
De finländska tatarerna är en av Finlands sju “inhemska minoriteter” (motsvarar ungefär de “nationella minoriterna” i Sverige). En del finländska tatarer kom till Sverige redan på 1940-talet som flyktingar undan de finländska krigen. De finländska tatarerna var delaktiga i att grunda Sveriges första islamiska församling 1948. Den tatariska församlingen höll under 1950-talet eid-middagar i Konserthuset i Stockholm. Vad som bjöds på då vet vi inte, men det är mycket möjligt att där bjöds på en och annan pärämäts!
Låt oss presentera vår första gästpedagog & pysslare: Heidi Hansen eller Sweet Fajr.
Heidi Hansen har i många år delat med sig av sina kreativa och inspirerande DIY-mallar för enklare pyssel och mer avancerade kreationer på sitt Instagramkonto Sweetfajr.
Heidi bor i Göteborg och studerar till förskolelärare. Som pysselkreatör och designer är hon självlärd. Hon har många internationella följare och vi har nu möjligheten att presentera några av hennes populäraste mallar för Ramadan och Eid.
I mallarna finns en hänvisning till en webbsida som i nuläget inte fungerar, men ni kan hitta bilder på färdiga verk utifrån dessa mallar och mer på Instagramkontot Sweetfajr.
Ramadanlyktor. Hämta mall!
Nedräkning till Eid, lila och guld. Hämta mall!
Nedräkning till Eid, blått och guld. Hämta mall!
MÅNGKULTURELLA ALMANACKAN 